Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att hem- och konsumentkunskap i grundskolan ges mer tid.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att arbetspassens längd i ämnet hem- och konsumentkunskap blir tillräckliga, så att ordentligt utrymme ges för de i undervisningen viktiga praktiska momenten.
Motiv för våra förslag
Grundskolans Hemkunskap har döpts om och kallas i dag Hem- och konsumentkunskap. Ändringen beror på att kursplanen har omarbetats och fått en tydligare inriktning mot konsumentkunskap. Men namnändringen får inte uppfattas så att ämnet nu enbart skall vara teoretiskt och att de praktiska momenten utmönstras eller "glöms" bort! Tyvärr har vi redan innan namnbytet tyckt oss märka tendenser till att arbetspassens längd och därmed möjligheterna till praktiska inslag minskat på många skolor.
I en genomförd enkät (i Göteborgsområdet) kan konstateras att det förekommer stor spridning därvidlag, allt från 80 till 120 minuter. Arbetspassens längd är också olika under olika år. Någon skola hade 30 minuter i helklass och 90 minuter i grupp. Enkäten ger ingen heltäckande bild av situationen men enligt vad vi erfarit är förhållandena likartade runt om i landet.
Vi vill understryka den praktiska arbetsprocessens roll för att inhämta kunskaper - inte minst för livet i hem och familj och de ungas förståelse för sambandet mellan mat och hälsa. Genom att handgripligen utföra arbetsuppgifter förstärks förmågan att identifiera, analysera och formulera frågor samt att reflektera över vilka konsekvenser olika lösningar av arbetsuppgifterna får. Alltså att på ett naturligt sätt värdera olika val. Viktiga vardagskunskaper och social kompetens uppövas då också genom det arbete i grupp som sker.
Den ständigt ökande komplexiteten i samhället ställer större krav på de enskilda individerna och på familjen/hushållet. Ämnet ger en grund för förståelse av hur individens och hemmets handlingar och vanor har betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande för var och en och för samhället i stort.
Det är ganska uppenbart att konsten att laga mat minskar. Snabbmaten tar över mer och mer. Många barn och ungdomar får därmed inte heller del av matkultur och goda vanor. Bristerna urholkar inte bara matkulturen utan också folkhälsan. Det behövs mer "matkunskaper".
Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att många privatpersoner har ekonomiska svårigheter. En förklaring är alldeles säkert att åtskilliga har bristfälliga kunskaper om hushållning och därmed om ekonomi.
För att undervisningen skall kunna bedrivas på för eleverna meningsfullt sätt anser vi att arbetspassens längd bör vara tillräckligt långa så att ordentligt utrymme ges för de i undervisningen för eleverna så viktiga praktiska momenten. Det är uppenbart att eleven måste ha tid att planera, utföra de aktuella arbetsuppgifterna, återställa arbetsplatsen och utvärdera sitt resultat och de arbetsmetoder som använts.
De praktiska momenten har stor betydelse för inlärningen. Vi anser därför att ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan borde ges mer tid och att arbetspassens längd blir tillräckliga så att eleverna har rimliga möjligheter att inhämta avsedda kunskaper inom ämnet.
Stockholm den 2 oktober 2000
Inga Berggren (m)
Inger René (m)