Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en upplevelsebaserad pedagogik vid utbildning i
freds- och icke-våldskultur.
Motivering
Demokrati är inte ärftligt utan måste läras av varje ny generation. Man
kan läsa sig till mycken kunskap inom området och lära sig av det
omgivande vuxensamhället. Samtidigt behövs det kompletterande insatser
för att stärka en freds- och icke-våldskultur. Frågan om utbildning för
freds- och icke-våldskultur har både fått en ökad uppmärksamhet under
senare år och även givits redskap. Men vi ser samtidigt att det finns behov
av fler åtgärder.
FN:s generalförsamling har deklarerat år 2000 till "Det internationella året
för en fredskultur" och 2001-2010 till "Årtiondet för en freds- och icke-
våldskultur för världens barn". Nu, mitt under det internationella året för en
fredskultur, är det dags att något både blicka tillbaka och se framåt.
På det sociala toppmötet i Köpenhamn gjorde världens statschefer,
inklusive Sveriges, en rad viktiga åtaganden, varav flera gäller
konflikthantering och fred. Ett av dessa åtaganden gäller att utveckla breda
utbildningsprogram i fredlig konflikthantering. Jag har redan tidigare
motionerat om det angelägna i att Skolverket snarast utvecklar ett
handlingsprogram för arbetet med freds- och icke-våldskulturer inom
grundskolan och att man, inom ramen för pedagogiskt utvecklingsarbete,
beaktar de behov som finns vad gäller satsning på utbildning för utveckling
av en fredskultur inom grundskolans alla nivåer. Det handlar om värderingar,
attityder och förhållningssätt som grundas på frihet, rättvisa och demokrati,
mänskliga rättigheter, tolerans och solidaritet. Det handlar om att lära hur
man avvisar våld och istället kan lösa konflikter genom att bearbeta dess
orsaker och att lösa dem genom dialog och förhandling.
Folk och Försvar har utarbetat en säkerhetspolitisk introduktionsutbildning
som är upplevelsebaserad, det vill säga att de som utbildas själva deltar i sitt
kunskapsinhämtande. När man som här själv får ta en aktiv, och en för
resultatet avgörande roll, blir det ett effektivt lärande. Men när själva spelet
är
slut är det dags för en genomgång och utvärdering. Utvärderingen är spelets
viktigaste del. Där dras paralleller mellan deltagarnas handlande och
omvärlden. Spelledaren leder utvärderingen tillsammans med deltagarna. I
denna utvärdering kommer olika frågor in såsom hur fungerar FN:s
säkerhetsråd, Natos roll, svårigheter att få länder att samarbeta vid exempelvis
krav på konsensus, vetorätt, demokrati kontra diktatur med mera.
Parallellerna till de konflikter man kan ställas inför i den dagliga skolvärlden
är många. Och de konkreta erfarenheterna ger vägledning i vardagen när man
möter t.ex. rasism, nazism och sexism men också för de konflikter av mer
omfattande slag vi ser i omvärlden.