Rätten till en bra gymnasieutbildning ska garanteras alla
elever. Framtidens gymnasieskola ska kännetecknas av
flexibilitet, individanpassning, underifrånperspektiv och ge
en bra grund för alla. För Centerpartiet är det viktigt att alla
elever får de möjligheter som en bra utbildning innebär.
En kommitté har tillsatts för att se över skollagen. Utgångspunkter för
denna bör, enligt Centerpartiet, vara; att grundskolans åtagande inte upphör
förrän eleven fått godkända kunskaper, att stärka skolornas självstyre, att
klargöra skolledningens ansvar och befogenheter, högre krav på utvärderingar
och att lärarnas inflytande stärks.
Antalet kärnämnen bör ses över och de ska även fortsättningsvis vara
obligatoriska inslag i alla program. Ämnesövergripande undervisning bör
underlättas - låt karaktärsämnena prägla kärnämnena.
Skolan ska stimulera entreprenörskap. Samverkan mellan näringsliv och
skola bör utvecklas. Nytänkande och kreativitet stimuleras.
Lärlingsutbildningen ska vara flexibel och kunna anpassas efter rådande
förhållanden. Utbildningen ska kunna inledas tidigare än efter att halva
gymnasieutbildningen är slutförd. Särskilt bör beaktas att kraven på
lärlingsutbildningen utformas så att även små företag kan ta emot lärlingar.
För särskilt små företag måste ersättningsfrågan lösas.
För att stärka kvalitetsarbetet bör ett kvalitetsinstitut inrättas. Institutet
ska
ha till uppgift att sammanställa uppgifter för nationella jämförelser, utveckla
metoder för att förbättra utvärderingen och stödja kommunernas
kvalitetsarbete. Kraven på kommunernas utvärdering bör också öka.
En gymnasieexamen bör införas med krav på lägsta andel godkända betyg
och ett godkänt examensarbete. Vid påbörjade gymnasiestudier före 20 års
ålder ska det införas en garanterad rättighet att fullfölja utbildningen före 25
års ålder - utbildningsgaranti.
De målrelaterade betygen ska behållas men systemet bör utvecklas så att
det får fler betygssteg. För att göra detta krävs en bred politisk
överenskommelse för att förhindra reformer vid skiftande politisk majoritet.
Möjligheter att genomgå prövning för att höja betygen - tentera om kurser
- bör införas.
Könsmobbning och sexuella trakasserier ska med kraft motarbetas och
drogundervisningen förbättras.
Naturbruksutbildningen bör ses över för att se hur det förändrade
huvudmannaskapet har fungerat.
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgångspunkter för översynen av skollagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad stimulering av samverkan mellan näringsliv och skola.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om översyn av sponsringsregler för skolan.
4. Riksdagen begär att regeringen ger gymnasieutredningen i uppdrag att se
över mindre företags möjlighet att ta emot lärlingar, eventuellt genom att
införa lärlingspeng eller liknande.
5. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att öka kraven på
kommunernas egen utvärdering.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av en utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att tentera upp betyg.
8. Riksdagen begär att regeringen överväger att i skollagen skriva in
skolans rätt att underrätta föräldrar om myndiga elevers uppförande i
skolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av huvudmannaskapet för naturbruksutbildningar.
Inledning
När samhället går över från industri- till kunskaps-
/informationssamhället blir den formella utbildningens roll
allt viktigare. Framför allt för att ge alla individer likvärdiga
möjligheter men också som brobyggare för individuell
utveckling. Rätten till en bra gymnasieutbildning ska
garanteras alla elever. För att skolan ska klara av att ge alla
elever lust att lära så måste det finnas möjlighet att lära på
olika sätt. Flexibilitet, individanpassning och gemensamma
kärnämnen är utmärkande drag för framtidens
gymnasieskola. För Centerpartiet är det viktigt att alla elever
får den möjlighet som en bra utbildning innebär - en grund
för framtiden.
Gymnasieskolan ska lägga den nödvändiga grunden till aktivt deltagande i
samhället och livslångt lärande. Alla har rätt att få denna grund.
Gymnasiereformen 1994 innebar att sexton nationella och ett sjuttonde
individuellt program ersatte de tidigare flera hundra studievägarna. Åtta
kärnämnen - svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, religion,
naturkunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa - är gemensamma för
alla elever, oavsett vilket av programmen de väljer. Kärnämnena utgör basen
för det fortsatta livslånga lärandet och innebär också att alla som har en
godkänd utbildning på ett nationellt program är behöriga att läsa på högskola.
