1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bristen på yrkesutbildad arbetskraft i Gävleborgs län.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fristående yrkesutbildning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om individuella kompetenskonton.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om yrkeshögskolor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lärlingsutbildning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om yrkesutbildning för äldre arbetslösa.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om företagsklimatet i Gävleborgs län. 2
8.
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 7 hänvisat till NU.
Brist på yrkesutbildad
arbetskraft
Företag i Gävleborgs län har svårt att rekrytera kunnig och
utbildad arbetskraft. Det är förvånande att det i en
högkonjunktur skall råda arbetsbrist på platser i Sverige
medan det fortfarande finns människor som är öppet
arbetslösa. I maj månad år 2000 fanns 177.000 öppet
arbetslösa i Sverige, 112.000 personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska program, 247.000 undersysselsatta,
100.000 i kunskapslyft och 131.000 latent arbetssökande.
Uppenbarligen råder det inte överensstämmelse mellan utbud
och efterfrågan på arbetskraft i Sverige. Detta slöseri med
mänskliga resurser är direkt tillväxthämmande. Problemet
har sin huvudsakliga förklaring i att regeringen för en
traditionell och ineffektiv arbetsmarknadspolitik.
Rekryteringsproblem
På många håll råder stor brist på yrkesutbildad arbetskraft,
vilket hämmar företagsutveckling och därmed nyanställning
av annan arbetskraft. En AMS-undersökning har visat att var
tredje arbetsgivare har rekryteringsproblem och därför måste
vänta med att expandera sin verksamhet. Om
arbetsmarknadspolitiken inte lyckas med att klara
matchningen på arbetsmarknaden drabbas samhällsekonomin
hårt. Detta kan enligt Anders L. Johansson, generaldirektör
för AMS, leda till ytterligare företagsflykt.
En annan rapport från Sveriges Verkstadsindustrier visar på en ökande
brist på kvalificerade yrkesarbetare. Av småföretagen anger 21 procent brist
på sådana. Vad gäller tekniker/ingenjörer uppger 28 procent av företagen att
det råder uppenbar brist.
Situationen på ABB bekräftar den bild som landets länsarbetsnämnder ger.
Över lag anger länsarbetsnämnderna att situationen har förvärrats sedan i
våras. Det har blivit ännu svårare att hitta personal inom de yrken som länge
betecknats som bristyrken som civilingenjörer och olika typer av
dataspecialister. Dessutom har antalet yrken som det är brist i ökat. Generellt
gäller att det nu även uppkommit flaskhalsar inom den traditionella sektorn,
framför allt inom verkstadsindustrin.
Fristående yrkesutbildning
I Finland finns ett väl utvecklat samarbete rörande en
fristående yrkesutbildning i nära samverkan med näringslivet.
En liknande modell skulle kunna tillämpas i Sverige. Det
behövs för att bidra till att företagens behov av välutbildad
arbetskraft skall kunna tillgodoses. I ett första steg skulle
utbyggnaden av den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen kunna fördubblas och omfatta 27.000
studieplatser år 2002. En struktur med flera flexibla och
mobila yrkesskolor som är värd att pröva.
Individuella
kompetenskonton
Vidare bör individuella kompetens/utbildningskonton
införas, där den enskilde och dennes arbetsgivare kan avsätta
resurser för återkommande kunskapsförsörjning och som får
användas när helst det passar arbetstagaren och arbetsgivaren.
Förslaget är ett av många som behövs för en friare och
rörligare arbetsmarknad.
Yrkeshögskolor
Fristående och flexibla yrkeshögskolor skall vara ett
alternativ till den traditionella högskolan eller universitetet.
Yrkeshögskolor skall också vara ett alternativ för personer
från arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant slag
som inte finns på vanliga högskolor eller universitet.
Lärlingsutbildning
En rörlig och företagsinriktad lärlingsutbildning. Huvudman
för utbildningen kan vara en kommunal gymnasieskola, en
friskola, ett företag, en branschorganisation eller ett
utbildningsföretag. Utbildningen skall utformas lokalt. Varje
skola skall kunna skapa sin egen profil i samverkan med det
lokala näringslivet.
Yrkesutbildning för äldre
arbetslösa
Kvalificerad yrkesutbildning för äldre arbetslösa. Skapa
möjlighet för äldre arbetslösa att genomgå kortare och
specifikt inriktade yrkesutbildningar inom ramen för dels
flexibla och mobila yrkeshögskolor, dels den rörliga och
företagsinriktade lärlingsutbildningen.
Företagsklimatet i
Gävleborgs län
Gävleborgs län lider tyvärr av utflyttning och en alltför stor
offentlig sektor i förhållande till privat verksamhet. Skall
länet kunna erbjuda sina länsmedborgare en arbetsmarknad,
som lägger grund för välfärd och ett minskat skattetryck,
måste företagsklimat och tillgång till yrkesutbildad
arbetskraft förbättras. Länet har, enligt företagsenkäter, ett
dåligt företagsklimat och en låg utbildningsnivå. Skall detta
kunna rättas till fordras bland annat:
- förändrad arbetsrätt med ett enklare och minskat regelverk
- sänkta skatter och avgifter för företagen
- en modern yrkesutbildning och lärlingsutbildning.