Kristendomens ställning inom ämnet religionskunskap i grundskolan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kristendomens ställning inom ämnet religionskunskap i
grundskolan.
Motiv för vårt förslag
I den nyligen ikraftträdda kursplanen för grundskolan har
beträffande ämnet religionskunskap betonats att västerländsk
och därmed svensk kultur och samhällsutveckling under lång
tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess
värderingar. Det framhålls också att Bibeln utgör en viktig
grund för förståelsen av detta.
Vidare framhålls att det i ämnet ingår att studera både de etablerade
religionerna och nya religiösa rörelser och fenomen. Man menar att det är
viktigt att jämföra vilka uttrycksformer som finns i andra religioner och
livsåskådningar.
Det är helt uppenbart att kristendomen har tonats ner i förhållande till vad
som gällde i den tidigare kursplanen. Nu talar man bara om att Bibeln utgör
en viktig grund för att förstå kristendomen mot att man tidigare betonade
"kunskaper om Bibeln, kyrkoåret och den kristna trons föreställningsvärld"
med ett större djup och allvar.
Det är frågan om att mera prioritera jämförelser mellan religioner än att
framhålla kristendomens betydelse för de ungas fostran till goda och
hänsynsfulla människor.
Vi anser att denna ändring leder fel. Tyvärr är många ungdomar i dag
religiösa analfabeter och för dem är det därför omöjligt att göra jämförande
studier. Vi hävdar att de unga måste vara väl förtrogna med sin egen religiösa
tradition för att kunna förstå och jämföra andra religioner.
Uppenbarligen har utgångspunkten för omarbetningen av kursplanen varit
att ta hänsyn till åsikten att samhället blir alltmer mångkulturellt. Denna
intention märks tydligt i förslaget vad gäller kursplanen för religionskunskap
där ordet kristendom tonats ned. Däremot förekommer ordet mångkulturellt
flera gånger. Trots motiven för mångkulturell hänsyn anser vi det mycket
angeläget att kristendomens betydelse inom ramen för ämnet
religionskunskap inte ytterligare tunnas ut.
Barn och ungdomar skall i hem och skola lära sig att ta ansvar för sig
själva och känna respekt för andra människors liv och egendom. Det är djupt
beklagligt att hem och skola inte lyckats fostra till ansvar och hederlighet,
att
lära de unga vad som är mitt och ditt, vad som är rätt och fel.
Vi kan tyvärr konstatera att allmän hederlighet och respekt för lag och
ordning i dag är sämre än vad som kan krävas i ett välfärdssamhälle. Det
stjäls för miljardbelopp årligen i svenska butiker, enskilda hem vandaliseras,
bilinbrottens ökning leder till allt högre försäkringspremier, våldet har brett
ut
sig och blivit allt råare.
Brotts- och våldsutvecklingen ökar i en omfattning som är mycket
oroande. Våldsamma överfall och stor skadegörelse hör till ordningen för
dagen. Redan nedslagna sparkas, kvinnor överfalls, mobbning och
trakasserier breder ut sig i skolan. Denna utveckling måste brytas.
Vi är övertygade om att den bästa "information" som kan ges de unga är
insikter och kunskap i det kristna budskapet - Tio Guds Bud - kristen moral
och etik.
Respekten för människors olika värderingar i livsåskådningsfrågor,
religion, politik och moral får inte leda till att grunden som det svenska
samhället vilar på - kristendomens moral och etik - rycks undan i skolans
utbildning av de unga.
Mot denna bakgrund måste kristendomens ställning inom ämnet
religionskunskap hävdas och stärkas i tillämpningen av grundskolans nya
kursplan för grundskolan.