Gymnasiet brottas i dag med stora problem. Mer än var femte elev hoppar
av sin gymnasieutbildning, och många elever på vissa program går ut utan att
vara godkända i flera kärnämnen. Av de elever som började tredje året i
gymnasiet hösten 1998 var det bara 79 procent som fick slutbetyg våren efter.
Det var sämre än läsåret innan då 83 procent fick slutbetyg. Försämringen kan
ha många orsaker, t ex att fler elever avbryter sina studier men också att fler
elever genomgår prövning och får slutbetyg senare under året. Flera elever
väljer också att inte ta ut sina slutbetyg för att kunna läsa upp betygen i
Komvux. Skolverket har visat i en rapport att det blir allt vanligare att elever
går i gymnasiet längre än tre år.
Vissa skyller dessa problem på gymnasiereformen, men det stämmer inte
helt. När avhoppen uppmärksammas måste man vara medveten om att fler än
någonsin påbörjar gymnasiestudier och att aldrig någonsin så många har gått
igenom gymnasiet som under 1990-talet. Problemen har funnits tidigare, men
genom det nya gymnasiet har vi tydliggjort de problem som tidigare var
dolda. Det krävs nu rejäla åtgärder för att lösa de problem som finns.
Lösningen ligger inte i att riva upp reformen och gå tillbaka till en
gymnasieskola som redan befunnits otillräcklig.
Centerpartiet vill i stället vidareutveckla reformen och ytterligare anpassa
gymnasieskolan efter varje elevs förutsättningar och behov. Det behövs
åtgärder för att ge alla möjlighet att gå igenom gymnasieskolan med
godkända resultat. Den statistik som visar att var femte elev hoppar av skolan
borde leda till större åtgärder från regeringens sida.
Utgångspunkter för en
vidareutvecklad
gymnasiereform
Verklighetens krav på kunniga och initiativrika medborgare
är i dag högre än någonsin. Skolan har en skyldighet att ge
varje människa sådana kunskaper att han/hon klarar sig i
arbets- och samhällslivet. Detta var också det grundläggande
skälet till gymnasiereformen. Den handlar inte bara om
högskolebehörighet - den handlar om allas rätt till goda
kunskaper för livet och en möjlighet för arbetsliv. En
vidareutveckling måste därför bygga på att vi ska ha en
fortsatt hög ambitionsnivå för gymnasieskolan. Ska de
kunskaper gymnasieskolan erbjuder kunna bli allas egendom
måste utbildningen anpassas för att möta varje enskild elev
utifrån dennes egna förutsättningar. Goda och likvärdiga
kunskaper innebär inte att varje elev ska nå kunskapsmålen
på samma sätt. Tvärtom innebär krav på likvärdiga kunskaper
att undervisningen måste ske på olika sätt.
Det praktiska lärandet måste uppvärderas som ett sätt att nå
kunskapsmålen i alla ämnen. Genom att arbetslivets krav också tydliggör
behovet av de teoretiska ämnena uppmuntras eleverna att anstränga sig för att
tillgodogöra sig dem. Samtidigt innebär lärandet i praktisk tillämpning att
elevernas självkänsla stärks då de får se att de har förmågan att lära sig.
Detta
innebär att flera vägar måste öppnas fram till målet godkänd
gymnasieutbildning.
En utvecklad lärlingsutbildning och en gymnasie-examen är viktiga led i
denna strävan. Ytterligare en avgörande grund för en framgångsrik
gymnasieskola är att se till att de som börjar gymnasieskolan har tillräckliga
kunskaper då de börjar. Grundskolans misslyckande får inte skjutas över på
gymnasieskolan. Centerpartiet har i motion krävt en förändring av skollagen
så att grundskolans åtagande inte upphör förrän eleven blivit godkänd. Ett
sådant åtagande skulle också innebära att förutsättningarna för
gymnasieskolan förändras då varje elev som påbörjar gymnasieutbildning
kommer att ha tillgodogjort sig grundskolans kunskaper.
Skolans undervisning måste tydligt präglas av skolans värdegrund. Skolan
ska inte vara en värdeneutral plats och får aldrig acceptera beteenden som
bryter mot värdegrunden. De värden som ligger till grund för skolan -
människolivets okränkbarhet, individens frihet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta -
är värden som måste förmedlas i all undervisning.
En ny skollag
Skollagen har, sedan den stiftades 1985, ändrats flera gånger.
Flera av dessa revisioner har dessutom varit ganska
omfattande. I dag är skollagen ett lapptäcke av olika reformer
och återställare. Det behövs en ny skollag som tar hänsyn till
den målstyrda skolan och gymnasiereformen. En kommitté
för översyn av skollagen m m har tillsats och ska redovisa sitt
resultat senast den 1 maj 2001. Utgångspunkten för
översynen av skollagen bör vara att grundskolans åtagande
inte upphör förrän eleven fått godkända kunskaper, att stärka
skolornas självstyre, att klargöra skolledningens befogenheter
och ansvar, högre krav på utvärdering nationellt och
kommunalt och att skapa starkare möjligheter för lärare till
inflytande över pedagogik och former för lärande. Detta bör
ges regeringen till känna.
