Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de fasta skoldelarna i Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna återinförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen erbjuder elever individuellt program.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Statens skolverk skall vara tillståndsmyndighet för fristående skolor för elever med funktionshinder
Ideologisk grundsyn
Den kristdemokratiska grundsynen utgår från en värdegrund förenlig med kristen tradition och västerländsk humanism. Den innebär att varje människa är unik och har ett absolut värde. Hon besitter därtill en förmåga att utvecklas i gemenskap med andra människor och det är i relationerna med andra som vi växer, utvecklas och mognar. De värden man väljer som grund för politiken måste kunna ge en helhetsbild av människan - hennes värde, förutsättningar, behov och uppgift. Alla människor skall i vardagslivet kunna ta sina möjligheter i anspråk. Detta gäller särskilt de människor som har svårt att göra sin röst hörd i samhällsdebatten. Rättvisa och solidaritet är begrepp som tillsammans beskriver det ömsesidiga beroendet människor emellan.
Specialskolor och resurscenter
Barn med grava funktionshinder har fram till i år haft möjlighet att bedriva studier på bl.a. Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna. Ekeskolan har haft fasta skoldelar för synskadade, döva/hörselskadade och utvecklingsstörda medan Hällsboskolan haft fasta skoldelar för talskadade, döva/hörselskadade och beteendestörda. Förra året beslutade regeringen att avveckla de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan.
De som har börjat sina studier på dessa skolor får slutföra dem men inga nya intagningar kommer att ske. En mindre del av dessa skolor kommer att finnas kvar och omvandlas till resurscentra för att vid behov stödja kommuner, föräldrar och de funktionshindrade. Utgångspunkten för regeringens avvecklingsbeslut var att barn och ungdomar med funktionshinder så långt som möjligt ska erbjudas anpassad utbildning i sin hemkommun. Statens insatser för de funktionshindrade skall i framtiden främst riktas mot att stödja kommunerna för att öka deras förutsättningar att klara uppgiften med de funktionshindrades skolgång.
Den ideologiska utgångspunkten stämmer väl överens med kristdemokratiska utgångspunkter. Det är varje kommuns uppgift att ansvara för att alla innevånares primära behov tillgodoses, oavsett förutsättningar och ålder. Kristdemokraterna anser emellertid att frågan är mer komplex än så. Vissa kommuner kommer att klara av uppgiften medan andra med säkerhet inte kommer att göra det. Osäkerhetsmomentet blir alltför stort eftersom många kommuner saknar kompetens och ekonomiska resurser för att tillgodose de funktionshindrades behov. Av den anledningen var Kristdemokraterna kritiska till avvecklingen och hävdar fortfarande att de fasta skoldelarna vid Eke- och Hällsboskolan måste återinföras.
En intervjuundersökning gjord av Unga synskadade under sommaren och hösten 2000 visar att stora brister finns i den kommunala skolans kunskaper om funktionshinder och om hur hjälpmedel för synskadade fungerar. Undersökningen visar också att de gravt synskadade har svårt att bli socialt integrerade i klassen. Slutsatsen i undersökningen är att den integrerade skolan i många avseenden inte fungerar tillfredsställande. Något som Kristdemokraterna varnade för då beslutet om avveckling av de fasta skoldelarna på Eke- och Hällsboskolan togs.
Specialskolan behövs
Regeringen har valt att omvandla Eke- och Hällsboskolans fasta skoldelar till resurscentra. En åtgärd som innebär att antalet platser vid skolorna kraftigt reduceras och tidsbegränsas. Vi befarar att beslutet kommer att innebära att många elever med multihandikapp inte kommer att få den hjälp de behöver. Att undervisa elever med multihandikapp ställer oerhört stora krav på lärarnas pedagogiska kompetens och kunskap om tekniska hjälpmedel. Den kompetensen och kunskapen finns inte i kommunerna vilket kommer att innebära sämre undervisning för de funktionshindrade. Många barn och ungdomar med lättare funktionshinder är redan integrerade i den kommunala skolan och klarar sig bra medan elever med svårare funktionshinder behöver lärare med specialkompetens och kunnighet om olika tekniska hjälpmedel som finns i specialskolan.
För Kristdemokraterna är det en självklarhet att den kompetens som finns i specialskolan tas till vara och stärks. Specialskolorna utgör redan i dag viktiga resurscentra som kommunerna kan ha hjälp och nytta av i sina arbeten för att förbättra förutsättningarna för de funktionshindrade barn och ungdomar som är integrerade i den kommunala skolan. Men vi anser också att specialskolorna behövs i framtiden för att tillgodose behoven för elever med svårare funktionshinder och som den egna kommunen inte har resurser att klara av. Kristdemokraterna har i sin budgetmotion för 2001 avsatt 5 miljoner kronor för att återföra de fasta skoldelarna i Ekeskolan och Hällsboskolan.
Gymnasieutbildning för ungdomar med funktionshinder
Gymnasieungdomar med funktionshinder har inte samma möjligheter som andra gymnasieungdomar att välja individuella program. Den Rh- anpassade gymnasie-utbildningen tar inte emot elever på ett individuellt program vilket vi anser är mycket anmärkningsvärt. Detta strider mot de handikappolitiska målen om att elever med funktionshinder skall ha samma möjligheter till en god utbildning som andra elever. De funktionshindrade eleverna bör självfallet ges samma möjligheter som andra att studera på ett individuellt program. Kristdemokraterna anser att regeringen snarast bör komma med förslag som gör det möjligt för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen att erbjuda elever individuella program.
Fristående skolor
Respekten för varje individs integritet kräver mångfald. Möjligheten att välja mellan olika skolor, statliga, regionala, kommunala eller fristående, gör att fler kan finna en utbildning som passar just honom eller henne. För varje skola gäller att det centrala är undervisningens kvalitet och skolans förmåga att skapa en utvecklande och trygg miljö för eleverna. Vi menar att de fristående skolorna ska vara ett självklart inslag i skolväsendet. De stimulerar till pedagogisk och organisatorisk förnyelse, ökar flexibiliteten och leder till effektivare resursanvändning i alla skolor, offentliga såväl som fristående. En reell möjlighet att välja skola kommer därmed alla elever och hela svenska skolan till del. För oss är föräldrarnas och elevernas perspektiv och önskemål utgångspunkten. Det är helt i överensstämmelse med ett antal internationella konventioner som Sverige skrivit under och som tillförsäkrar föräldrarna rätten till inflytande över sina barns undervisning. Det gäller till exempel Europakonventionen, som numera är svensk lag och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Alla skall således, oberoende av föräldrarnas ekonomiska standard, eget handikapp eller andra särskilda behov, kunna välja en fristående skola. De fristående skolor som motsvarar specialskolan är en viktig del i den mångfald som eftersträvas av Kristdemokraterna. Normalt är Statens skolverk tillstånds- och tillsynsmyndighet för de fristående skolorna, men regeringen har beslutat att styrelsen för en gemensam ny myndighet för specialskolorna skall vara tillståndsmyndighet för fristående skolor för funktionshindrade. Åter en helt oförklarlig särbehandling av de funktionshindrade. Kristdemokraterna anser att Statens skolverk bör vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för alla fristående skolor.
Stockholm den 4 oktober 2000
Erling Wälivaara (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Magda Ayoub (kd)
Sven Brus (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Helena Höij (kd)
Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Fanny Rizell (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)