Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra undervisningen på gymnasiets byggnadsprogram. Motivering
Målet är att få mycket kunniga byggnadsarbetare som skall bygga det hållbara samhället. För bara något år sedan var arbetslösheten stor bland byggnadsarbetare. Idag har vi brist på dem i vissa delar av Sverige. Dagens och morgondagens byggnadsarbetare anställs mer sällan inom stora koncerner med att bygga nya stora områden. Istället arbetar de i mindre företag med enstaka projekt och med renoveringar och förbättringar.
Den nya tekniken inom byggområdet innebär nya och bättre byggmetoder och fler naturliga material. Fler och fler byggnadsarbetare behöver därför speciella utbildningar för att rätt hantera metoder och material. Till exempel kakel och klinker är material som vi idag använder på ett helt annat sätt än vad vi gjorde för bara några år sedan.
Nya metoder och verktyg har även medfört att arbetet inom byggsektorn har blivit mindre fysiskt ansträngande. Detta till trots är det få kvinnor som söker sig till byggprogrammen. Gymnasieskolan i Sverige är starkt könsuppdelad. Grundskolan borde lägga ned mer arbete på att bryta det könssegregerade valet av utbildning och yrke och finna former för att förmå unga kvinnor att också söka sig till byggprogrammen. SYO-konsulenterna måste vara mer aktiva med att informera sig om hur arbetet inom byggnadsindustrin har utvecklats och ser ut idag och förmedla det till eleverna för att förmå fler ungdomar och även kvinnor att söka sig till byggsektorn.
Läroplanen för gymnasiets byggprogram är väl utformad, men hur uppfylls de goda intentionerna? Det är svårt att hitta några utvärderingar. Branschen har dock själv tagit upp frågan på olika sätt och efterlyser bland annat ett större engagemang från gymnasieskolorna att utveckla och förbättra grundutbildningen.
Gymnasielärarna måste ges fortbildning och vidareutbildning inom alla områden. Ofta kommer läraren från en gren av byggsektorn och är därför inte lika inriktad på att lära ut andra grenar. Den läroplan som gällde tidigare innebar att lärarna var ute på byggarbetsplatser tillsammans med eleverna flera dagar i veckan. De fick då på ett naturligt sätt lära sig nya tekniker, hantera nya verktyg och material m.m. Idag är lärarna inte alls ute lika mycket, och de vidareutbildningsmöjligheter som erbjuds tycks många gånger för kostsamma för skolorna. Gymnasielärarna på byggprogrammet måste självklart erbjudas en rejäl såväl praktisk som teoretisk vidareutbildning inom byggsektorn, så att de kan förmedla nya rön som underlättar arbetet och på sikt minskar arbetsskadorna i yrket till sina elever. Tiden för uppföljning av elevernas arbetsplatsförlagda utbildning måste förlängas för att lärarna praktiskt ska kunna ta del av dagens byggmetoder som eleverna lär sig ute. Arbetsplatsförlagd utbildning som numera har kommit igång är för många elever ett utmärkt sätt att skaffa sig en yrkesutbildning. För att denna verksamhet skall fungera bättre måste handledarna få en gedigen utbildning och tid för detta arbete.
Skolorna behöver tillgång till det senaste vad gäller material och verktyg. Eleverna behöver lära sig hantera de verktyg som de senare skall arbeta med. De behöver också få möjligheter att prova på att arbeta med nya material för att utveckla nya metoder.
Stockholm den 3 oktober 2000
Christina Axelsson (s)
Ola Rask (s)