Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa.
Motiv för mitt förslag
"De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste
förr eller senare avsätta tid för sjukdom." Detta sa Edward
Stanley (1826-1893). Det är ett annat sätt att konstatera att
människokroppen behöver kroppsrörelse. Vår kropp är
programmerad för fysisk aktivitet, och den genetiska koden
är densamma som hos våra förfäder -
stenåldersmänniskorna. En längre tid av fysisk inaktivitet får
alltid till följd att den fysiska funktionsförmågan försämras.
Muskelmassan minskar, konditionen försämras, skelettet
blir skörare och rörligheten i kroppens leder försämras. För
den växande individen är detta förhållande av särskild
betydelse. Flera vanligt förekommande sjukdomar är också
relaterade till fysisk inaktivitet, till exempel hjärt- och
kärlrelaterade sjukdomar, diabetes, fetma och led- och
ryggbesvär. I takt med förbättrade kommunikationer, ökad
automatisering och datorisering har arbetsuppgifterna blivit
allt mindre fysiskt krävande. Den förändrade livsstilen, med
mindre fysisk aktivitet i den dagliga gärningen, innebär ett
växande problem för både individen och samhället.
Vi behöver alla, oavsett intresse för fysisk ansträngning, sådan aktivitet för
ett optimalt liv och för att kunna klara vardagslivets påfrestningar. Det måste
således till någon form av extra kroppsansträngning för att upprätthålla
adekvat fysisk kapacitet. Andelen barn som ägnar sig åt s.k. spontanidrott
(sådan idrott som barnen själva initierar och leder) sjunker dramatiskt. Vidare
minskar andelen barn och ungdomar som är anslutna till idrottsföreningarna.
För en allt större grupp av barn och ungdom utgör skolans idrottsundervisning
den enda formen av träning. Det samlade intrycket blir att en stor grupp
ungdomar får bristfällig fysisk träning. Mycket talar för att vi kommer att få
allt fler vuxna med försämrat hälsotillstånd och bristfälliga förutsättningar
för
aktivt deltagande i motion och friluftsliv. För barn och ungdomar är fysisk
aktivitet nödvändig för såväl den fysiska, motoriska som den
personlighetsmässiga utvecklingen.
Fysisk inaktivitet har också en mer konkret prislapp, även om det är svårt
att exakt beräkna samhällets totala kostnader för denna inaktivitet. Som
exempel kan nämnas att samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar är
c:a 20 miljarder kronor, för fetma och dess följdsjukdomar fem till sex
miljarder kronor, ryggont 20 miljarder kronor och psykisk ohälsa 45 miljarder
kronor. Intressant är att livsstilsrelaterade faktorer, bland vilka fysisk
inaktivitet räknas, till cirka 40 procent förklarar sjuklighet och död i
i-länder,
medan dessa länder endast satsar cirka en till två procent av samhällets totala
ekonomiska resurser på att påverka dessa faktorer.
Modern forskning antyder att fysisk aktivitet inom förskolan och skolan är
viktig och nödvändig för allsidig mental och kroppslig utveckling. Skolans
idrottsundervisning och praktiskt estetiska undervisning är den enda arena där
helt inaktiva barn och ungdomar kommer i regelbunden kontakt med fysisk
aktivitet. Dock är det helt klart att skolan i dag inte har tilldelats de
tidsmässiga resurserna och andra resurer för att kunna ge dessa ungdomar
tillräcklig fysisk aktivitet och stimulans. Av Europas alla länder ligger
Sverige näst sist vad gäller schemalagd tid för ämnet idrott och hälsa. Vidare
vet vi att barn har ett naturligt behov av kroppsrörelser. Att få leka, springa
och hoppa utgör en naturlig och viktig del i barnets uppfostran till en hel och
harmonisk människa. För att upprätthålla eller förbättra sin kondition och
styrka krävs regelbunden träning.
Sammantaget visar både medicinsk och beteendevetenskaplig forskning att
fysisk aktivitet är en viktig komponent för välbefinnande och gott
hälsotillstånd. Nedskärningen av antalet veckotimmar för ämnet idrott och
hälsa i läroplanerna på grund- och gymnasieskola är ett förslag som i
perspektiv av beprövad vetenskap och pedagogisk erfarenhet verkar
obegripligt. Visserligen kan nedskärningen kompenseras av det fria val som
varje elev har möjlighet till, men sannolikt är att de elever som bäst behöver
fysisk träning undviker ett sådant tillval. Endast en grupp av privilegierade
ungdomar kommer att få tillräcklig fysisk träning. De yngsta barnen bör ha ett
träningstillfälle per dag och de äldre barnen och ungdomarna tre träningspass
per vecka.
Målen i läro- och kursplaner är förvisso ett av de viktigaste styrmedlen.
Men den faktiska tid som avsätts har en avgörande betydelse och i det
sammanhanget tjänar det inte mycket till att höja antalet poäng inom kurser i
idrott och hälsa. En specifik tid behövs för att eleverna skall kunna nå de
viktiga mål som finns uppsatta.