1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om specialdestinerade statliga bidrag till skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skolans värdegrund i såväl förskola som obligatoriskt
skolväsende.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kristendomens ställning i religionsämnet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av blivande lärares utbildning i värdegrund och etik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flexibilitet och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till
förlängning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att hjälpa barn med behov av särskilt stöd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till skolgång för barn med asylsökande föräldrar.1
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till teckenspråkslärare för barn med grav hörselskada.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fortsatt drift av Ekeskolan och Hällsboskolan.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flexibel skolstart.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i
skolan.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om idrottens betydelse för barns utveckling.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturens roll i skolan och musik- och kulturskolornas
betydelse för barns utveckling.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändring av utvecklingssamtalen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betygssystemets utformning.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skolors skyldighet att utarbeta skriftliga omdömen om elev i
åk 9 som saknar godkänt betyg.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppvärdera lärarrollen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om mentorer för nyutexaminerade lärare.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att nya forskningsresurser till skolområdet möjliggör
för lärare att forska.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en väl fungerande elevvård.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skolledares möjligheter att kunna verka som pedagogisk
ledare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av ett ökat elevinflytande i takt med stigande ålder.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om föräldrars rätt till information och inflytande i skolan.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätten för vårdnadshavare att avgöra om elev skall placeras i
särskola.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhet i skolan.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den fysiska miljön i skolan.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att elever lär sig sovra och värdera informationen på
Internet.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samverkan mellan skola och samhälle.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunernas och skolledares roll för utvecklingen av den
målstyrda skolan.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Skolverkets bristande tillsynsverksamhet.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet för
blockämnen och för praktisk-estetiska ämnen, omfattningen av och
kvaliteten på elevinflytande och jämställdhetsarbete samt arbete mot
mobbning.
1 Yrkande 7 hänvisat till SfU.
2 Inledning
Skolans huvuduppgift är att stimulera elever att utvecklas optimalt vad
gäller kunskapsinhämtande och personlighetsutveckling. Skolan är
samhällets spjutspets mot framtiden. Det är av största vikt att skolan
lyckas med sitt uppdrag.
Skolan är idag ett kommunalt uppdrag. Kommunerna har ansvar för
verksamhetens kvalité, för att mål och riktlinjer i läroplanen uppnås. Statens
uppgift är att besluta om skollag och läroplan. När nya uppgifter läggs på
skolan måste finansieringsprincipen tillämpas. Under de senaste åren har
varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden. Det har lett till
att skolorna tvingats göra alltför kraftiga nedskärningar.
Kristdemokraterna ser med oro på att regeringen i årets budgetproposition
återgår till specialdestinerade bidrag till skolor. Den resursförstärkning som
aviseras till skolan under en treårsperiod får endast användas till
personalförstärkningar i skolan. Kommunerna måste dessutom ansöka om
pengarna och verifiera användningen. Kristdemokraterna anser detta vara ett
intrång i det kommunala självstyret och menar att kommunerna själva bäst
kan bedöma hur behoven ser ut i den egna kommunen. Skolverket ska sedan
utöva en aktiv tillsyn vad gäller såväl kvalitet som kvantitet. Skolverket måste
utvecklas i sin kvalitetsgranskning och kunna ge erforderlig hjälp. I detta
uppdrag har man hittills misslyckats.
Rapportproduktionen inom skolväsendet är omfattande, men problemen i
skolan förvärras. Kristdemokraterna noterar också att regeringen i snart sagt
varje fråga som är föremål för diskussion väljer att tillsätta interna
arbetsgrupper i Regeringskansliet. Oavsett om skälen är att i debatter kunna
hänvisa till att utredning pågår, eller att man är intresserad av förändring, så
är det problematiskt att så mycket arbete sker internt. Skolans stora problem
borde föranleda regeringen att ta tillvara också andra partiers kunskap och
förslag.
Det finns många väl fungerande skolor i Sverige idag. Men det finns också
alltför många skolor som inte håller måttet och som inte ger elever den
utbildning de har rätt till. För oss kristdemokrater är det en helt oacceptabel
situation. Vi har under flera år anslagit mer pengar än regeringen till
kommunerna i våra budgetförslag, bland annat för att förbättra situationen
inom skolan. Men då skolan är ett kommunalt ansvar måste den lokala nivån
avgöra var resurserna bäst behövs.
Att börja skolan innebär en ny fas i barnets liv. Det är viktigt att detta inte
bara blir en angelägenhet för barnet utan att även föräldrar på ett naturligt
sätt
blir delaktiga i den nya situationen. Skolan behöver föräldrarna som aktiva
medspelare i barnets kunskapsinhämtande. Skolans uppgift att komplettera
föräldrarnas fostran nödvändiggör också ett gott samarbete.
Läsåret 1999/2000 fanns det totalt 1 034 881 elever i grundskolan, en
ökning mot föregående läsår med 2,5 procent. Elevantalet är det högsta i
grundskolan sedan 1979/80. Av dryga 5 000 grundskolor var 371 fristående
skolor.
Alla barn tillbringar minst nio år i skolan. Grundskolan är en obligatorisk
verksamhet. Varje barn har både rättighet och skyldighet att ta del av
undervisningen. Målsättningen är att alla under grundskoletiden ska få
nödvändig livskunskap, de grundläggande kunskaper som krävs för att
orientera sig i samhället. Målet uppfylls dessvärre inte idag. 23 % av eleverna
som slutade grundskolan våren 1999 hade då inte nått målen i ett eller flera
ämnen. Det är en förfärande siffra. För tredje året i rad ökar antalet elever
som inte får godkänt i kärnämnena. Tendensen är mycket oroande. Än fler
misslyckas med att uppnå betyget godkänd i ett eller flera ämnen i
gymnasieskolan. Det individuella programmet, som är avsett för dem som
inte klarar något av de nationella programmen, är i dag det tredje största. Om
det överhuvudtaget ska vara möjligt att klara målsättningen att alla elever ska
uppnå de mål som fastställts i läroplaner och kursplaner krävs en omfattande
kvalitetshöjning i grundskolan.
3 En värdeförankrad skola
All utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att förmedla
ett kulturarv, att föra över värderingar och normer till kommande
generationer. Man kan jämföra behovet av gemensamma etiska normer
med behovet av trafikregler. För att trafiken skall fungera krävs ett
gemensamt regelsystem, som alla känner till och som alla måste följa för
att inte kaos skall uppstå. På liknande sätt är det med förhållandet mellan
människor i ett samhälle. Utan en gemensam etisk grund blir samhället ett
slags "vilda västern", där uppfattningen om rätt och orätt i stor
utsträckning skiljer sig från person till person. Det är de etiska principerna
som talar om för oss hur vi skall handla mot varandra i olika situationer.