Strukturen på nationella
program
Utveckling av kärnämnesutbudet
En av grundtankarna i gymnasiereformen var att garantera
alla elever en likvärdig grund att stå på. Detta kom till uttryck
i de s.k. kärnämnena - ämnen som är gemensamma för alla
program. Kärnämnena ska återspegla de kunskaper som är
nödvändiga för alla medborgare. Kurserna bör också vara
sådana att de är tillgängliga för alla elever oavsett vilket
program de läser.
Centerpartiet förordar att antalet kärnämnen ses över och att en starkare
betoning av de kunskaper som är nödvändiga för alla i samhället - att kunna
läsa, skriva och räkna - ska vara oavvisliga krav.
Vi står samtidigt fast vid att kärnämnena även fortsättningsvis bör vara
obligatoriska inslag i alla program. Att sänka kraven lägre än den nivå som
anses nödvändig för alla att uppnå är inte att hjälpa eleverna - det är att
svika
dem. För att stimulera motivationen att lära kan kärnämnena exempelvis
anpassas till de praktiska utbildningarnas ämnesområden. Höga krav även
framgent innebär också att alla som går ut ett nationellt program med
godkända betyg bör ha allmän behörighet för högskolestudier.
I Finansdepartementets långtidsutredning framgår det att efterfrågan på
lågutbildad arbetskraft minskar. I en undersökning av Industriförbundet
framgår att det inte finns något utrymme att sänka kraven på ungdomars
kunskaper utan tvärtom tycker företagarna att det måste till ökade
ansträngningar så att eleverna uppnår de uppsatta målen.
Skolans värdegrund måste återspeglas i kärnämnesutbudet samtidigt som
de nuvarande kärnämnenas innehåll måste beaktas. Det kan därför bli aktuellt
att inrätta nya, integrerade, kärnämnen där såväl olika kunskapsstoff som
behovet av reflektion över kunskapen och vårt förhållningssätt till den tas
tillvara. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över gymnasieskolan.
Utredningen bör se över antalet kärnämnen och anpassa dessa efter de
faktiska kunskapskrav som möter eleverna då de lämnar skolan. Möjligheten
att inrätta integrerade kärnämnen bör också övervägas.
Låt karaktärsämnena prägla kärnämnena. Centerpartiets uppfattning är att
ett allmänt mål för Skolverket bör vara att kontinuerligt se över kursplanerna
för att såväl underlätta som stimulera ämnesövergripande undervisning.
Kursplanerna i kärnämnena måste vara så utformade att de med lätthet låter
undervisningen i kärn- och karaktärsämnen integreras. Det är vidare angeläget
att den kontinuerliga översyn som ska ske av kurs- och programmål också
fortsättningsvis sker med inriktning mot att underlätta integration mellan
kärn- och karaktärsämnen.
De nationella proven underlättar att göra rättvisa jämförelser mellan betyg
från olika kommuner. En möjlighet att ytterligare underlätta en utbildning
anpassad efter programmets inriktning skulle kunna vara att differentiera de
nationella proven. Med nya kursplaner som tillåter att kärnämnena i större
utsträckning färgas av karaktärsämnena kommer också elever att ha
kunskaperna tillgängliga på olika sätt, dvs alla kommer att nå likvärdiga
kunskaper, men i olika form. De nationella proven mäter emellertid
kunskaper endast mot kursplanernas mål, d v s de blir abstrakta i förhållande
till varje enskilt program. Det bör övervägas om de nationella proven, på
samma sätt som kärnämnena, bör anpassas efter varje program för att
konkretisera frågeställningarna och ytterligare underlätta en anpassning av
undervisningen.
Idrott
Flera larmrapporter om ungas hälsa har presenterats om att
det blivit vanligare med övervikt och sjukdomar som följer av
övervikt ex diabetes. Medelvikten hos dem som mönstrar
(endast män) har från -97 till -99 ökat med ett kilo till 73,1
kilo och BodyMassIndex (mått på kroppsmassa) har också
ökat. Övervikt kan senare leda till ohälsa och en ökning av
sjukdomar relaterade till övervikt. Skolidrotten fyller här en
viktig roll för att motivera unga att träna och skaffa sig sunda
vanor. Centerpartiet ser därför med oro på idrottens
försvagade ställning som ämne i gymnasieskolan.
