1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förtydligande av 4 kap. 7 § skollagen 1985:1100.
2. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten för elev att erhålla
resebidrag vid val av annan skola.
Bakgrund
Skollagen erbjuder elever valfrihet att välja skola. Denna rättighet är
inskriven i skollagen (4 kap. grundskolan 6 §). Denna möjlighet för elever
och föräldrar att välja skola skapar en mångfald som i sin tur skapar
pedagogisk utvecklingskraft. Det har blivit en allt större efterfrågan hos
elever och föräldrar på att göra prioriteringar inom olika profiler och
kvaliteter. Tacksamt nog är den tiden bakom oss när föräldrar passivt
överlämnade barnen vid sju års ålder till skola som myndighet och
institution.
I stort sett alla kommunala skolor arbetar nu efter egen profil som skapat
möjlighet för skolan att fördjupa sig inom ett eller flera områden. Detta har
stöd i Läroplan 94 och verbaliseras som "skolans val" och "elevens val".
Härigenom har särskilt intresserade elever möjlighet att aktivt välja och
komma till önskad skola.
Elevers och föräldrars medvetenhet om kvalitet har gjort att begrepp som
"bra skola och skolmiljö" samt "professionell personal" får allt större
betydelse. I framtiden kommer sannolikt dessa värden i allt högre grad att
ligga till grund för val av skola.
Val av annan grundskola (kommunal eller fristående) än den som
kommunen föreslår kommer också att innebära fler skolresor än tidigare. Idag
gäller att kommunen är skyldig att såväl arrangera som bekosta transport till
och från anvisad skola, om avståndet är för långt.
Undantag från skolskjuts
Elev som väljer annan skola möts av helt andra regler. Tolkningen är
något osäker. Men det tolkas så att familjen själv får svara för transport
och finansiera densamma.
För att det fria valet av skola skall förverkligas måste ett system skapas
som ger alla elever lika rätt att nå sin skola oavsett om det är skolan i
närområdet eller en annan skola inom rimligt pendlingsavstånd.
Dagens transportkostnader
Man skulle kunna jämföra elevers situation med andra i samhället som
har behov av att transportera sig från hemmet till t.ex. gymnasieskola och
arbetsplats.
Elever som går på gymnasiet erhåller bidrag till sina transporter från
bostaden till gymnasieskolan. För denna åldersgrupp behöver man inte tänka
på familjens ekonomiska situation. Alla elever har samma förutsättningar. Det
innebär att val av skola förverkligas för dem som nått upp till
gymnasieskolan.
Samma förmåner finns i förvärvslivet. Arbetstagare äger rätt att själv välja
"annan" arbetsplats och får del av samhällets transportkostnader genom
avdragsrätten i deklarationen för resor till och från arbetet. Det är en
rättvisefråga att välja såväl arbetsplats som gymnasieskola. Men tydligen inte
grundskola om man vill få stöd för transportkostnaden.
Förtydligande av skollagen
Åtgärder måste vidtagas för att förtydliga vad som gäller för transporter
av elever som enligt direktiven valt annan skola är av kommunen angiven
närskola.
- Vem skall bekosta resorna som bör ske med kollektiva färdmedel?
- Vem är ansvarig för att transportmöjlighet anordnas för elev som valt
annan än anvisad skola, ligger ansvare på kommun eller
länstrafikhuvudman?
Dessa frågor måste få sina svar. Det är icke förenligt med de annars
vällovliga reglerna om elevens fria val av skola. Alla elever måste mötas
av samma möjlighet. Det får inte byggas upp stora skillnader mellan olika
grupper vad gäller möjlighet att finansiera skoltransporterna.
Resebidrag till grundskola
Den elev som aktivt valt annan skola skall erhålla samma ekonomiska
reseförmån som om eleven valt anvisad skola. Skälet till det egna valet är
oväsentligt eftersom lagen redan tydligt lagt fram möjligheten till val av
annan grundskola.
Grundskoleelev skall ha samma möjlighet som elev i gymnasieskola och i
viss mån arbetstagare, med avdragsrätt i deklaration, att få ekonomiskt stöd
till skoltransporten. Annars är det fria valet av skola en chimär.