Det finns därför ingen neutral uppfostran och ingen neutral kultur. Vi
överför värden och värderingar till barn och ungdomar, både medvetet och
omedvetet. Det som de flesta av oss ser som goda normer, goda värden och
som grunden för en god etik, så som människolivets okränkbarhet, alla
människors lika värde och varje människas unika värde samt solidaritet med
svaga och utsatta har en djup förankring i den judisk-kristna etiken. Denna
etiska grund finns fastlagd i läroplanen.
I ett samhälle som levt i en kristen kulturtradition i tusen år har
allmängiltiga kristna värden och värderingar blivit en del av tänkandet. I
kulturarvet ingår historia och tradition, religion och livsåskådning, språk,
etiska och moraliska normer. Kulturarvet är också dynamiskt genom att det
ständigt berikas av nya upplevelser och erfarenheter och kontakter med och
inflytande från människor från andra länder och kulturer. En viktig
förutsättning för att kunna respektera andras åsikter och kulturyttringar är att
den egna identiteten är stark. Skolan har en stor uppgift i att aktivt kunna
medverka till integration.
I läroplanen för förskolan som riksdagen tagit beslut om uttrycks
värdegrunden mycket diffust då man nöjer sig med att tala om demokratiska
värderingar utan att det kopplas till något etiskt synsätt. Det är
anmärkningsvärt att förskola och grundskola idag har olika etisk värdegrund
som bas för sina respektive verksamheter. Kristdemokraterna anser att
läroplanen för förskolan i likhet med läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet ska hänvisa till den kristna traditionen i vårt land och den etik
som bygger på denna tradition.
Skolan bör tillsammans med föräldrarna föra samtal om vilka värderingar
som är viktiga att föra vidare till nästa generation. Skolan kan stödja
föräldrarna i att lära eleven att leva ett gott och rätt liv. Eleverna måste få
träning i att utifrån människovärdesprincipen fundera över s.k. etiska
dilemman för att på så sätt tränas till etisk reflexion i vardagen. Värdegrunden
måste finnas mitt i skolans vardag, och kopplas till den egna situationen och
det egna beteendet. Såväl samhälleliga företeelser som raskonflikter och
mobbning kan ge upphov till etiska samtal.
Skolans värdeförmedling måste ske i alla ämnen. Religionsämnet har dock
ett särskilt ansvar för förmedling av vårt kristna kulturarv. För att kunna
diskutera värdegrunden och etiska frågor men också för att kunna jämföra
med och förstå andra kulturer och religioner är det viktigt att alla elever ges
goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där kristendomen utgör en viktig
kärna.
Värdegrundsåret är nu avslutat. Det är av yttersta vikt att detta inte blir ett
av alla regeringens tidsbegränsade projekt som nu upphör. Arbetet med
värdegrunden måste fördjupas och fortsatt inta en central plats i de allmänna
samtalen. De nya värdegrundscentra som skapats vid Umeå universitet i
samarbete med Ersta Sköndals högskola respektive vid Göteborgs universitet
har en viktig uppgift att bredda och fördjupa värdegrundssamtalet.
Det är angeläget att den nya lärarutbildningen ger blivande lärare goda
möjligheter att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och etiska riktlinjer. I dag
kan en blivande lärare passera genom hela lärarutbildningen utan att arbeta
med begreppet värdegrund. Detta är oacceptabelt.
4 Skolan ska erbjuda en positiv och trygg
arbetsmiljö
Varje elev har rätt att kunna gå till skolan och känna sig trygg under
skoldagen. De har rätt att mötas av vuxna som ser dem och vill dem väl.
Många skolor lyckas skapa en skolanda, en positiv atmosfär där man
svetsas ihop av gemensamt arbete och har en generös syn på varandras
olikheter. Skolor där elever och personal är stolta över sin skola och där
man samlas kring gemenskapsfrämjande aktiviteter. Kristdemokraterna
menar att det är Skolverkets ansvar att de goda exemplen lyfts fram och
sprids.
Skolverkets attitydundersökningar visar dock att både elever och lärare
anser att klimatet i skolorna har hårdnat. Problem med mobbning, våld och
rasism har ökat. Här behöver hela vuxenvärlden mobiliseras för att visa på
goda föredömen. Föräldrars medverkan är ofta nödvändig för att få stopp på
mobbning och rasism. Alla vuxna i skolan behövs som förebilder. En
kombination av medmänsklighet och tydlig gränssättning bidrar till att skapa
en lugn och harmonisk arbetsmiljö. Särskilt viktigt är att tendenser till våld,
mobbning, kränkande tillmälen och uttryck för främlingsfientlighet och
rasism på ett tidigt stadium observeras och motverkas med konsekvens och
tydlighet. Detta är en grundläggande förutsättning för en god lärandemiljö.
Lärare och övriga vuxna i skolan har en viktig uppgift i att bekräfta och
förstärka vänlighet, hjälpsamhet, omtanke om andra, ärlighet och pålitlighet.
Könsdiskriminerande eller främlingsfientlig vokabulär får aldrig passera utan
att det uppmärksammas och diskuteras. Eleverna måste få lära sig att man
ska stå för vad man gör och att man ska behandla andra som man själv önskar
bli behandlad. Respekt för lag och rätt och förståelse för vad ett rättssamhälle
är och vad det kräver av medborgarna bör uppmärksammas tidigt.
Vid varje skola skall det finnas tydliga handlingsplaner för att förhindra
mobbning och annan kränkande behandling. Rektor har ansvar för att dessa
regelbundet följs upp och utvärderas. Fungerande handlingsplaner är en
förutsättning för förverkligande av en nollvision mot mobbning,
könsdiskriminering och rasism.
5 Barn är olika
Varje barn är en unik människa som kommer till skolan med sina
kunskaper och sin begåvning. Lärande sker inte bara i skolan utan i
många andra miljöer. Skolan måste identifiera och bygga vidare på varje
barns begåvning och styrka. Områden där eleven behöver särskilt stöd
måste också snabbt identifieras för att specialpedagogisk resurs ska kunna
sättas in. Detta kräver ett individinriktat synsätt och arbete och en
noggrann dokumentation om varje elev. Varje elev måste få utvecklas
optimalt utifrån sina förutsättningar, det är skolans huvuduppgift.
Vi kristdemokrater är kritiska till ett system som bygger på att alla elever
ska lära ungefär lika mycket på ungefär samma tid och på ungefär samma
sätt. Skolan har allt för länge präglats av ett kollektivistiskt tänkande. Vår
grundsyn, som innebär att alla är olika och lär på olika sätt och under olika
lång tid, för med sig att skolan bör vara flexibel nog att möta elevers olika
förutsättningar.