I gymnasieskolan är i dag omfattningen av Idrott och hälsa olika på de
nationella programmen. Utöver kärnämneskursen Idrott och hälsa A 80
gymnasiepoäng har naturvetenskapsprogrammets naturvetenskapliga gren och
samhällsvetenskapliga programmets samtliga grenar ytterligare en kurs i
ämnet Idrott och hälsa B om 50 gymnasiepoäng. Regeringen har nu föreslagit
att Idrott och hälsa blir 100 gymnasiepoäng på samtliga nationella program
från den 1 juli 2000. Centerpartiet anser att kursen Idrott och hälsa B, som i
dag ingår som karaktärsämneskurs på vissa studieinriktningar, ska erbjudas
alla elever som ett individuellt val.
Sex- och samlevnadsundervisning
Skolverkets utvärdering av sex- och
samlevnadsundervisningen visade att den på vissa skolor var
mycket bristfällig. Trots att sex och samlevnad ska vara ett
ämnesövergripande ämne så togs det i många fall endast upp
i samband med biologilektioner. Sex- och
samlevnadsundervisningen är en viktig del i det
hälsofrämjande arbetet, för ungas identitetssökande och för
att ge unga möjlighet att diskutera relationer och
grundläggande värderingar.
Individuella programmet
Med oro kan man notera att det individuella programmet på
gymnasieskolan ökat markant under senare delen av 90-talet.
År 1997 var det 5,5 procent av eleverna som gick det
individuella programmet och 1998 hade det ökat till 8,0
procent. Ökningen fortsatte 1999 till 8,7 procent. En
förklaring till den kraftiga ökningen mellan 1997 och 1998
kan vara de nya behörighetsregler som började tillämpas
1998. Många skolor har, enligt egen utsago, satsat extra
resurser för att hjälpa elever som har svårigheter. Den
positiva effekten av dessa satsningar på grundskolenivå
märks måhända inte ännu. Det är viktigt att följa
utvecklingen av andelen elever som inte är behöriga att läsa
på de nationella programmen.
Trots att det individuella programmet har en låg status så är det flera elever
som trivs där. Främst gäller det de elever som i sin studieplan har en stor
andel arbetsplatsförlagd utbildning.
Utveckla
undervisningsformerna
Entreprenörskap
Samhället är beroende av initiativrika och företagsamma
människor. Enskilda människor som grundat företag och
uppfunnit nya produkter och metoder har en viktig del i
grunden för välfärdssamhället. I grund och botten är alla
barn, då de börjar skolan, nyfikna och initiativrika. Alltför
länge har dock skolan varit inriktad på att utbilda människor
för industrisamhällets behov - förmågan till upprepning och
organiserat lärande har betonats framför initiativförmåga och
eget upptäckande.
Centerpartiet vill att skolan ska ha som uppgift att utbilda människor för
kunskapssamhället - där företagsamma och idérika människor behövs i alla
verksamheter. Utvecklingen i näringslivet i dag går mot mer flexibla
arbetsformer och större ansvar för de anställda. Detta accentuerar också
behovet av entreprenörskap. Skolan måste präglas av ett förhållningssätt som
innebär att entreprenörskap stimuleras. Utbildningen bör ha ett brett
angreppssätt som innebär att nytänkande och kreativitet - egenskaper som
behövs i många sammanhang - stimuleras.
Som ett led i att stärka inslaget av entreprenörskap i skolan så är det viktigt
med en utvecklad samverkan mellan näringslivet och skolan. Enligt vår
uppfattning måste detta vara ett led i en ökad samverkan mellan hela det
omgivande samhället och skolan. Alla parter på lokal nivå - den politiska
ledningen, skolan, företagen och fackföreningarna - har ett gemensamt ansvar
för att denna samverkan utvecklas. Regeringen bör återkomma med förslag
om hur denna samverkan kan stimuleras, bl.a. genom en översyn av
gymnasieförordningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Sponsring
Enligt en undersökning av Konsumentverket finns det en klar
tendens att sponsring i kommunala skolor ökar. Genom
sponsring kan företagen skapa goodwill men gränsen för hur
långt sponsring ska få gå måste vara klar. Utbildning och
läromedel måste vara objektiva. Vid vissa skolor har
sponsorer fått så stort inflytande att skolan byter namn till
företagets namn, vissa lektioner leds av företagets konsult
och det sponsrande företaget ställer krav på examinationen.
Marknadsföringslagen måste därför bli tydligare vad gäller
sponsring av skolor. Detta bör ges regeringen till känna.
