Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att stärka hälso- och idrottsundervisningen i skolan.
Motivering
Rapport efter rapport signalerar att vi måste förändra vår livsstil. I
framförallt västvärlden har en dramatisk förändring i vårt sätt att leva de
senaste 20-30 åren gjort oss till en "sittande generation". Vi ser idag en
närmast epidemisk ökning av fetma, åldersdiabetes och benskörhet där
rätt sammansatt kost tillsammans med fysisk aktivitet är de största
friskfaktorerna. Nack- och ryggbesvär, hjärt-kärlsjukdomar, högt
blodtryck, depressioner och fallolyckor är andra sjukdomar och symptom
som skulle kunna förebyggas/behandlas med hjälp av ökad fysisk
aktivitet.
Den alltmer ökande stressen i vårt samhälle, som kryper ner i åldrarna, kan
med fördel minskas med hjälp av fysisk aktivitet. Om inget görs för att vända
denna negativa trend och komma tillrätta med detta gigantiska hälsoproblem
kommer vi att få en allt större del av befolkningen som inte klarar av att
utföra ett arbete med normal fysisk ansträngningsgrad. I förlängningen får
detta också långtgående konsekvenser för samhällsekonomin. Detta är oerhört
allvarligt och vi måste snarast göra insatser för att förändra människors
hälsobeteende.
Forskning från 1997 visar att cirka 50 % av alla 15-åringar och 75 % av
den vuxna befolkningen inte motionerar tillräckligt ur hälsosynpunkt. Av
dessa är cirka 25 % av ungdomarna totalt inaktiva, och den andelen ökar
tyvärr stadigt. WHO, Agenda 21 och Europarådet har under flera år påtalat
problemet och gett rekommendationer till medlemsländerna att öka den
fysiska aktiviteten i skolan, på arbetet och på fritiden ur ett
folkhälsoperspektiv.
Studier visar att både kost- och motionsvanor grundläggs redan i
skolåldern. Förskola och skola är således en utmärkt arena för att låta alla
barn och ungdomar komma i kontakt med motion och idrott. För motion
behöver bli en naturlig del i vardagen. Skolan är den enda naturliga arenan att
möta alla barn och ungdomar mellan 6 och 19 år för att förebygga
hälsoproblem och de samhällsekonomiska kostnader som är en följd av dessa.
Nyligen presenterade Riksidrottsförbundet en rapport som visade
alarmerande signaler kring idrotten i skolan. Den visade att
skolidrottsföreningarna tappar mark i skolan. Skolorna klarar inte läroplanens
alla moment, t ex så riskerar simkunnigheten att komma i kläm.
Friluftsdagarna försvinner sakta ur skolsystemet. Andelen idrottslärare i
grundskolan har minskat sedan 1996 osv. Man kan räkna upp flera
försämringar inom skolidrotten under 1990-talet. För att ge barn och
ungdomar ett bestående intresse för hälsofrågor måste man satsa på
regelbundna fysiska aktiviteter och grundlägga goda vanor redan i skolan.
Detta är särdeles viktigt med tanke på att alla inte har samma intresse eller
ekonomiska och fysiska förutsättningar att utöva idrott på sin fritid.
Idrottsämnet är helt unikt och kommer alla ämnen till del genom sin
stimulans av höger hjärnhalva vilket ger bättre fantasi och kreativitet, piggare
barn, bättre koncentration, mindre stress och därigenom ökad
inlärningsförmåga i samtliga ämnen.
Med en normalt tränad kropp fungerar man bättre både på skolan och på
arbetsplatsen, man blir mindre trött, får lättare att koncentrera sig, ett
bättre
humör och kan i slutändan producera mer.
Professorerna i fysiologi P-O Åstrand och Björn Ekblom som på
Folkhälsoinstitutets uppdrag studerat den fysiska aktiviteten i Sverige,
Skolläkarföreningen, Barnläkarföreningen, Svensk idrottsmedicinsk förening,
Riksföreningen för skolsköterskor, Svenska Gymnastikläraresällskapet m.fl.
förespråkar att idrotts- och hälsoundervisning stärks till minst 3
tillfällen/vecka på alla stadier.
Utvecklingen i skolan går mot en minskad central reglering av tiden, i en
målstyrd verksamhet. Nu genomförs en försöksverksamhet, där 80 kommuner
får anordna utbildning i grundskolan utan central timplan. Avsikten är att
skolan själv får fördela tiden för att eleverna skall kunna få så goda
förutsättningar som möjligt att nå målen.
Skolan har ett ansvar för att ge barn och ungdomar ett bestående intresse
för regelbunden fysisk aktivitet, och att grundlägga goda vanor som kan leda
till hälsa och välbefinnande.