Läroplanen anger de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad
skolgång. Det är orimligt att utgå ifrån att alla elever behöver just nio år för
att nå målen. Därför bör ytterligare tid erbjudas då behov föreligger. Ett extra
skolår ska kunna läggas in så fort behov uppstår. Specialpedagogiskt stöd ska
ges så tidigt som möjligt under barnets skolgång så att inte ytterligare
problem uppstår. Risken finns annars att elever med läs- och skrivsvårigheter
utvecklar sociala problem, eller att elever med sociala svårigheter inte kan
utvecklas kunskapsmässigt. Det är också viktigt att de elever som lär sig
fortare än andra får stöd, uppmärksamhet och stimulerande arbetsuppgifter.
Dessa elever ska också kunna gå igenom grundskolan i snabbare takt.
Målsättningen är att alla elever som går ut grundskolan ska kunna klara av
gymnasiets inträdeskrav. Men vi vet också att elever ibland har problem och
bekymmer på det privata planet som inverkar negativt på skolarbetet. Därför
ska man alltid ha en chans till att komma tillbaka och göra om kurser för att få
godkänt betyg. Likaledes ska man på gymnasiet ha möjlighet att fullfölja sina
studier upp till 25 års ålder.
6 Barn med behov av särskilt stöd
Barn med behov av särskilt stöd utgör egentligen inte en särskild
avskiljbar grupp. Alla barn har i någon mån och under vissa tider
särskilda behov. En del behov är dock mer urskiljbara och det är viktigt
att de uppmärksammas, särskilt om alla elever ska få del av den allmänna
kompetenshöjning som skolan förväntas ge. Därför måste all skolans
personal, men främst lärarna, vinnlägga sig om att alla elever får
tillräckliga läs- och skrivkunskaper. Brister i läsförmåga och språklig
utveckling leder till kunskapssegregering, vilket i sin tur kan leda till
utslagning och att många senare i livet, med betydligt större kostnader
och besvär, måste komplettera sin grundutbildning. Här vill vi speciellt
uppmärksamma dyslektikers särskilda behov.
Alla lärare bör få grundläggande specialpedagogiska kunskaper för att
förstå och kunna hjälpa barn med behov av särskilt stöd. Nödvändigt är också
kunskaper om kulturskillnader och kunskap om hur man arbetar med barn
med utländsk bakgrund. Kristdemokraterna ser positivt på de
specialpedagogiska resursteam som idag finns i många kommuner. De
innehåller skilda professioner som t.ex. specialpedagog, kurator, psykolog,
logoped, socialtjänst som kan samverka för att göra en helhetsbedömning av
eleven samt erbjuda bästa hjälp.
Barn och ungdomar med utländsk bakgrund utgör en stor andel av
elevantalet. Många av dessa barn behöver i skolan stöd såväl språkligt som i
sin kulturidentitet. En grupp som särskilt kommit i kläm är barn till
asylsökande föräldrar. Kristdemokraterna anser att asylsökandes barn ska ges
rätt till reguljär skolundervisning i samma omfattning som svenska barn i
motsvarande ålder. Barn och ungdomar som invandrar till Sverige mitt i
skoltiden har ibland problem att både hämta in ett nytt språk och nödvändig
ämneskunskap innan grundskoletiden är slut. Risken är uppenbar att de går
vidare till gymnasiet med otillräckliga kunskaper. Endast hälften av de elever
som kommit till Sverige efter 10 års ålder lämnade grundskolan med
fullständiga betyg. Barn och ungdomar födda utomlands ska erbjudas
tillräcklig utbildningstid i grundskolan för att bli rustade för
gymnasiestudier.
Även barn med funktionshinder och mindre synliga handikapp, t.ex.
neurologiska handikapp, måste få den hjälp och den uppmärksamhet som
deras speciella handikapp kräver. Föräldrarnas kunskaper om det egna barnets
behov måste tas till vara och deras påverkansmöjligheter när det gäller
barnens integrering eller eventuella placering i särskola eller särskoleklass
måste garanteras. Skolans personal måste tydligt meddela hur resurserna ser
ut. Barn och ungdomar med funktionshinder skall så långt det är möjligt
erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun. Barn med olika
handikapp måste tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel och barn med
grav hörselskada måste tillerkännas behov av teckenspråkslärare.
I vissa fall kan staten behöva ta ett större ansvar för att minimera risken att
elever i behov av särskilt stöd inte ges tillräckliga möjligheter till
utbildning
utifrån sina specifika förutsättningar. Detta gäller i de fall där osäkerheten
är
stor om hur omfattande och vilken form av resurser som krävs för att
undervisningen skall kunna bedrivas i vanliga kommunala skolor. Därför har
Kristdemokraterna avvisat regeringens förslag att avveckla de fasta delarna
vid de s.k. specialskolorna. Kristdemokraterna vill se en fortsatt drift av
Ekeskolan och Hällsboskolan och har därför anslagit 5 miljoner respektive 15
och 20 miljoner kronor under de tre kommande åren för att säkerställa driften
vid skolenheterna. De 6 miljoner kronor som Skolverket föreslås få att fördela
till forskning inom området specialskolor och resurscentra kan inte
kompensera bortfallet av väl fungerande specialskolor. Vi utvecklar detta i en
särskild motion.
7 Förskoleklass
Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskoleklass, men deltagandet är
frivilligt. Kristdemokraterna är positiva till att integreringen av
verksamheten för sexåringar i skolan också formaliseras. Varje barn är en
unik varelse, med ett unikt, lika och okränkbart värde. Samma regler ska
gälla oavsett kön, ras, hudfärg, religion, handikapp, ålder, sociala
förhållanden eller prestationsförmåga. Utgångspunkten skall vara att möta
varje barn utifrån dess behov.
Det är viktigt att barndomens egenvärde respekteras och att utrymme
skapas för både omsorg, lek, fritid och kultur. Därför måste förskoleklassens
inriktning vara en kombination av inlärning, nyfiket sökande, lek, skapande
men också social samvaro där möjlighet att uttrycka känslor, tankar,
frågeställningar o.s.v. ges utrymme.
Lekens betydelse kan inte nog betonas. I leken får barnet möjlighet att
spegla sig själv och sin personlighet tillsammans med andra barn, möjlighet
att bearbeta olika upplevelser och frågeställningar, men också att utveckla sin
empatiska förmåga, fömågan till inkännande.
Mot bakgrund av vårt resonemang om barndomens egenvärde vänder vi
oss mot regeringens ofta förekommande begreppsglidningar i frågor som rör
sexåringar men även de yngre barnen. Regeringen förändrar gång på gång
t.ex. begreppet verksamhet till utbildning. Man för alltså in skolans
terminologi i förskolan och förskoleklassen. Regeringens ambition att så
tidigt som möjligt få komma in i barnets liv och styra och ställa är uppenbar.