En modern
lärlingsutbildning
Centerpartiet vill öppna flera vägar fram till en godkänd
gymnasieutbildning. Lärlingsutbildningen är en form där det
praktiska lärandet kommer till sin rätt. Eleverna får en
utbildning som förenar teori och praktik i skolmiljö och i
arbetsliv. Centerpartiet har medverkat till att införa den
pilotverksamhet med lärlingsutbildning som nu genomförs.
Vår mening var att lärlingsutbildningen skulle ges resurser
och utvecklas så att den skulle kunna permanentas. När nu
provtiden förlängs saknas fortfarande resurserna och
möjligheter till lokala initiativ.
Det är viktigt att skolan samverkar med det omgivande samhället och
arbetslivet. Uppläggningen av lärlingsutbildningen bör därför vara flexibel
och anpassad efter rådande förhållanden. Det är också viktigt att kraven
utformas så att många lärlingsplatser kan skapas i småföretag. Vi vet att de
små företagen kommer att få en allt större betydelse i framtiden, därför är det
viktigt att dessa ges goda möjligheter att ta emot lärlingar. Ett viktigt
incitament för att få en fungerande lärlingsutbildning är resursfrågan.
Utbildning kostar vare sig den äger rum i skolan eller i företag. För att
särskilt
små företag skall kunna medverka i lärlingsutbildning, måste
ersättningsfrågan lösas. Det kan eventuellt handla om att hitta ett system som
bygger på en "lärlingspeng". I ett ökat samarbete mellan skola och arbetsliv
är det viktigt att arbetslivet får ett större inflytande över gymnasieskolans
utbildningar med yrkesämnen. Därigenom bedöms också arbetslivets
företrädare få större intresse av att ta ansvar för utbildningar.
Gymnasieutredningen bör få i uppdrag att se över mindre företags möjlighet
att ta emot lärlingar. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att lärlingsutbildning bör kunna inledas tidigare än då
halva gymnasieutbildningen är slutförd. Det är angeläget att utbildning på en
arbetsplats kan integreras med mer teoretiska studier i skolan. En
utgångspunkt för införandet av en modern lärlingsutbildning bör därför vara
en ökad lokal frihet att bestämma tidpunkten för inledning av
lärlingsmomentet i gymnasieutbildningen. Även inom andra områden, såsom
ersättning till elever och företag, bör det kunna avgöras lokalt genom
överenskommelser mellan företag, elev och kommun. Frihet att anpassa
lärlingsutbildningen efter elevens förutsättningar och frihet att avtala om
ersättningar utgör viktiga steg mot en mer flexibel lärlingsutbildning.
Samma ambition bör vara vägledande för en förstärkt samverkan mellan
företaget, där lärlingsutbildningen bedrivs, och skolan, som har ansvaret för
de teoretiska studierna. En målsättning är att underlätta integration mellan
kärnämnen och karaktärsämnen. Det är viktigt att denna ambition också gäller
för de karaktärsämnen som lärs genom en lärlingsutbildning. Steg i denna
riktning kan vara utbildning av handledare på arbetsplatserna liksom
samverkan mellan handledare i skolan och på arbetsplatsen. Särskilda
åtgärder bör också vidtas för att genom projekt finna former för en förstärkt
samverkan mellan skola och företag kring lärlingsutbildningen.
Kvalitetsutveckling i skolan
Inrätta ett kvalitetsinstitut
Ett grundläggande krav för en nationellt likvärdig skola är att
kvalitetsarbetet fungerar. Skolverkets utvärdering av skolan
har flera gånger visat på brister i kommunernas eget kvalitets-
och utvärderingsarbete. Ett nationellt kvalitetsinstitut skulle
kunna vara en bra metod att öka kraven på kommunerna
genom att åstadkomma en jämförelse kommun för kommun
och skola för skola. Ett sådant institut bör ha till uppgift att
såväl sammanställa uppgifter för nationella jämförelser som
utveckla metoder för att förbättra utvärderingen och stödja
kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt kvalitetsinstitut
bör vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter, som
även fortsättningsvis bör åligga Skolverket. Vi vill inte idag
avgöra var huvudmannaskapet ska finnas, men det bör
övervägas om det ska omfatta lärar-, elev- och
föräldraorganisationer lika väl som arbetsgivarna i
Kommunförbundet. Regeringen bör ta initiativ för inrättandet
av ett sådant kvalitetsinstitut. För vidare läsning se vår
motion om grundskoleutbildning.
Ställ krav på kommunernas
utvärdering
Även om ett kvalitetsinstitut kan bidra med mycket för att
utveckla den nationella utvärderingen av skolan måste
ansvaret huvudsakligen finnas hos varje kommun.
