Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Skolverket bör ges uppdraget att utforma underlag för skolornas elevinflytandeplaner. Motivering
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framhålls att "elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning". Det successiva inflytandet finns som delmål i läroplanen under rubriken Elevernas ansvar och inflytande:
Skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Läraren ska se till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta innehåll ökar med stigande ålder och mognad.
I läroplanen för de frivilliga skolformerna, det vill säga gymnasieskolan, förutsätts att alla elever har nått en viss mognad, varför målen och riktlinjerna gäller alla. Under rubriken Elevernas ansvar och inflytande i denna läroplan anförs:
De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen.
Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 §§).
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva mot att varje elev
- tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
- aktivt utövar inflytande över sin utbildning,
- utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
- utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
- gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren skall
- utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan,
- se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
- uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
- planera undervisningen tillsammans med eleverna,
- låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och
- tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.
I kommunernas skolplaner beskrivs elevinflytandet i ungefär samma termer som läroplanerna anger. Elevinflytandet finns sedan underförstått i respektive skolors kursplaner. Problemet är att olika skolor, skolledare, arbetslag och lärare har mycket olika inställning till elevansvar och elevmedverkan. Elever som har lätt för att uttrycka sig och är populära bland kamraterna får ofta uppdragen som elevföreträdare. För en demokratisk skolning krävs att en bredare grupp av elever tränas i att föra sina kamraters talan. Föräldrar behöver informeras om elevens eget ansvar och vilken grad av eget ansvar skolan har som målsättning.
För att elevmedverkan och elevinflytande ska växa genom skolåren krävs mera av fasthet och struktur. Mål och visioner behöver tydliggöras bättre etappvis. De mål att sträva mot och riktlinjer som finns gäller hela grundskolan för att leda fram till att alla elever arbetar självständigt under demokratiska former i gymnasieskolan. Tyvärr är verklighetsbilden en annan. Därför måste de enskilda skolorna göra tydliga elevinflytandeplaner, som beskriver strävans- och uppnåendemål gradvis efter elevernas ålder. Dessa måste noggrant följas upp och utvärderas. Skolverket bör ges uppdraget att utforma underlag för skolornas elevinflytandeplaner.
Stockholm den 26 september 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Maria Larsson (kd)