Detta motsätter sig Kristdemokraterna bestämt. När det gäller förskoleklasser
ser vi dem som frivilliga och vill därför konsekvent använda begreppen
pedagogisk verksamhet istället för utbildning och ordet barn istället för
elever.
Alla beslut som gäller barn ska utgå från principen om barnets bästa. Ingen
kan bedöma dem bättre än de som känner barnet bäst, vilket i normalfallet är
barnets föräldrar. Det är föräldrarnas perspektiv och önskemål som ska utgöra
utgångspunkten och de ska ges en reell möjlighet att kunna välja
verksamhetsform för sitt/sina barn.
Varje förälder skall alltså kunna välja verksamhetsform för sitt/sina barn.
Detta val gäller såväl kommunal som fristående förskola/familjedaghem och
förskoleklass. Skolverket svarar för tillståndsgivning och tillsyn av de
fristående förskolornas förskoleklasser. Kristdemokraterna har drivit detta,
och vi anser även att det ska gälla andra som vill anordna verksamhet som
motsvarar förskoleklass. Tillståndsgivningen bör utgå från en enhetlig
bedömning. Det underlättar för samtliga berörda, om Skolverket medger
tillstånd och bidragsberättigande samt svarar för tillsyn även i de fall en
enskild förskola är huvudman.
8 Flexibel skolstart och skolgång
Barn mognar i olika takt. Somliga är skolmogna vid fem eller sex års
ålder, andra först då de fyllt sju eller kanske åtta år. Det leder till
slutsatsen att övergången mellan förskola och skola bör ske vid olika
åldrar för olika barn. Skolstarten bör därför vara individuellt flexibel och
ske successivt. Det är viktigt att föräldrar, förskollärare och lärare
gemensamt fattar beslutet och att övergången görs mjuk och anpassas till
varje barns behov och individuella förutsättningar. Vi avvisar
obligatorisk skolstart för sexåringar. Vi ser positivt på att
förskoleklasserna är obligatoriska för kommunerna men frivilliga för
eleverna. Möjligheten att om det finns särskilda skäl skjuta fram
skolstarten till det år barnet fyller åtta är också positiv därför att den ger
ytterligare en möjlighet att anpassa sig efter det enskilda barnets behov.
Vi anser att skolplikten även i fortsättningen ska vara nioårig. I praktiken
är den idag redan tolvårig eftersom cirka 97 procent av eleverna fortsätter till
gymnasiet. Det ska dock finnas möjlighet att förlänga skolgången på
grundskolenivå med ett år för elever som önskar det och som bedöms ha
behov av det för att uppnå de uppsatta målen. En sådan förlängning av
skolgången bör sättas in så snart det blir tydligt att eleven behöver
ytterligare
tid.
9 Kunskap i teoretiska och praktiska ämnen
Barn har olika talanger och intressen. Några är mer teoretiskt lagda, andra
mer praktiskt inriktade. Det är den verklighet som måste få återspeglas
också i skolans sätt att arbeta med eleverna. Alla elever måste få utveckla
sina talanger så att de kan använda sin kunskap aktivt. Praktisk och
teoretisk förmåga måste värderas lika. Många elever med praktisk
inriktning kommer senare att ta till sig teoretiska kunskaper med större
motivation och vice versa.
Det är viktigt att varje elev får möjlighet att utveckla hela sin personlighet.
Om skolan blir alltför teoretisk kan inlärningen hämmas för många elever. Att
få använda alla sinnen stimulerar en god inlärning och förstärker elevernas
självkänsla. Inom forskningen lyfts vikten av att utveckla olika typer av
intelligens allt oftare fram som avgörande för att varje människa skall
utvecklas optimalt. Den motoriska, den musikaliska och den rumsliga
intelligensen samt den sociala förmågan att förstå sig själv bör tränas i högre
grad i skolan. De praktisk-estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd, musik,
bild och idrott är därför en viktig del av helheten i skolan.
Vi anser att kunskapen i praktiska ämnen bör få en mer framskjuten plats i
undervisningen. Teori och praktik behöver varvas under skoldagen för att ge
såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i skolvardagen. Idrottens
positiva betydelse för teoretisk inlärning finns klart påvisad.
Kulturen bör leva i skolan och genomsyra verksamheten. Den kan finnas
som en kreativ dimension både i korridorer och klassrum. Bild, ord, film,
musik och rörelse är naturliga element som kan fungera som självklara inslag
i alla ämnen. Kultur får inte bara bli korta projekt eller enstaka besök. Musik-
och kulturskolornas betydelse för barns och ungdomars utveckling kan inte
nog understrykas.
De enskilda skolornas möjlighet att fritt förfoga över ett visst antal timmar
för lokal profilering liksom utrymmet för elevernas fria val är också viktigt
att
slå vakt om. Kristdemokraterna ser positivt på den omfattande femåriga
försöksverksamhet med skolor i 79 kommuner som ska arbeta utan timplan
och där kursplanerna ska fungera som styrdokument. Det möjliggör såväl
större hänsynstagande till enskilda elevers behov som till en mer
sammanhängande undervisning.
10 Utvecklingssamtal och betyg
Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det gäller att utveckla
samarbetet mellan föräldrarna och skolan. Tanken är att eleven,
föräldrarna och lärarna tillsammans skall göra upp en individuell
studieplan som omfattar både elevens kunskapsutveckling och personliga
utveckling. Den kan ha utformningen av ett kontrakt där varje parts
ansvar klart definieras. Den skall följas upp regelbundet och elever,
föräldrar och lärare har ett gemensamt ansvar för att den fullföljs. Till
skillnad från regeringen anser vi att det är viktigt att utvecklingsplanen
och utvecklingssamtalen dokumenteras skriftligt. Det är en förutsättning
för att uppföljningen skall kunna fungera bra.
Betygen utgör ett komplement till utvecklingssamtalen. Kristdemokraterna
har medverkat till att ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem införts. Ett
sådant betygssystem bidrar enligt forskning och lärarerfarenhet bättre än ett
relativt system till att motivera eleverna och ge även svaga elever ett gott
självförtroende. Detta förutsätter emellertid att varje elev uppmärksammas,
ges handledning och uppmuntran. I ett mål- och kunskapsrelaterat betygssy-
stem är betyget ett kvitto på en dokumenterad kunskap. Stegen i betygsskalan
får emellertid inte vara för glesa om betygssystemet ska medverka till att
motivera eleven att försöka uppnå nästa steg. Om instrumentet är alltför
trubbigt mäter det inte heller det som det är tänkt att mäta. Informationen som
betygen ska ge blir därigenom bristfällig. Betygskriterierna måste också vara
tydliga och väl avvägda så att lärare och elever har samma uppfattning om
vad som krävs för respektive betygsnivå.
