Motion till riksdagen
2000/01:Ub271
av Berggren, Inga (m)

Hem- och konsumentkunskap


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att hem- och konsumentkunskap i grundskolan ges
mer tid.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att arbetspassens längd i ämnet hem- och
konsumentkunskap blir tillräckliga, så att ordentligt utrymme ges för de i
undervisningen viktiga praktiska momenten.
Motiv för våra förslag
Grundskolans Hemkunskap har döpts om och kallas i dag
Hem- och konsumentkunskap. Ändringen beror på att
kursplanen har omarbetats och fått en tydligare inriktning
mot konsumentkunskap. Men namnändringen får inte
uppfattas så att ämnet nu enbart skall vara teoretiskt och att
de praktiska momenten utmönstras eller "glöms" bort! Tyvärr
har vi redan innan namnbytet tyckt oss märka tendenser till
att  arbetspassens längd och därmed möjligheterna till
praktiska inslag minskat på många skolor.
I en genomförd enkät (i Göteborgsområdet) kan konstateras att det
förekommer stor spridning därvidlag, allt från 80 till 120 minuter.
Arbetspassens längd är också olika under olika år. Någon skola hade 30
minuter i helklass och 90 minuter i grupp. Enkäten ger ingen heltäckande bild
av situationen men enligt vad vi erfarit är förhållandena likartade runt om i
landet.
Vi vill understryka den praktiska arbetsprocessens roll för att inhämta
kunskaper - inte minst för livet i hem och familj och de ungas förståelse för
sambandet mellan mat och hälsa. Genom att handgripligen utföra
arbetsuppgifter förstärks förmågan att identifiera, analysera och formulera
frågor samt att reflektera över vilka konsekvenser olika lösningar av
arbetsuppgifterna får. Alltså att på ett naturligt sätt värdera olika val.
Viktiga
vardagskunskaper och social kompetens uppövas då också genom det arbete i
grupp som sker.
Den ständigt ökande komplexiteten i samhället ställer större krav på de
enskilda individerna och på familjen/hushållet. Ämnet ger en grund för
förståelse av hur individens och hemmets handlingar och vanor har betydelse
för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande för var och en och för samhället i
stort.
Det är ganska uppenbart att konsten att laga mat minskar. Snabbmaten tar
över mer och mer. Många barn och ungdomar får därmed inte heller del av
matkultur och goda vanor. Bristerna urholkar inte bara matkulturen utan
också folkhälsan. Det behövs mer "matkunskaper".
Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att många privatpersoner har
ekonomiska svårigheter. En förklaring är alldeles säkert att åtskilliga har
bristfälliga kunskaper om hushållning och därmed om ekonomi.
För att undervisningen skall kunna bedrivas på för eleverna meningsfullt
sätt anser vi att arbetspassens längd bör vara tillräckligt långa så att
ordentligt
utrymme ges för de i undervisningen för eleverna så viktiga praktiska
momenten. Det är uppenbart att eleven måste ha tid att planera, utföra de
aktuella arbetsuppgifterna, återställa arbetsplatsen och utvärdera sitt resultat
och de arbetsmetoder som använts.
De praktiska momenten har stor betydelse för inlärningen. Vi anser därför
att ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan borde ges mer tid och
att arbetspassens längd blir tillräckliga så att eleverna har rimliga
möjligheter
att inhämta avsedda kunskaper inom ämnet.

Stockholm den 2 oktober 2000
Inga Berggren (m)
Inger René (m)