Centerpartiet har tidigare avvisat regeringens förslag att
införa nationella skolinspektörer, vilket innebär en återgång
till gamla styrmetoder, där centrala myndigheter i detalj
reglerade verksamheten i skolan. Varje skola är sedan 1997
skyldig att årligen göra en kvalitetsredovisning. Fortfarande
har inte alla skolor gjort någon redovisning och det finns
brister i utformningen. Kvalitetsinstitutet har här en viktig
uppgift att stödja och utveckla metoder för skolornas
kvalitetsarbete. Vi vill öka kraven på kommunernas egen
utvärdering, vilket också återspeglas i våra ovan återgivna
krav på en översyn av skollagen. Detta bör ges regeringen till
känna.
Inför en gymnasieexamen
Ett viktigt steg för att kvalitetssäkra utbildningen i gymnasiet
är införandet av en ny gymnasieexamen. En sådan examen,
som också bör vara internationellt gångbar, innebär också ett
starkt incitament för eleverna att anstränga sig och gå igenom
gymnasiet. En examen bör innehålla bl.a. krav på en lägsta
andel godkända betyg liksom ett godkänt examensarbete.
Detta innebär också att examensarbetet på yrkesförberedande
program bör utformas som ett yrkesprov i samverkan med
berörda branscher. Genom en ny gymnasieexamen öppnas
flera vägar genom gymnasieskolan, och fler möjligheter att ta
igen tidigare misslyckanden erbjuds. Däremot får den inte bli
en ny version av gamla tiders studentexamen, som genom
sina avgörande provtillfällen mer prövade elevernas nerver än
deras kunskaper. Examen bör alltså inte innehålla
selekterande provtillfällen och tentamina.
Införandet av en gymnasieexamen är ett viktigt steg för att kvalitetssäkra
utbildningen i gymnasiet. En sådan examen, som bör vara internationellt
gångbar, kan bli ett incitament för eleverna att gå igenom gymnasiet.
Examenshandlingar bör finnas på andra språk än svenska.
Skolledare
I ett decentraliserat skolsystem som Centerpartiet vill införa
är skolledarens roll väldigt viktig. Skolledningen kommer att
ha det yttersta ansvaret för att alla skolans elever uppnår
kunskapsmålen men med det ökade ansvaret följer också
ökade beslutsbefogenheter. Det är därför viktigt att även
skolledare får möjlighet till kompetensutveckling.
Skolledaren ska vara den pedagogiska ledaren för skolan och
ska inte belastas med onödigt byråkratiskt arbete.
En gymnasieskola där alla
kan bli godkända
Utbildningsgaranti upp till 25 års
ålder
Centerpartiet vill pröva möjligheten att införa en
utbildningsgaranti, innebärande att ett längre avbrott från
gymnasieskolan inte behöver innebära att man går miste om
möjligheten att fullfölja det nationella program man påbörjat.
Vid gymnasiestudier påbörjade före 20 års ålder skulle en
garanterad rättighet att fullfölja utbildningen upp till 25 års
ålder öka möjligheten för flera att få en godkänd
gymnasieutbildning och samtidigt kunna genomföra den i sin
egen takt, varvat med arbete. Vi tar inte nu närmare ställning
till den praktiska utformningen av en sådan garanti, men
tänkbara möjligheter är t ex att låta dem som återvänder läsa
kärnämnen inom ramen för den kommunala
vuxenutbildningen och delta i utbildning i yrkesämnen
tillsammans med elever från gymnasieskolan. Regeringen bör
skyndsamt låta utreda en utbildningsgaranti och återkomma
till riksdagen med förslag om på vilket sätt denna bör
genomföras. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Individualisering av undervisningen
Ska gymnasieskolan klara att ge alla elever tillräckliga
kunskaper måste också utvecklingen mot en individualiserad
undervisning fullföljas. På den arbetsmarknad vi ser framför
oss kommer kraven på social kompetens och förmåga att
hantera oväntade situationer att vara mycket viktigare än vad
som tidigare varit fallet. Gymnasieskolan har en stor uppgift i
att förbereda eleverna för ett yrkesliv där de förväntas lära
hela livet och hantera nya situationer med stor
initiativförmåga. Det finns redan i dag uttryckt krav på att
varje elev i gymnasieskolan ska ha en individuell studieplan.
Det har dock visat sig att skolorna inte alltid lever upp till
detta krav. Centerpartiet betonar vikten av att individuella
studieplaner upprättas för varje elev som hjälp att nå
kunskapsmålen, i samråd med eleven.
Med möjligheten att välja flera kurser ökar också svårigheten att välja rätt
studieväg. Mångfalden av val, liksom en komplex arbetsmarknad, ökar
svårigheterna att välja lämpliga kurser. Den studievägledande funktionen i
skolan är därför mycket viktig och kommer att bli än viktigare. De
nedskärningar som gjorts av den studievägledande funktionen i många
kommuner är, med denna utgångspunkt, allvarliga och bör brytas.