Vi anser att målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig skala. Det bör ske
senast fr o m årskurs sju för att eleverna ska hinna vänja sig vid systemet i
god tid före slutbetyget i årskurs 9. Dessutom bör skriftlig information om
elevens kunskap och utveckling i förhållande till de angivna kravnivåerna i
läroplanen ges senast fr o m årskurs 5. Det är viktigt för att de elever som
behöver särskilt stöd för att uppnå målen ska kunna få det på ett tidigt
stadium. Obligatoriska nationella prov ska genomföras från och med årskurs
5. Dessa prov får inte vara av så omfattande karaktär som nuvarande
nationella prov, utan ska kunna genomföras utan att alltför mycket inkräkta på
ordinarie arbete.
De elever som inte når upp till fastställd kravnivå i ett ämne när de slutar
grundskolan ska enligt riksdagens beslut få ett streck i stället för betyg. De
har också rätt att få ett skriftligt omdöme om de begär det. Vi menar att den
avlämnande skolan ska ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme
oavsett om eleven begär det eller inte. Det är viktigt att den dokumentationen
finns tillgänglig om den skulle efterfrågas av eleven vid ett senare tillfälle.
11 Lärarna - skolans viktigaste resurs
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Kunnig och kompetent personal på
alla nivåer är avgörande för en väl fungerande skola. En uppvärdering av
yrket måste göras så att det blir synligt som den viktiga uppgift det är.
Läraryrket handlar om att stödja en ny generations utveckling till kunniga
och harmoniska människor och till demokratiska medborgare. Den
nyfikenhet på kunskap som läraren lockar fram, det klimat läraren eller
arbetslaget skapar, den etik läraren medvetet eller omedvetet förmedlar är
ofta livsavgörande för elever.
Lärarrollen förändras ständigt. För att de mål som idag uttrycks i
läroplaner och kursplaner ska kunna förverkligas krävs delvis andra
yrkeskunskaper än tidigare. För att vara en bra lärare räcker det inte att vara
en god pedagog. Skolan och ytterst lärarna får ta ett allt större ansvar för
elever med mer eller mindre utpräglade problem av social karaktär. Bristande
arbetsro, oordning, koncentrationssvårigheter och psykisk instabilitet bland
eleverna är på många håll en del av skolans vardag. Det är inte minst sådana
faktorer som gör arbetet som lärare svårt. Varje lärarstuderande måste i
utbildningen ges beredskap att möta och hantera problem och uppgifter av
detta slag.
Idag råder stor lärarbrist och många kommuner har svårt att rekrytera
behörig personal. Många kommuner arbetar mycket aktivt med rekrytering
och man konkurrerar med såväl lön som andra förmåner.
Svenska Kommunförbundet och SCB har beräknat att det år 2002 kommer
att föreligga en brist på cirka 10 000 lärare i hela skolsektorn och behovet av
grundskollärare kommer att vara störst.
En försöksverksamhet med Särskild Lärarutbildning (SÄL) har påbörjats
1999 och pågår till 2001. SÄL syftar till att stimulera akademiker till att
utbilda sig till lärare. Studierna bedrivs på halvfart och kombineras med
lärartjänstgöring på minst halvtid. 150 personer har påbörjat utbildningen och
det kommer att bli en fortsättning av SÄL med 500 nya platser. Inom ramen
för projektet finns också möjlighet för förskollärare att utbilda sig till
grundskollärare. Vidare pågår särskilda projekt med att utbilda officerare och
högskoleutbildade personer med utländsk bakgrund. Kristdemokraterna ser
positivt på nya initiativ för att snabbt få fram lärare. Vikten av att förse
skolan
med utbildad personal kan inte nog betonas.
Antalet lärare har minskat med 3 000 under 1990-talet samtidigt som
elevantalet stigit med 80 000. Naturligtvis har arbetsbördan ökat för varje
enskild lärare.
Lärares arbete måste diskuteras utifrån ett helhetsperspektiv. För att
underlätta arbetsbördan och skapa reella förutsättningar att tillgodose alla
elevers behov är det väsentligt att se över skolans organisation. Lärarens
uppgift måste tydliggöras i förhållande till andra yrkesgrupper och elevvården
måste stärkas. Detta är ett viktigt arbete även ur ett lärarperspektiv. I detta
sammanhang bör också undervisningsgruppernas storlek uppmärksammas.
Den har stor betydelse för lärarens välbefinnande och möjlighet att ge
eleverna individuellt stöd och uppmärksamhet. Kristdemokraterna anser att
varje lärare ska ha huvudansvar för högst 15 elever.
Många nyutbildade lärare jobbar bara ett par år för att sedan övergå till
annan verksamhet. Nyutbildade lärare lämnas alltför ofta att på egen hand
klara av ett arbete som de varken är förberedda på eller utbildade för.
Kristdemokraterna vill att varje nyutexaminerad lärare får en erfaren lärare
som personlig mentor under sitt första arbetsår. Ett sådant system skulle
gynna skolans utveckling i stort. De nyutbildade lärarna får successivt växa in
i sitt arbete och de mer rutinerade lärarna får ta del av nya perspektiv som kan
bidra till att utveckla deras egen undervisning. Lärare som tjänstgör som
mentor bör få viss nedsättning i tjänsten alternativt löneersättning.
Rent praktiska åtgärder behöver också genomföras för att ge lärarna en
bättre arbetssituation. Varje lärare måste till exempel ha en egen arbetsplats
med tillgång till telefon och dator. Det är en förutsättning för att de ska
kunna
utföra sitt arbete på det sätt som avtalen reglerar. Att många lärare idag
förväntas utföra en stor del av sitt arbete utan tillgång till en fungerande
arbetsplats är oacceptabelt. När arbetslivet till stora delar har fått en mer
flexibel förläggning av arbetstiden har läraryrket gått mot en ökad reglering.
Det är inte rimligt.
Lärares karriärmöjligheter måste öka. Möjligheterna till
kompetensutveckling, till vidare studier och forskning är avgörande för att
läraryrket ska vara attraktivt i framtiden. Skolforskning bedrivs idag ofta av
andra än lärare, t.ex. sociologer, historiker och kulturvetare. Lärare har haft
små möjligheter till forskning. Det är positivt och nödvändigt att ökade
resurser nu avsätts för "Forskning inom skolväsendet". Kristdemokraterna vill
dock understryka vikten av att dessa nya medel kommer lärarkåren till del och
att pedagogisk forskning görs i anslutning till skolans vardag.
