Motion till riksdagen
2000/01:Ub306
av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Naturvetenskaplig utbildning


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att pilotgrupper
bildas för att öka och bibehålla intresset för naturvetenskap i
grundskolan.
Motivering
Ansökningarna till det nya teknikprogrammet på gymnasiet tyder på att
det kan bli ytterligare en tillbakagång för skolans jämställdhetsarbete. Det
tycks som om väldigt få flickor söker till teknikprogrammet, vilket
antyder att programmets utformningen måste förändras. Det är mycket
viktigt att lärarna som undervisar i teknik gör ämnet intressant och
begripligt.
En stor del av våra ungdomar förlorar intresset för naturvetenskap, och då
främst en del som representerar fysik, i grundskolans mellanstadium och i de
första delarna av grundskolans högstadium. Främst gäller detta flickorna som
ofta utvecklar en direkt motvilja mot naturvetenskapen, möjligen med
undantag av biologi. Här förlorar naturvetenskapen en mängd begåvningar.
Det är svårt att se hur Sverige ska klara sin framtid, om vi inte lyckas
väcka intresse för det naturvetenskapliga området hos elever i grundskolan.
Den del av naturvetenskapen som i detta sammanhang är viktigast är den till
sin karaktär abstrakta fysiken, som kan vara allra svårast att väcka intresse
för. Här finns några moment som ofta är mycket svåra för en elev att ta till
sig, men som är självklara för en lärare. Fysiken bygger mycket på att man
registrerar skeenden och förlopp genom att mäta fysikaliska storheter. Ett
mentalt svårt steg för en elev kan vara att förstå att det finns storheter som
man inte kan ta på men som man på olika sätt kan mäta.
Ett annat sådant steg är att förstå att man kan sätta in fysikaliska storheter i
en mer eller mindre abstrakt modell och sedan kunna förutsäga hur ting i
naturen kommer att bete sig. Lika svårt kan det vara att förstå att man på
motsvarande sätt kan förklara varför ting i naturen beter sig på ett visst sätt.
Ett ytterligare stort och svårt steg för en elev är att kunna förstå skillnaden
mellan något som är och något som är en förändring, det vill säga att förstå
skillnaden mellan absoluta storheter, det vill säga storheter som har en viss
storlek och storheters förändringar, alltså själva variationen när storheter
förändrar sig. Fysiken handlar mycket om att studera och förstå förändringar.
Man kan ta fram rätt många sådana exempel på mentalt svårgripbara
begrepp. Om dessa steg inte blir tydligt klarlagda med hjälp av läraren, kan
eleverna förlora förståelsen och tappa intresset för det naturvetenskapliga
området. Om man i utbildningen ägnade den tid som de flesta elever behöver
för att ta till sig ett antal sådana grundläggande mentalt svåra steg, skulle
man
säkerligen kunna fånga upp många som idag vänder naturvetenskapen ryggen.
Här är det viktigt att lärarna i naturvetenskapliga ämnen inser var dessa, för
dem ofta självklara men för eleverna svåra, stegen ligger.
Dessa steg måste identifieras tydligt och det måste utvecklas metoder som
gör att man verkligen får fram en förståelse för de svåra stegen, och
förhindrar att intresset dödas effektivt.
Principerna skulle kunna läggas upp av en mindre grupp med stort intresse
för att utbilda för förståelse och som kan behandla frågan utan förutfattade
meningar. Här skulle medverka exempelvis två lärare med erfarenhet från
grundskolans mellan- och högstadium. En av dessa skulle vara inriktad på
naturvetenskapliga ämnen och en på det samhällsvetenskapliga området. Det
skulle också ingå en lärare från grundskolans lågstadium. Därutöver skulle
finnas en utbildningsinriktad politiker och ett par naturvetare med utpräglat
intresse för att skapa förståelse.
Om en sådan grupp bildades och gavs möjlighet att arbeta mycket koncen-
trerat skulle den snabbt kunna ta fram underlag som sedan kunde leda till en
utredning eller försöksverksamhet för att "öka och bibehålla intresset för
naturvetenskap" i grundskolan.

Stockholm den 3 oktober 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)