1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
skollagen så att samma krav på pedagogisk kompetens ställs på lärare i
fristående skolor som på lärare i det offentliga skolväsendet.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
skollagen så att ett krav för att Skolverket skall godkänna en fristående
skola som bidragsberättigad skall vara att kommunen i fråga tillstyrker
ett sådant beslut.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
skollagen så att varje kommun blir skyldig att tillhandahålla kommunal
grundskoleverksamhet och gymnasieutbildning till de elever som inte vill
gå i fristående skolor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fristående gymnasieskolor bör verka under samma villkor
som kommunala gymnasieskolor när det gäller riksrekrytering.
Bakgrund
Idén om en sammanhållen, likvärdig skola för alla är
grundbulten i svensk skolpolitik. För Vänsterpartiet är det
naturligt att i första hand lägga ner energi och kraft på att
utveckla och förbättra den kommunala skolan. För oss är
strävan mot ökad jämlikhet och minskade sociala klyftor
överordnad rätten att fritt få välja skola. Det finns ett
demokratiskt värde i att elever med olika social och kulturell
bakgrund och med olika förutsättningar och intressen möts
under skoltiden. Därför är vår principiella uppfattning att
skolsystemet skall kontrolleras demokratiskt av hela
samhället och vi är starkt kritiska till framväxten av
fristående skolor. Vi menar att det vore bättre om man talade
om privata skolor i motsats till offentliga. I den här motionen
har vi dock valt att använda begreppet fristående skolor,
eftersom det är det som används i den allmänna debatten.
Etableringen av fristående skolor börjar nu medföra allt allvarligare
konsekvenser för segregationen i samhället, kommunernas ekonomi och
kvaliteten på undervisningen. De fristående skolorna utgör ett allvarligt hot
mot idén om en sammanhållen, likvärdig skola av hög kvalitet för alla barn.
Vi menar att riskerna är uppenbara och att åtgärder måste vidtas för att
minska de negativa effekterna av ett ökat antal fristående skolor.
Vänsterpartiet lade under det förra riksdagsåret en omfattande motion om
de fristående skolorna. Alla förslag i motionen avslogs av en majoritet i
riksdagen trots att Socialdemokraterna vid flera tillfällen uttalat sin skepsis
mot den pågående utvecklingen och framfört förslag i linje med
Vänsterpartiets motion. Bland annat avslogs vårt förslag om att stoppa
vinstdrivande fristående skolor, vilket var anmärkningsvärt mot bakgrund av
skolministerns uttalande i riksdagens frågestund den 9 mars:
På senare tid har det visat sig, i synnerhet när det gäller
gymnasieskolorna, att flera bolag direkt har aviserat att man vill starta en
skola med ett vinstintresse. Man startar inte bara en utan man startar ett
flertal skolor och man har också gått ut offentligt och angett att man inom
ett antal år anser sig kunna göra en vinst omfattande ett visst antal
procent. Detta anser jag inte vara förenligt med mitt synsätt på skolan.
Avslagen gjordes med hänvisning till pågående utredningar
och överväganden inom regeringen. Vi förväntar oss att
regeringen snart har tänkt färdigt och återkommer med
förslag som går i linje med vår tidigare motion och
socialdemokratiska uttalanden i massmedierna. Därför avstår
vi från att i år upprepa de förslag vi förde fram förra året. I
denna motion kommer vi i stället att föra fram ett antal nya
angelägna förslag på området.
Kompetenskrav på lärarna
Skolverket har nyligen rapporterat att andelen obehöriga
lärare är betydligt högre i de fristående skolorna (41 %) än i
de kommunala (17 %). Lärarna är tillsammans med eleverna
skolans viktigaste resurser. Det är lärarnas kunskap och
pedagogiska kompetens som är grunden för all
skolutveckling. Det är därför oroande att andelen lärare med
pedagogisk utbildning är betydligt lägre i de fristående
skolorna än i det offentliga skolväsendet. Skollagen kräver i
dag att lärare som anställs i det offentliga skolväsendet skall
ha lärarutbildning eller motsvarande, ett krav som inte
omfattar de fristående skolorna. Med tanke på att allt fler
elever nu går i fristående skolor är det rimligt att
lagstiftningen beträffande krav på lärarnas pedagogiska
utbildning också omfattar de fristående skolorna. Riksdagen
bör hos regeringen begära förslag till en sådan ändring i
skollagen.