12 Elevvård
Elevvården är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Barn och
ungdomar har idag ett stort behov av vuxenkontakt som varken
tillfredsställs av föräldrar eller lärare. Den elevvårdande personalen får
ofta ta emot det uppdämda behov av gemenskap med de vuxna som
bristen på annan vuxenkontakt skapat. Med den professionalitet de
besitter har de också kompetens att ge elever med mer uttalade behov den
hjälp och det stöd de behöver.
Kommunerna måste tillförsäkra elevvårdspersonal erforderlig handledning
och stöd i sitt arbete. Ett problemorienterat arbete måste för att bli
uthålligt
och effektivt få input utifrån. Skolan bör samverka med andra förvaltningar,
inte minst socialförvaltningen. Det förvaltningsövergripande arbetet bör
stärkas för barnets bästa.
Skolsköterskor, skolpsykologer, skolkuratorer, skolvärdar och elevassi-
stenter fyller viktiga behov inom sina respektive områden. Många av dessa
tjänster har dragits in i många kommuner under 1990-talet. Glädjande nog
ökade kommunernas anslag till elevvård med cirka 19 procent mellan 1997
och 1998. Behoven är dock långt ifrån fyllda. Enligt
Barnpsykiatriutredningen lider minst 5-10 procent av alla barn och ungdomar
av psykiska problem. Detta är en verklighet som vi inte kan blunda för och
som ställer krav på politiker på alla nivåer. För att denna brist ska kunna
åtgärdas i berörda kommuner har Kristdemokraterna under flera år i sitt
budgetalternativ anslagit ökade resurser till kommunerna.
13 Skolledaren - både pedagog och
administratör
Skolledarens roll när det gäller att entusiasmera, skapa sammanhållning
och ett positivt skolklimat kan inte nog värderas. Rektorerna har under
1990-talet blivit fler. Det är positivt. Skolledarna slits emellertid idag
mellan rollen som administrativ chef och huvudansvarig för den
pedagogiska utvecklingen. Samstämmiga studier visar att rektorerna har
hög arbetsbelastning och är stressade. Skolverket har kritiserat
skolhuvudmännen för att rektorerna fått administrativa uppgifter i en
sådan utsträckning att det pedagogiska ledarskapet blivit lidande. Man har
också pekat på att rektorernas arbete försvåras av att målen i
kommunernas skolplaner ofta är otydliga. Det är också skolledaren som
blir måltavla när nedskärningarna på skolans område kritiseras.
Riksdagens revisorer påtalar i sin granskning av Skolverket att
administrativt överbelastade rektorer är en av anledningarna till att den
målstyrda skolan inte fått det positiva genomslag som var tänkt.
Kristdemokraterna menar att det måste skapas förutsättningar för
skolledaren att vara en närvarande chef. Ett nära chefskap gynnar gott
ledarskap. Svensk skola behöver tydligt ledarskap på det lokala planet. Ett
skolområde får inte vara större än att skolledaren hinner var pedagogisk
ledare och inspiratör men också administratör och ekonomisk förvaltare.
14 Elevinflytande och elevansvar
Eleverna har lagfäst rätt till inflytande över hur deras utbildning utformas.
I grundskolan ska inflytandets omfattning och utformning anpassas efter
elevernas ålder och mognad. Utformningen av elevinflytandet ska
bestämmas lokalt.
Dessvärre visar undersökningar att elever upplever att deras inflytande
avtar med stigande ålder trots att det borde vara tvärtom. Att ge eleverna
inflytande och ansvar är det bästa sättet att utveckla deras känsla för
demokratiska beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för gemensamma
samhällsangelägenheter. Mätningar som gjorts visar att var fjärde elev på
grundskolans högstadium inte är nöjd med dagens situation. För att
elevmedverkan och elevinflytande ska utvecklas genom skolåren behövs mer
av fasthet och struktur. Mål och visioner måste tydliggöras och etappvis
utvecklas.
Skolledare, lärare och övrig personal måste ge eleverna möjlighet att utöva
sina rättigheter och att öva sig i demokratiskt beslutsfattande. Elevkårsarbete
ska kunna ske på skoltid och ska uppmuntras av alla vuxna. Eleverna måste få
känna att deras medinflytande är reellt och därmed meningsfullt. Inflytandet
bör gälla såväl organisation som undervisning. Positiva erfarenheter finns
också från skolor där elever medverkar vid tjänstetillsättningar. Hur arbetet
med att stärka elevinflytandet läggs upp bör framgå av kommunens skolplan
och i arbetsplanen för respektive skola. Skolverket måste utöva aktiv tillsyn
på detta område samt sprida goda exempel.
15 Föräldrainflytande och föräldraansvar
Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv. De har
huvudansvaret för barnens vård och uppfostran. Skolan är ett stöd och ett
komplement till föräldrarnas insatser. Det är en uppfattning som ansluter
väl till FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, som Sverige
har ställt sig bakom. Där sägs bl.a. att rätten att välja den undervisning,
som ska ges åt barnen, i främsta rummet tillkommer deras föräldrar.
Uppfattningen ansluter också till Europarådets konvention angående
skydd för de mänskliga rättigheterna, som sedan 1994 är svensk lag.
För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag krävs en bra familjepolitik där
föräldrar har fått kunskap om och stöd i sin uppgift som viktigaste coach för
sitt eget barn. Forskning visar att föräldrars intresse för sina barns skolgång
är
avgörande för hur barn trivs och efter sina förutsättningar lyckas i skolan.
Föräldrar måste få kunskap om värdet av att tala positivt om skolan, att
förhöra läxor, att uppmuntra när det går framåt och att stödja när det är svårt.
Föräldrar ska ha möjlighet att vara delaktiga i skolvardagen. Det
underlättar samarbetet mellan hem och skola att miljön är bekant och
upplevd. Alltsedan den socialdemokratiska regeringen avskaffade
kontaktdagarna, dvs förälders möjlighet till två dagars betald ledighet för att
besöka sitt barn i skolan, så har Kristdemokraterna velat återföra dem. I årets
budget har regeringen äntligen gått Kristdemokraterna till mötes.
Riksdagen beslöt (rskr 1999/2000:229) att bifalla förslag om en
förlängning av försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång. Kristdemokraterna menar att förslaget att
vårdnadshavares medgivande är nödvändigt för placering i särskola är en
självklarhet och inte behöver beredas genom ytterligare försöksverksamhet.
Föräldrars rätt till information och medinflytande i skolan behöver stärkas.
De är också en kanal i arbetet med att öppna skolan mot det omgivande
samhället. Föräldrars intressen, kunskap och kapacitet ska tas tillvara i beslut
som rör skolans och därmed de egna barnens vardag. Den försöksverksamhet
som ger skolor möjlighet att inrätta styrelser med föräldramajoritet bör nu
utvärderas. Det är viktigt att olika former prövas för att se hur största
möjliga
intresse från föräldrar kan åstadkommas och tillvaratas. Även här har
Skolverket ett ansvar att sprida goda exempel.