Tydlig information om elevernas
kunskaper
Centerpartiet vill att skolan ger tydliga besked om elevers
kunskaper. Detta är också ett sätt att tydliggöra kraven på
eleverna. Dagens betygssystem har utsatts för hård kritik, bl a
därför att avståndet mellan betygsstegen är för stora och att
bedömningen, delvis p g a de stora stegen, är orättvis mellan
olika kommuner. Även om obligatoriska nationella prov till
en del avhjälper problemet med orättvis bedömning återstår
problemet i att alltför få steg nödvändigtvis innebär stora
avstånd mellan varje betygssteg.
Det nuvarande målrelaterade betygssystemet innehåller endast fyra
betygssteg, varav det lägsta, icke godkänd, helst inte ska behöva ges då en
kurs avslutas. Antalet effektiva betygssteg är således endast tre och många
vittnar om att det i det närmaste är omöjligt att uppnå högsta betyg, MVG.
Centerpartiet vill behålla grunden i betygssystemet, vilket innebär att betygen
är målrelaterade, men utveckla det så att det får fler betygssteg. För att
undvika nya återställare och reformer vid skiftande majoritet behövs en bred
politisk överenskommelse om en utveckling av betygssystemet. Detta bör ske
genom överläggningar mellan partierna, t ex i en parlamentarisk utredning.
En grund i en sådan överenskommelse bör vara att betyg ska ges i fler steg än
i dag för att minska avstånden mellan betygsstegen. Se vidare vår
grundskolemotion.
Rätten att tentera upp betyg
Då det nya betygssystemet är målrelaterat och tanken är att
betygen ska återspegla elevens kunskaper och inte dennes
prestation i förhållande till en grupp är det naturligt att
möjligheten finns att genomgå särskild prövning för att höja
ett betyg. Centerpartiet har tidigare avvisat regeringens
inskränkningar i rätten att genomgå särskild prövning och vill
att möjligheten till konkurrenskomplettering åter införs. Av
praktiska skäl kan det övervägas om möjligheten till
konkurrenskomplettering bör begränsas under terminstid.
Prövningsinstrumentet är idag reserverat för dem som saknar
betyg eller har betyget icke godkänd i en kurs. Samtidigt
finns möjligheten att inom Komvux genomgå ett obegränsat
antal prövningar. Enligt Centerpartiets uppfattning bör
möjligheten att genomgå prövning för att höja betyg åter
införas i gymnasieförordningen - det ska vara möjligt att
tentera om gymnasiekurser. Detta bör ges regeringen till
känna.
Friskolor
Fristående gymnasieskolor kan vara och är ett bra
komplement till den kommunala gymnasieskolan men för att
vi inte skall riskera att den kommunala gymnasieskolan
urholkas måste reglerna för gymnasiet ses över och bli mer
konkurrensneutrala. Idag gynnas friskolorna genom att de har
"riksintag" och kommunen måste bekosta utbildningen på en
friskola oavsett om likvärdig utbildning erbjuds i
hemkommunen. Reglerna bör ses över och vara mer
konkurrensneutrala. Även reglerna för utbildning på
entreprenad måste ses över för att göra det möjligt att i större
utsträckning också teoretiska ämnen inom gymnasieprogram
kan läggas ut på entreprenad till olika utbildningsanordnare.
Ordning och reda i skolan
En ökad individualisering av undervisningen och större frihet
att utforma arbetet i skolan innebär inte att kraven på ordning
och reda minskar. En lugn miljö är en förutsättning för att
eleverna ska kunna utföra det arbete som förväntas av dem.
Inom gymnasieskolan finns ett särskilt problem då skolan
inte har rätt att underrätta försörjningsansvariga föräldrar till
myndiga elever om skolk eller dåligt uppförande i skolan.
Föräldrarna kan dock drabbas då hårdare sanktioner används,
som indragning av studiebidrag, vilket också kan leda till
sänkt bostadsbidrag då eleverna avregistreras som
studerande. Centerpartiet upplever det som bekymmersamt
att föräldrarna har försörjningsansvaret intill 20 års ålder för
gymnasieelever men att de inte har självklar rätt till
information om elevernas uppförande i skolan. Det bör
ankomma på regeringen att överväga om rätten att underrätta
föräldrar till myndiga elever ska skrivas in i skollagen. Detta
bör ges regeringen tillkänna.
