1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att gymnasieskolan i samverkan med körskolorna bör
underlätta för ungdomar att ta körkort.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utredning tillsätts för att redovisa konsekvenserna av en
skattesänkning.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att försöksverksamhet med yrkesförarutbildning i
gymnasieskolan prövas.
4.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Motivering
Det minskade körkortstagandet bland ungdomar i Sverige
handlar inte enbart om bekvämlighet, miljöengagemang eller
nya resemönster. Det finns en risk för att en ny ekonomisk
klassfråga är på intågande i ungdomsvärlden, där vissa har
råd att skaffa sig körkort medan vissa inte har det. Andel
körkortsinnehavare, i åldersgrupperna 18, 19 och 20 år, de
senaste fem åren visar följande statistik.
Antal personer med gällande körkort i klass B vid utgången
av respektive år
18 år 19 år 20 år
1994 33 729 63 770 77 447
1995 31 449 56 996 71 414
1996 28 603 53 649 64 907
1997 26 398 49 861 61 239
1998 28 195 49 425 58 338
Andel i respektive åldersgrupp med gällande körkort i klass B
vid utgången av respektive år
18 år 19 år 20 år
1994 32,6 % 58,3 % 66,9 %
1995 31,1 % 54,8 % 65,1 %
1996 29,1 % 52,9 % 62,3 %
1997 26,0 % 50,6 % 60,3 %
1998 27,3 % 48,6 % 59,0 %
Det märks en tydlig nedgång år efter år för såväl 18-åringar
som 19-20-åringar. En jämförelse 31 december 1998 visar att
27 procent av 18-åringarna i Sverige hade tagit körkort,
medan siffrorna för Finland var 67 procent och Danmark 75
procent. Ungdomars arbetsmarknad kan lätt begränsas om
resurserna att ta ett körkort saknas. Dessutom krävs ofta
körkort för att resa till och från arbetet, inte minst i glesbygd.
Idag sker cirka en fjärdedel av körkortsproven privat. Det är
viktigt att unga förares debut i trafiken sker under trygga och
säkra former. Det finns också alltför många ungdomar som
inte heller har någon vuxen att vända sig till för att kunna
köra upp privat.
Sveriges Trafikskolors riksförbund redovisar att drygt 50 procent av
kostnaden för en körlektion går till stat och kommun i form av skatter,
avgifter och moms. Ett sätt att underlätta körkortstagandet är att ha
teoriundervisningen i gymnasieskolan. Ett annat sätt är att minska skatter och
avgifter för trafikskolorna, så att priserna kan sänkas.
I flera kommuner har vissa av gymnasieskolans program redan idag
körkortsutbildning på schemat. Det gäller till exempel fordons-, naturbruks-
och omvårdnadsprogrammet. Argumenten är ofta att bilkörning erfordras i
arbetet eller att det är en marknadsföringsdel för att locka elever till
programmen. Om gymnasieskolan ska ta hänsyn till elevens och samhällets
behov, borde dock körkortsundervisning vara ett prioriterat område. En
samverkan med körskolorna kan förstärka kvalitén på av undervisningen den
pedagogiska delen samt underlätta ungdomars möjligheter.
En ytterligare intressant uppgift är att Svenska taxiförbundet tillsammans
med sju andra aktörer önskar en taxiförarutbildning på gymnasieskolans
fordonsprogram. Orsaken är den brist på taxiförare som uppstått.