16 Jämställdhet
Lärarutbildningen måste ge stöd till ett aktivt jämställdhetsarbete i
skolans värld. Det handlar ofta inte om att undervisa utan om att indirekt
förmedla värderingar. Flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig både
verbalt och med kroppsspråk måste uppmärksammas. Flickor har högre
betyg än pojkar genom hela grundskolan. Medvetenhet måste skapas om
att skolans nuvarande organisation och arbetssätt gynnar och missgynnar
olika elevers kompetens.
Jämställdhet är en av de viktiga frågor som behöver etisk belysning i
skolan. Arbetsfördelning såväl i hem som i skolans värld kan bli upphov till
många intressanta samtal. Skolan bör aktivt uppmuntra såväl flickor som
pojkar att söka sig till yrken/branscher som domineras av motsatt kön.
17 Den fysiska miljön
Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. En god fysisk miljö är
viktig också ur pedagogisk synvinkel. En fräsch funktionell skolmiljö
inbjuder både till arbete och ansvarstagande. På många håll behöver
skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön förbättras. Många skolor
har problem med ventilationssystemen eller med fukt och mögel. Det
påverkar inte bara barnens fysiska hälsa utan också deras psykiska
tillstånd. Allergiproblem hos barn och ungdomar kan ofta härledas till att
de vistas i undermåliga lokaler. Städrutinerna måste utformas så att även
allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna utan att deras besvär förvärras.
Elever har rätt att kräva en bra arbetsmiljö. Elever omfattas av
arbetsmiljölagen från årskurs ett och kan i princip vända sig direkt till
Yrkesinspektionen.
Skolgården och den närmaste omgivningen runt många skolor har
fortfarande stora brister. De idéer som kommit fram under projektarbetet
Skolans uterum, som fått stöd av bl a Allmänna arvsfonden, bör spridas i bred
omfattning. Med ganska små medel kombinerat med frivilligt arbete av
föräldrar och andra vuxna har det visat sig möjligt att förändra skolgårdar till
trivsamma miljöer som går att använda i undervisningen men självklart också
för lek och avkoppling. Om elever och personal ska ta ansvar och känna
stolthet för sin skola förutsätter det att den fysiska miljön är i gott skick.
18 IT i skolan
Den nya informationstekniken, som till stor del är baserad på
datoranvändning, har utvecklats mycket snabbt. Över hela världen bygger
kommunikationer, utbildning och forskning alltmer på denna teknik. Det
är därför nödvändigt att alla eleverna får såväl kunskaper om som
färdigheter i att utnyttja alla de möjligheter som datorer ger. Det
viktigaste för skolan är att lära eleverna att sovra, kategorisera och
värdera den stora materialmängd som finns via Internet. 60 procent av
eleverna på högstadiet tror, enligt en färsk undersökning, att allt som finns
på Internet är sant. Detta faktum är en stor utmaning för skolan att arbeta
med.
Fördelarna med IT är många. Användning av IT i undervisningen ger nya
möjligheter för eleverna att söka kunskaper. Datorerna ger möjligheter till
mer individualiserad och effektiv undervisning utan att eleverna behöver
lämna gruppgemenskapen. Det kan gälla invandrarelever som behöver
enskild språkträning i både svenska och sitt eget modersmål. Det kan gälla
elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med behov av extra övning i
t.ex. matematik.
Datorstödd undervisning kan också medföra det positiva att läraren får mer
tid över för individuella kontakter med eleverna. IT öppnar också skolan mot
omvärlden på ett helt nytt sätt. Informationssökningen blir inte längre
begränsad till den egna skolan utan information kan sökas och kontakter
skapas i hela världen. Detta kommer på sikt att leda till en genomgripande
förändring av undervisningsformerna.
De skärpta krav som från och med 1998 ställs på blivande lärare när det
gäller förmåga att behärska IT är nödvändiga men senkomna. En plan för
rullande fortbildning av redan examinerade lärare bör snarast utarbetas av
Högskoleverket i samverkan med lärosätena.
Att fler skolor kommer igång med att använda datorn som hjälpmedel är
inte minst viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma.
Skillnaderna mellan elever med och utan kunskap i hur informationsteknik
kan utnyttjas kan annars leda till nya kunskapsklyftor som kan få
snedvridande effekter i framtiden.
19 Samverkan mellan skola och samhälle
Skolan är hela samhällets angelägenhet. Det är viktigt att skolan är öppen
för samarbete. Skolan bör tillsammans med näringslivet utforma program
för elevers kontakt med arbetslivet. Eleverna behöver kunskap såväl om
hur det omkringliggande näringslivet ser ut som om arbetslivets krav och
villkor. Föräldrarna utgör en viktig länk under de tidiga skolåren. Positiva
erfarenheter finns från äldre elever som haft en personlig vuxen mentor i
arbetslivet, i samband med perioder av anpassad studiegång.
Föreningar och organisationer ska ses som en resurs i skolarbetet och vara
välkomna till skolan. Elevers sammanträffanden med eldsjälar kan få
betydelse för livet.
Vårt samhälle är idag mycket ålderssegregerat. Pensionärer kan med sin
livserfarenhet bli en värdefull resurs i skolans och skolbarnsomsorgens arbete.
De kan finnas med i det dagliga arbetet och erbjuda tid för samtal och hjälp
med läxläsning. Försök med "klassmorfar" eller "klassfarmor" har varit
mycket positiva och ökat trygghetsfaktorn i skolvardagen.
20 Den målstyrda skolan
När kommunerna i början av 1990-talet övertog huvudmannaskapet och
ansvaret för skolverksamheten fördes ut till dem som arbetar i skolorna
var syftet att skapa en klarare ansvarsfördelning för skolväsendet.
Riksdagens revisorer visar i sin granskning av Skolverket och skolans
utveckling en annan verklighet, där olika undersökningar talar om
svagheter i snart sagt varje länk i styrningskedjan från riksdag och
regering till kommuner och skolor. Detta är oacceptabelt.
Skolverkets viktigaste uppgift är att ansvara för att de nationella målen
tydliggörs och implementeras, samt att utöva tillsynsverksamhet. Tydliga mål
för undervisningen är en förutsättning för att kunna utkräva ansvar av skolor
och skolhuvudmän i ett mål- och resultatstyrt system. Den otydlighet som
rapporten från Riksdagens revisorer visar när det gäller mål att uppnå är
oacceptabel och måste omedelbart åtgärdas. När det gäller mål att sträva mot
måste man bättre lyfta fram innebörden i dessa mål. Skolverket har en
nyckelroll i den aktuella förändringsprocessen och måste nå ut till alla sina
målgrupper, i synnerhet till lärare och elever. Det får därför inte råda någon
tvekan om var gränserna för verkets uppdrag går.