Könsmobbning och sexuella
trakasserier
I jämställdhetslagen - som gäller i arbetslivet - definieras
sexuella trakasserier som "ovälkommet uppträdande grundat
på kön". Sexuella trakasserier behöver alltså inte ha något
med sexualitet att göra och kan drabba alla oavsett kön. Vid
en undersökning i Örebros skolor framkom det att 69 procent
av flickorna hade blivit kallade för luder, hora, bitch etc, 61
procent hade blivit ovälkommet tagna på stjärten och var
femte flicka hade blivit ovälkommet tagna mellan benen.
Enligt eleverna reagerar lärarna i väldigt få fall på sexuella
trakasserier mellan ungdomar.
Jämställdhetsarbetet måste börja i tidig ålder. En ojämställd skola bevarar
könsroller och begränsar individers livsutrymme. JÄMO:s handbok mot
könsmobbning i skolan ger många idéer på hur man kan jobba med
jämställdhet inom skolans ram. Elevers skydd måste stärkas och liknande
lagstiftning som jämställdhetslagen måste därför gälla även dem. För att läsa
mer om jämställdhet se vår jämställdhetsmotion.
Kuratorer, skolsköterskor
och - psykologer
Det är viktigt att det finns kuratorer, skolsköterskor och
skolpsykologer i skolan, dels för att de har en specialkunskap
att hjälpa elever och dels så att hela ansvaret inte behöver
läggas på lärarna. Under den ekonomiska krisen har det varit
en tendens i kommunerna att man har skurit ned på kuratorer,
skolsköterskor etc. När nu mer pengar tillförs skolan är det
viktigt att dessa personalgrupper inte glöms bort utan att man
även prioriterar barns behov av hjälp för fysiska och psykiska
sjukdomar.
Alkohol, narkotika, tobak -
ANT
En undersökning bland ungdomar i Stockholm visar att var
fjärde elev i årskurs 2 på gymnasiet har prövat narkotika och
var fjärde elev i årskurs nio har druckit starköl den senaste
månaden. För första gången sedan 1970-talet ökar
narkotikabruket i Sverige och dödligheten i narkotika är
bland de högsta talen i Europa.
I början på året gick inspektörer vid Skolverket ut med kritik mot ANT
efter att ha granskat undervisningen om alkohol, narkotika, tobak och andra
droger vid 83 skolor. Inspektörerna menar att nuvarande drogundervisning till
och med fått motsatt effekt - då man koncentrerat sig på att tala om risker i
stället för att förändra beteenden så sporrar man snarare eleverna att själva
testa droger.
Det är väldigt viktigt att alla gymnasieelever får en bra ANT-undervisning
för att förhindra att fler ungdomar testar olika droger. Ett nytt
undervisningsmaterial har nyligen tagits fram och det är viktigt att följa upp
att skolornas drogundervisning förbättras.
Naturbruksutbildning och
påbyggnadsutbildningar
Enligt programmålen (1999) förbereder
naturbruksprogrammet till arbete och studier inom jordbruk,
skogsbruk, trädgårdsnäring, djurvård, hästhållning,
vattenbruk, miljövård och/eller bioenergi. Det bör också
finnas möjligheter till vinklingar mot landsbygdsturism,
naturturism samt jakt och viltvård. Utbildningen bör
genomsyras av tankar och inspiration kring företagande och
stimulera till entreprenörstänkande.
Den 1 juli 1996 gjordes en förändring i skollagen. Landstingens
företrädesrätt att anordna gymnasieutbildningar inom naturbruk togs bort.
Centerpartiet anser att en översyn bör göras över utvecklingen för
naturbruksutbildningarna för att se om det kommunala huvudmannaskapet har
fungerat som det var tänkt. Det bör även undersökas hur intresset för dessa
utbildningar har förändrats och hur man löser problemen med
påbyggnadsutbildningar. En översyn av naturbruksutbildningarnas utveckling
bör göras. Detta bör ges regeringen till känna.
Under senare år har allt färre av de studerande vid naturbruksgymnasierna
valt utbildningar med jordbruksinriktning. Detta kan i förlängningen leda till
problem med nyrekrytering inom jordbruket och dessutom försvåra
möjligheterna att anställa kompetent personal inom näringen. För att vända
den negativa utvecklingen är det viktigt att inställningen till
jordbruksföretagande förändras. Både näringen och samhället i övrigt har ett
ansvar att beskriva de framtidsmöjligheter som finns inom de biobaserade
näringarna. I dag finns en tendens att alltför mycket fokuseras på de problem
och svårigheter som näringen belastas av. En förutsättning för att fler skall
satsa på ett jobb inom jordbruksnäringen är att det bedrivs en långsiktig
jordbrukspolitik som syftar till att utveckla, inte avveckla, näringen.