Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om decentralisering av svenskundervisningen och större utbud av kurser organiserade av olika anordnare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en skapande dialog mellan invandrarnas egna organisationer och ansvariga politiker och tjänstemän som planerar olika integrationsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om individens val av skola och studietakt, om skolpeng och studiecheck.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om djupa kvalitativa undersökningar angående de högt utbildade invandrarnas svårigheter att närma sig egna yrkesområden i Sverige.
Inledning
Regeringens proposition "Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen" 2000/01:72 analyserar verksamheten med sfi-kurser. Folkpartiet liberalerna vill föra fram hårdare krav på effektivisering inom detta arbetsområde som är så viktigt för invandrarnas integration i det svenska arbetslivet.
Svenskundervisningens dåliga resultat
Propositionen angående de vuxnas lärande - 2000/01:72 - påpekar att svenskundervisningen för invandrare under årens lopp har genomgått flera analytiska undersökningar, utredningar och omstruktureringar. Trots all granskning och alla studier har resultaten i invandrarnas inlärning inte blivit bättre, snarare har de försämrats. Vi inom Folkpartiet tror att en stor del av svårigheterna som båda skrivelserna belyser hänger ihop med alldeles för stora och för enhetliga modeller för denna sektor av vuxenutbildningen.
Som vi många gånger påpekat är Sveriges invandrarbefolkning oerhört mångfasetterad. Människor i alla åldrar, med alla möjliga utbildningar eller utan någon utbildning alls, med rötter i olika kulturer ingår i dag i denna befolkning. Mångfald och variation har under de senaste decennierna vuxit lavinartat i mängden av nya invånare. Samtidigt har planering och genomförande av svenskundervisning gått i motsatt riktning: från variationer och differentiering i början av 70-talet, då det alternativa utbildningssystemet - studieförbund och folkhögskolor - stod för största delen av kurserna, till en allt strängare koncentration i och kring den kommunala vuxenutbildningen. Vi tror att just denna centralisering kan betraktas som en av de avgörande faktorer som bidrar till sfi:s förödande negativa resultat.
Vi återkommer till våra tidigare lagda förslag: decentralisering av svenskundervisning och större utbud av kurser organiserade av helt olika anordnare är nödvändiga om befolkningens mångfald ska kunna spegla sig i den mångfald av kurser och studieprogram som kan täcka de vuxna elevernas skilda önskningar och deras så olikartade förutsättningar. Individen som studerar ska få både starkare stimulans att intensivt tillägna sig nödvändiga språkkunskaper och större praktisk möjlighet att själv påverka studiegång och studieresultat.
Möjlighet att själva komma med förslag, synpunkter och kritiska undersökningar skulle ge invandrargrupperna en starkare position i samtalet med integrationspolitikens beslutsfattare. Om invandrarna alltid och i alla sammanhang enbart betraktas och behandlas som passiva mottagare av åtgärder och program som representanter för majoritetssamhället har tagit fram, då kommer invandrarna aldrig att kunna lyfta sig från den underordnades position. För att kunna aktivt och på jämställda villkor delta i samhällslivets olika processer behöver man tillgång till medel och regelverk som tillåter en att öppet agera. Egen makt är nyckelordet för en lyckad och intensiv integration. Om olika invandrargrupper får möjlighet att själva ta fram och genomföra olika utbildningsprogram direkt inriktade på en effektivare integration i arbetslivet, då kan också brister i t ex utbildningen i yrkessvenska eller särskilda svårigheter som olika individer och grupper stöter på under inlärningsprocesser få snabbare lösning.
Decentralisera och differentiera kurserna, sprid ansvaret för svenskundervisningen
Folkpartiet liberalerna vill alltså gå längre än Riksdagens revisorer när det gäller förändringarna inom svenskundervisningen för vuxna invandrare. För att tydligt förstärka den studerande individens ansvar för studierna och deras resultat, vill vi införa ett system liknande skolpengen; ett särskilt belopp avsett att finansiera studierna ska följa den vuxna eleven, kanske som skolpeng för sfi, kanske som studiecheck avsedd att finansiera alla nödvändiga arbetsmarknadsutbildningar. Så kan individen själv genom sitt val av skola och takt i studierna ta på sig en stor del av ansvaret för studieresultaten och samtidigt sända impulser till studieanordnarna om förnyelse och varierat utbud av kurser.
Vårdyrkenas och andra yrkens språk
Regeringens proposition hänvisar bland annat till en rapport som kommer från Riksdagens revisorer. Här kan man läsa nedslående avsnitt om högt utbildade arbetslösa invandrare och deras arbetslöshet. Ett slående exempel kan hämtas ur avsnittet om utländska läkare.
Ungefär 80 % av de anmälda läkarna hade alltså inte genomgått språkprov eller kompletterande utbildningar. Varför? Hade tillräckligt många kurser i sjukvårdssvenska organiserats? Hade kurserna ägt rum på lämpliga orter och med lämpliga förberedelser så att alla intresserade utländska läkare kunde skaffa sig plats i utbildningen? Hade praktikplatser på sjukhus varit tillgängliga för AT- och ST-utbildning? Hade särskilda byråkratiska hinder rest sig inför sökande som inte hade fått tillträde till redan pågående utbildningar för utländsk vårdpersonal, eller hade sådana utbildningar varit underdimensionerade? Hade stöd funnits till hands för personer över 40 år med särskilda svårigheter när det gäller språkinlärningen?
Folkpartiet liberalerna anser att det behövs djupare kvalitativa undersökningar av orsakerna bakom svårigheterna som den utländska vårdpersonalen möter inför inträdet i det svenska arbetslivet. Det är logiskt att ge stort stöd till denna personal som redan finns på plats i Sverige - i stället för att behöva lära ut svenska språket till utländska läkare och sjuksköterskor som inte har någon kunskap alls om Sveriges språk, kultur och samhällsliv.
Också här behövs en mångfald av kurser och program organiserade enligt de sökandes kunskapsförmåga och praktiska förutsättningar. Liknande krav ställs på andra yrkesområden om vi vill att högt utbildade invandrare ska få riktiga chanser att närma sig kvalificerade arbetsuppgifter i Sverige.
Folkpartiet liberalerna stöder en stor del av de förslag som presenteras i propositionen "Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen" 2000/01:72 när det gäller nivågrupperingar av de studerande, nya kursplaner och sfi i högskolemiljö.
Stockholm den 20 mars 2001
Ana Maria Narti (fp)