Kommunalt veto mot nya
fristående skolor
Ansökningarna till Skolverket om att få starta fristående
skolor ökar fortfarande och stora privata aktiebolag ansöker
ofta om att få starta en hel rad skolor. Så fort Skolverket
bedömt att en skola uppfyller de uppställda kraven blir
kommunen där skolan är belägen tvingad att betala bidrag till
skolan för varje elev som väljer den fristående skolan.
Utvecklingen innebär betydande svårigheter för kommunerna
att planera sin skolverksamhet.
Sedan början på 1990-talet är det kommunerna som har ansvaret för
skolans organisation och ekonomi. Staten styr genom nationella måldokument
och tillsyn. I ett sådant system är det orimligt att en fristående skola skall
kunna bedrivas i en kommun mot kommunens egen vilja. Vänsterpartiet
föreslår därför att en vetorätt införs för kommunen vid godkännandet av en ny
fristående skola. Det innebär alltså att ett krav för att Skolverket skall
godkänna en ny fristående skola som bidragsberättigad skall vara att
kommunen i fråga tillstyrker ett sådant beslut. Riksdagen bör hos regeringen
begära förslag till en sådan ändring i skollagen.
Valfrihet att gå i kommunal
skola
Utvecklingen när det gäller fristående skolor börjar i vissa
kommuner nu närma sig den punkt där det blir svårt eller
omöjligt att välja en kommunal skola. Vi menar att det är en
fullständigt orimlig konsekvens. Det borde vara en rättighet
att få gå i en kommunal grundskola och en kommunal
gymnasieskola för alla barn och ungdomar som så önskar. Vi
föreslår att skollagen ändras så att varje kommun blir skyldig
att tillhandahålla kommunal grundskoleverksamhet och
gymnasieutbildning till de elever som inte vill gå i fristående
skolor. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till en
sådan ändring i skollagen.
Riksrekrytering till
gymnasieprogram
De fristående gymnasieskolorna har i dag i praktiken
riksrekrytering på alla sina program. Om en elev väljer och
blir antagen på en fristående skola någonstans i Sverige,
måste hemkommunen betala för eleven enligt en statlig
prislista uträknad på genomsnittskostnaden för respektive
program i hela landet. Motsvarande möjlighet har
kommunala gymnasieskolor endast om regeringen klassat
programmet som riksrekryterande. Platserna i de fristående
skolorna blir alltså dyrare än i kommunens egna skolor om
kommunen har lägre kostnader per elev än riksgenomsnittet.
Systemet utgör alltså ett problem för kommunernas ekonomi
och skolplanering. Sammantaget innebär detta givetvis att de
kommunala skolorna missgynnas på de fristående skolornas
bekostnad.
Vi föreslår i stället att de fristående skolorna får verka under samma
villkor som de kommunala skolorna. Det innebär att de måste ansöka hos
regeringen om att få ett program klassat som riksrekryterande. Om en
fristående gymnasieskola ordnar ett nationellt program (som inte är
riksrekryterande) kan den alltså, liksom en kommunal skola, bara rekrytera a)
elever från den egna kommunen, b) elever från kommuner som inte själva
erbjuder samma nationella program eller c) elever från kommuner som har
samverkansavtal eller som på annat sätt frivilligt är beredda att betala för att
låta sina elever läsa ett program på en fristående skola i en annan kommun,
trots att eleverna erbjuds samma nationella program i hemkommunen. Detta
bör ges regeringen till känna.