Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdheten i skolan.
Motivering
Skolverket har i regleringsbrevet för år 1999 fått i uppdrag att
redovisa sina erfarenheter av hur det övergripande
kunskapsområdet jämställdhet förs in i undervisningen samt
vilka åtgärder som vidtas för att undervisningen skall
tillgodose både flickors och pojkars likvärdiga möjligheter till
utveckling och lärande. Av Skolverkets utvärdering Skolan
och värdegrunden och det s.k. JÄMSAM-projektet framgår
att många lärare inte uppfattar jämställdhet som angeläget att
arbeta med på något särskilt sätt. Påpekas bör att
jämställdhetsarbetet i skolan inte är frivilligt. Skolan skall
enligt skollagen främja jämställdhet mellan könen och enligt
de nyligen reviderade kursplanerna för grundskolan skall tid
avsättas för att diskutera och reflektera över begrepp som
identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Många tycker att
skolan redan är jämställd eller att det allmänna arbetet med
värdefrågor automatiskt inbegriper jämställdhet och att man
därför inte behöver lägga ned extra resurser på det. Man
saknar också konkreta metoder för att arbeta med
jämställdhet. Skolverket visar att arbetet med jämställdhet har
kommit helt i skymundan.
Det är därför viktigt att regeringen genom Skolverket följer upp att
kommunerna uppmärksammar jämställdhetsarbetet i sin uppföljning och
utvärdering och att frågorna tas upp i samband med annat värdegrundsarbete.
Jämställdhet är både en pedagogisk fråga och en fråga om kunskap. Därför
behöver varje lärare kunskap om flickors och pojkars olika förutsättningar.
Barn och ungdomar formar sin könsidentitet och därmed sina uppfattningar
om manligt och kvinnligt under åren i skolan, föreställningar som eventuellt
sätter gränser för barnens utveckling, t.ex. vilka yrkesval som sedan framstår
som möjliga. Det handlar om undervisningen, om hur flickor och pojkar
bemöts och bedöms och hur lärarna agerar.
Jämställdhet är en viktig värdegrundsfråga som handlar om
förhållningssätt.
Endast genom insikt och erkännande av att könsskillnader existerar, att
lärandet inte är en könsneutral process och att kunskapsinnehållet inte kan
betraktas som könsneutralt kan läraren motverka diskriminering i
undervisningen.
Regeringen bör därför ta ansvar för att detta kunskapsområde har en plats
både i lärarnas grundutbildning, i deras fortbildning och kompetensutbildning.
Det är viktigt att regeringen fortsätter att stödja och stimulera det lokala
arbetet med värdegrunden i förskola, skola och vuxenutbildning och sprider
de goda exemplen genom referenslitteratur och fortbildning. Regeringen bör
uppmärksammas på att läroböcker fortfarande ofta är bärare av traditionella
kvinnliga och manliga mönster, och speglar då inte den aktuella forskningen
och jämställdhetsdebatten. Detta kan också bli ett ökat problem när fler
intressenter kommer in i skolans värld, bl. a. genom att sponsra
undervisningsmaterial. Därför skulle läromedlen utforskas utifrån ett
jämställdhetsperspektiv.