Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Skolverket bör
ges uppdraget att utforma underlag för skolornas elevinflytandeplaner.
Motivering
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framhålls att
"elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling
förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet
och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på
utbildningens utformning". Det successiva inflytandet finns
som delmål i läroplanen under rubriken Elevernas ansvar och
inflytande:
Skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större
inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Läraren ska se
till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett reellt
inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt
att detta innehåll ökar med stigande ålder och mognad.
I läroplanen för de frivilliga skolformerna, det vill säga
gymnasieskolan, förutsätts att alla elever har nått en viss
mognad, varför målen och riktlinjerna gäller alla. Under
rubriken Elevernas ansvar och inflytande i denna läroplan
anförs:
De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta
ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och
genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som
former skall vara viktiga principer i utbildningen.
Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka
för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 §§).
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva mot att varje elev
- tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
- aktivt utövar inflytande över sin utbildning,
- utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att
arbeta i demokratiska former,
- utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv
och samhällsliv och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och
tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
- gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska
skolmiljön.
Läraren skall
- utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och
sitt arbete i skolan,
- se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får
ett
verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i
undervisningen,
- uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att
göra det,
- planera undervisningen tillsammans med eleverna,
- låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och
- tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.
I kommunernas skolplaner beskrivs elevinflytandet i ungefär
samma termer som läroplanerna anger. Elevinflytandet finns
sedan underförstått i respektive skolors kursplaner. Problemet
är att olika skolor, skolledare, arbetslag och lärare har mycket
olika inställning till elevansvar och elevmedverkan. Elever
som har lätt för att uttrycka sig och är populära bland
kamraterna får ofta uppdragen som elevföreträdare. För en
demokratisk skolning krävs att en bredare grupp av elever
tränas i att föra sina kamraters talan. Föräldrar behöver
informeras om elevens eget ansvar och vilken grad av eget
ansvar skolan har som målsättning.
För att elevmedverkan och elevinflytande ska växa genom skolåren krävs
mera av fasthet och struktur. Mål och visioner behöver tydliggöras bättre
etappvis. De mål att sträva mot och riktlinjer som finns gäller hela
grundskolan för att leda fram till att alla elever arbetar självständigt under
demokratiska former i gymnasieskolan. Tyvärr är verklighetsbilden en annan.
Därför måste de enskilda skolorna göra tydliga elevinflytandeplaner, som
beskriver strävans- och uppnåendemål gradvis efter elevernas ålder. Dessa
måste noggrant följas upp och utvärderas. Skolverket bör ges uppdraget att
utforma underlag för skolornas elevinflytandeplaner.