Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av undervisningsskyldighet. Motiv för mitt förslag
Den skolplikt som finns i Sverige innebär att alla barn är skyldiga att gå i skolan. Självklart skall alla barn få möjlighet att lära sig det de behöver för att så småningom kunna skaffa ett arbete och försörja sig, men själva termen skolplikt låter nästan som om barnen gick i skolan för samhällets skull. I en del andra länder har man i stället för skolplikt en så kallad undervisningsskyldighet. Barnen skall alltid ha rätt till utbildning, det vill säga att samhället har en skyldighet att se till att alla barn får undervisning.
Detta betyder att det inte är den samhällsägda skolan som barnen går till, utan att det skall erbjudas andra alternativ såsom olika typer av friskolor. Dessa friskolor kan drivas i olika ägandeformer som aktiebolag, stiftelser eller kooperativ. Det ger också möjlighet för föräldrar i glesbygd att starta mindre skolor för de små barnen så att de kanske slipper att resa så långt de första åren i skolan. Detta system ger alltså föräldrarna större inflytande över sina barns skolgång. Om inte samhället ordnar en skola som är tillräckligt bra eller ligger för långt bort så kan man mycket väl starta en skola på ett mycket mindre krångligt sätt än annars.
Samhället är skyldigt att ställa upp för barnen, inte tvärtom. Ett konkurrensförhållande skapas och detta gynnar barnen, deras föräldrar och inte minst all skolpersonal som nu kan få olika arbetsgivare och arbetsmetoder att välja mellan. På så sätt stimuleras också de olika skolorna att vara bäst, vilket i sin tur gör att vi får bättre studieresultat. Självklart skall kostnaderna, liksom i dag, betalas av samhället. Ingen ska stå utanför "valfrihetsrevolutionen". Alla skall vara med.
Stockholm den 27 september 2000
Roy Hansson (m)