Motion till riksdagen
2000/01:Ub31
av Narti, Ana Maria (fp)

med anledning av prop. 2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om decentralisering av svenskundervisningen och större
utbud av kurser organiserade av olika anordnare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en skapande dialog mellan invandrarnas egna
organisationer och ansvariga politiker och tjänstemän som planerar olika
integrationsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om individens val av skola och studietakt, om skolpeng
och studiecheck.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om djupa kvalitativa undersökningar angående de högt
utbildade invandrarnas svårigheter att närma sig egna yrkesområden i
Sverige.
Inledning
Regeringens proposition "Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen" 2000/01:72 analyserar verksamheten med sfi-kurser.
Folkpartiet liberalerna vill föra fram hårdare krav på effektivisering inom
detta arbetsområde som är så viktigt för invandrarnas integration i det
svenska arbetslivet.
Svenskundervisningens dåliga resultat
Propositionen angående de vuxnas lärande - 2000/01:72 - påpekar att
svenskundervisningen för invandrare under årens lopp har genomgått
flera analytiska undersökningar, utredningar och omstruktureringar. Trots
all granskning och alla studier har resultaten i invandrarnas inlärning inte
blivit bättre, snarare har de försämrats. Vi inom Folkpartiet tror att en stor
del av svårigheterna som båda skrivelserna belyser hänger ihop med
alldeles för stora och för enhetliga modeller för denna sektor av
vuxenutbildningen.
Som vi många gånger påpekat är Sveriges invandrarbefolkning oerhört
mångfasetterad. Människor i alla åldrar, med alla möjliga utbildningar eller
utan någon utbildning alls, med rötter i olika kulturer ingår i dag i denna
befolkning. Mångfald och variation har under de senaste decennierna vuxit
lavinartat i mängden av nya invånare. Samtidigt har planering och
genomförande av svenskundervisning gått i motsatt riktning: från variationer
och differentiering i början av 70-talet, då det alternativa utbildningssystemet
- studieförbund och folkhögskolor - stod för största delen av kurserna, till en
allt strängare koncentration i och kring den kommunala vuxenutbildningen.
Vi tror att just denna centralisering kan betraktas som en av de avgörande
faktorer som bidrar till sfi:s förödande negativa resultat.
Vi återkommer till våra tidigare lagda förslag: decentralisering av
svenskundervisning och större utbud av kurser organiserade av helt olika
anordnare är nödvändiga om befolkningens mångfald ska kunna spegla sig i
den mångfald av kurser och studieprogram som kan täcka de vuxna elevernas
skilda önskningar och deras så olikartade förutsättningar. Individen som
studerar ska få både starkare stimulans att intensivt tillägna sig nödvändiga
språkkunskaper och större praktisk möjlighet att själv påverka studiegång och
studieresultat.
Möjlighet att själva komma med förslag, synpunkter och kritiska
undersökningar skulle ge invandrargrupperna en starkare position i samtalet
med integrationspolitikens beslutsfattare. Om invandrarna alltid och i alla
sammanhang enbart betraktas och behandlas som passiva mottagare av
åtgärder och program som representanter för majoritetssamhället har tagit
fram, då kommer invandrarna aldrig att kunna lyfta sig från den
underordnades position. För att kunna aktivt och på jämställda villkor delta i
samhällslivets olika processer behöver man tillgång till medel och regelverk
som tillåter en att öppet agera. Egen makt är nyckelordet för en lyckad och
intensiv integration. Om olika invandrargrupper får möjlighet att själva ta
fram och genomföra olika utbildningsprogram direkt inriktade på en
effektivare integration i arbetslivet, då kan också brister i t ex utbildningen
i
yrkessvenska eller särskilda svårigheter som olika individer och grupper
stöter på under inlärningsprocesser få snabbare lösning.
Decentralisera och differentiera kurserna,
sprid ansvaret för svenskundervisningen
Folkpartiet liberalerna vill alltså gå längre än Riksdagens revisorer när det
gäller förändringarna inom svenskundervisningen för vuxna invandrare.
För att tydligt förstärka den studerande individens ansvar för studierna
och deras resultat, vill vi införa ett system liknande skolpengen; ett
särskilt belopp avsett att finansiera studierna ska följa den vuxna eleven,
kanske som skolpeng för sfi, kanske som studiecheck avsedd att
finansiera alla nödvändiga arbetsmarknadsutbildningar. Så kan individen
själv genom sitt val av skola och takt i studierna ta på sig en stor del av
ansvaret för studieresultaten och samtidigt sända impulser till
studieanordnarna om förnyelse och varierat utbud av kurser.
Vårdyrkenas och andra yrkens språk
Regeringens proposition hänvisar bland annat till en rapport som kommer
från Riksdagens revisorer. Här kan man läsa nedslående avsnitt om högt
utbildade arbetslösa invandrare och deras arbetslöshet. Ett slående
exempel kan hämtas ur avsnittet om utländska läkare.
Ungefär 80 % av de anmälda läkarna hade alltså inte genomgått språkprov
eller kompletterande utbildningar. Varför? Hade tillräckligt många kurser i
sjukvårdssvenska organiserats? Hade kurserna ägt rum på lämpliga orter och
med lämpliga förberedelser så att alla intresserade utländska läkare kunde
skaffa sig plats i utbildningen? Hade praktikplatser på sjukhus varit
tillgängliga för AT- och ST-utbildning? Hade särskilda byråkratiska hinder
rest sig inför sökande som inte hade fått tillträde till redan pågående
utbildningar för utländsk vårdpersonal, eller hade sådana utbildningar varit
underdimensionerade? Hade stöd funnits till hands för personer över 40 år
med särskilda svårigheter när det gäller språkinlärningen?
Folkpartiet liberalerna anser att det behövs djupare kvalitativa
undersökningar av orsakerna bakom svårigheterna som den utländska
vårdpersonalen möter inför inträdet i det svenska arbetslivet. Det är logiskt
att
ge stort stöd till denna personal som redan finns på plats i Sverige - i stället
för att behöva lära ut svenska språket till utländska läkare och sjuksköterskor
som inte har någon kunskap alls om Sveriges språk, kultur och samhällsliv.
Också här behövs en mångfald av kurser och program organiserade enligt
de sökandes kunskapsförmåga och praktiska förutsättningar. Liknande krav
ställs på andra yrkesområden om vi vill att högt utbildade invandrare ska få
riktiga chanser att närma sig kvalificerade arbetsuppgifter i Sverige.
Folkpartiet liberalerna stöder en stor del av de förslag som presenteras i
propositionen "Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen"
2000/01:72 när det gäller nivågrupperingar av de studerande, nya kursplaner
och sfi i högskolemiljö.

Stockholm den 20 mars 2001
Ana Maria Narti (fp)