Skolverket har handhaft en stor pott projektmedel för skolutveckling. Ett
stort anslagssparande för 1999 tyder på att arbetsorganisationen på Skolverket
inte är tillfyllest. Mycket pengar ligger kvar som kunde ha kommit många
skolor till hjälp i deras arbete för skolutveckling. Med vetskap om att det
ligger ett omfattande förarbete bakom varje skolas ansökan är det helt
oacceptabelt att Skolverket inte klarar att administrera verksamheten.
Den 1 juli 1999 inrättades en kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket.
Under flera år har Skolverket fått uppdraget att öka tillsynen. Under 1999 har
tillsynen istället minskat i omfattning. Detta är högst anmärkningsvärt och
måste föranleda åtgärder från regeringens sida. Kristdemokraterna menar att
Skolverket misskött sin uppgift såväl vad gäller att tydliggöra de nationella
målen som att bedriva en tillsynsverksamhet som belyser kvalitetsaspekten i
skolorna. Vi hoppas dock att den nya öppenhet och de positiva förändringar
som blivit synliga det senaste halvåret indikerar att en ny tingens ordning är
på gång. Skulle inte Skolverket inom ett år klara en kvalitetshöjning på sitt
eget arbete måste det övervägas att anlita annat institut/företag/myndighet.
Skolverket ska nu av regeringen få ett utökat uppdrag att utveckla och
pröva nya former för att stödja skolutveckling i syfte att få en likvärdig
skola.
Projektansöknings-modellen ska tonas ner till förmån för insatser av
främjande karaktär som skall vara inriktade på att förbättra resultaten.
Insatserna ska ta sin utgångspunkt i utvärderings- och tillsynsverksamheten.
Kristdemokraterna ser positivt på intentionerna men menar att uppdraget inte
är stringent vare sig i tanke eller skrift. Risken är uppenbar att även denna
verksamhet blir en halvmesyr.
Många kommuner sköter fortfarande inte sina åligganden enligt skollagen
när det gäller att utarbeta, följa upp och utvärdera sina skolplaner.
Kommunen uppfattas mot bakgrund av detta ofta som en otydlig
uppdragsgivare. Den bristande överensstämmelse som ofta råder mellan
kommunernas budgetar och skolplaner är anmärkningsvärd. Undersökningar
visar att kommunerna regelmässigt följer upp frågor om ekonomi, men i de
frågor som rör verksamhetens innehåll är man som regel inte lika intresserad.
Att en genomtänkt resursfördelning kan ha större betydelse för elevernas
resultat än en totalt sett ökad resurstilldelning är en viktig slutsats från
revisorernas rapport.
Rektorers/skolledares betydelse för genomförandet av den målstyrda
skolan har tidigare berörts. Det är av största vikt att det finns en tydlig
ansvars- och befogenhetsbeskrivning för skolledare i detta avseende. Det
behövs insatser både från nationell och kommunal nivå för att tydliggöra hur
skolledare skall kunna medverka till skolutveckling. Rektorsutbildningen tar
ett steg i denna riktning.
Lärarnas erfarenheter från den praktiska vardagen måste ligga som bas om
den mål- och resultatstyrda skolan skall kunna genomföras med framgång.
Tid måste avsättas för organisationsarbete inom ramen för lärarnas ordinarie
arbetstid. Annars kommer alltid det direkta elevarbetet att prioriteras. Lärarna
är också nyckelpersoner i arbetet med att förverkliga den målstyrda skolan.
21 Viktiga områden för uppföljning
Ett viktigt område för uppföljning är hur de ämnen som är förlagda i
block behandlas. Det är väl känt att vissa ämnen, som t ex naturkunskap
och religionskunskap lätt hamnar i strykklass när tiden mellan de olika
ämnena i blocken fördelas. Orsakerna till detta bör utredas och åtgärder i
form av t ex fortbildning sättas in, om det anses nödvändigt. Det är
olyckligt att riksdagen på regeringens förslag beslutat återgå till
möjligheten att ge blockbetyg i ämnen som är förlagda i block. Det ökar
risken för att vissa ämnen inom blocket osynliggörs eller "försvinner".
Timutfallet för de praktiska och estetiska ämnena är ett annat angeläget
område som behöver följas upp, inte minst i försöksverksamheten utan
timplan. De praktiska och rörelsebefrämjande momenten bör också rymmas
inom de traditionellt teoretiska ämnena. Det finns en risk att skolan blir
alltför
teoretisk för många elever, vilket hämmar deras inlärning. Regeringen bör
återkomma med förslag om hur de praktisk-estetiska ämnena kan förstärkas.
Ämnet idrott och hälsa har utökats i tid i skolan, men fått fler teoretiska
inslag. Behovet av rörelse har fått ny aktualitet genom larmrapporterna om
att barn och ungdomar tillbringar mer tid med stillasittande aktivitet och
mindre tid med fysisk aktivitet än tidigare. Att alltfler barn drabbas av fetma
i
tidig ålder indikerar brister när det gäller skolans roll som främjare av en god
livsstil.
Ett tredje område som behöver uppmärksammas vid uppföljning och
utvärdering är hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete
utvecklas. Även arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet
bör följas upp och utvärderas snarast. Trots alla åtgärder som satts in tycks
problemen inte ha minskat i omfattning. Åtgärder mot mobbning utvecklas i
en särskild motion.
Utvecklingen när det gäller ANT-undervisningen har inte blivit den
önskade. Det är särskilt olyckligt med tanke på att både alkoholkonsumtionen,
rökningen och narkotikamissbruket ökar bland ungdomarna. Grundskolan
som når alla ungdomar har ett särskilt ansvar för att informera om drogers
skadeverkningar och visa på positiva alternativ. Åtgärder på detta område är
därför särskilt angelägna.
22 Fristående skolor
Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet. Mångfalden av
skolor berikar och ger den enskilde individen, oavsett ekonomiska
förutsättningar, möjlighet att få en utbildning som passar just honom eller
henne.
Fristående skolor är ett viktigt komplement till den offentliga skolan. De
internationella konventioner som refererats tidigare ligger också till grund för
den rätt att fritt välja skola som har utvecklats i vårt land. Det är viktigt
att slå
vakt om denna rättighet. Regler för godkännande och bidrag ska utformas så
att de i praktiken stimulerar möjligheten att starta och driva en fristående
skola. Vi utvecklar vår syn på fristående skolor i en särskild motion.