Motion till riksdagen
2000/01:Ub269
av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Synskadades och andra funktionshindrade elevers skolgång m.m.


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att lägga ner Ekeskolan i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om synskadades tillgång till läromedel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om synskadades hjälpmedel och kostnadsansvar för dessa.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av handikappkunskap i lärarutbildningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av handikappkunskap i skolan.
Integrerad skolgång bra -
men inte för alla
Idag är de flesta synskadade integrerade i den ordinarie
skolan. Det är i de flesta fall angeläget för synskadade
ungdomar att få gå i den skola som finns i närområdet där
föräldrar och kompisar finns. Det är viktigt att från början
lära sig att leva med sin synskada i ett samhälle skapat för
seende. Det finns emellertid problem med den integrerade
skolan.
Den enda specialskola som idag på något sätt vänder sig till synskadade
elever är Ekeskolan i Örebro. Ekeskolan är till för synskadade elever med
flerfunktionshinder. För många av dessa elever är Ekeskolans existens mycket
viktig. Här får flerfunktionshindrade elever det extra stöd och de resurser som
det ofta är svårt att få inom den kommunala skolan. Ekeskolan är också för
många av dessa elever den enda mötesplatsen med likasinnade, där det finns
möjlighet till att skaffa kompisar och ha ett socialt umgänge. Därför är det
angeläget att Ekeskolan finns. Det skall dock understrykas att Ekeskolan
enbart skall vända sig till flerfunktionshindrade elever. Ekeskolan skall
således inte ses som en början till återinförandet av segregerad skolgång för
synskadade elever.
Läromedel
Läromedelssituationen är i många fall katastrofal för
synskadade elever och studenter. Studielitteraturen är ofta
försenad eller inte tillgänglig på det läsmedium den
synskadade personen önskar. Framställning av läromedel för
synskadade sker antingen i form av storstil, punktskrift,
kassett eller e-text (elektronisk text).
Det måste vara en självklarhet att synskadade skall ha tillgång till samma
studielitteratur som seende elever och studenter på önskat läsmedium. Detta
gäller grundskola såväl som gymnasieskola, folkhögskolor, komvux,
högskolor och universitet.
Hjälpmedel i
studiesituationen
Det finns många olika typer av synskador och därmed en
mängd varierande behov. Det är viktigt att en synskadad
person i studiesituationen har tillgång till de tekniska
hjälpmedel som behövs för att kunna studera på lika villkor
som seende elever och studenter. Ofta kan tillgången till en
synskadeanpassad dator vara oumbärlig för att en synskadad
person skall kunna följa undervisningen på samma sätt som
en seende.
De tekniska hjälpmedel som behövs i studiesituationen bör vara
kostnadsfria och statligt finansierade.
Skolans ansvar
Skolan skall kunna tillhandahålla assistent eller
kompanjonlärare om detta är nödvändigt. Skolan skall ha
ansvar för att synskadade elever kan tillgodogöra sig
undervisningen på lika villkor som seende elever. För att
detta skall bli möjligt krävs speciallösningar. Ett exempel är
att den synskadade eleven ofta behöver längre tid på sig vid
skriftliga provtillfällen, eftersom det vanligen tar längre tid
för synskadade personer att läsa.
Lärare och övrig skolpersonal skall ha ansvar för att synskadade elever inte
ställs utanför den sociala gemenskapen på grund av sitt funktionshinder. Detta
kan uppnås genom att lärare och övrig skolpersonal får relevant utbildning i
handikappkunskap, vilket bör öka förståelsen för hur det är att leva som
funktionshindrad. Ett sätt att åstadkomma detta är att obligatorisk
handikappkunskap införs på samtliga pedagogiska och vårdande utbildningar.
För att synskadade och andra funktionshindrade ska kunna få delaktighet i
samhället behövs också handikappkunskap som ett moment i något av grund-
och gymnasieskolans kärnämnen. Detta skulle bli ett viktigt led i att
informera unga människor om vad det innebär att ha en funktionsnedsättning.
Eftersom det är i barndomen och tonåren vi formar våra grundläggande
värderingar är handikappkunskap en viktig del i att åstadkomma en
genomgripande attitydförändring i samhället gentemot människor med
funktionsnedsättning.

Stockholm den 3 oktober 2000
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)