Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om körkortsutbildning i gymnasieskolan.
Motivering
Trafikskador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. 1998
dödades 540 människor i vägtrafiken och cirka 13 000 blev
inlagda på sjukhus till följd av trafikolyckor. 1997 beslöts att
det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen
skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor
inom vägtransportsystemet samt att vägtransportsystemets
utformning och funktion anpassas till de krav som följer av
detta (nollvisionen).
Nollvisionen
Vi kristdemokrater ställer oss bakom nollvisionen. Varje
trafikolycka med allvarliga konsekvenser är en stor tragedi
för den enskilde, de anhöriga och för samhället. På inget
annat område där det råder ett samspel mellan teknik,
människa och miljö accepteras det att det dör människor.
Nollvisionen är därför etiskt försvarsbar.
Att främja en så god trafiksäkerhet som möjligt är en angelägen uppgift för
staten. En grundläggande del i detta trafiksäkerhetsarbete är att medborgarna
får en god och lättillgänglig kunskap om hur man ska uppföra sig i trafiken.
Kraven på dagens medborgare att ha goda trafikkunskaper ökar ständigt. I
arbetet att söka närma sig nollvisionen blir därför den enskilde medborgarens
kunskap om trafikbestämmelserna allt mer betydelsefull. En allmän
körkortsutbildning skulle bidra till att öka trafiksäkerheten även om inte alla
personer sedan skaffar sig körkort.
Eftersom körkortslagen medger att man får övningsköra från och med 16
års ålder har frågan om körkortsutbildning i gymnasiet blivit aktuell.
Minskat intresse
Intresset för körkort har minskat under det senaste decenniet.
I början av 1990-talet sjönk andelen 18-åringar som tog
körkort från 52 procent till 35 procent. Sedan 1991 har
andelen 18-åringar som tar körkort legat stabilt kring cirka 30
procent. 1997 blev ett bottenår. Då tog 27 procent av 18-
åringarna körkort. I Stockholm tog 10 procent av 18-
åringarna körkort 1997!
Anledningarna till att allt färre tar körkort är flera. Många upplever det för
dyrt och att det tar lång tid. Körkortet, som tidigare betraktades som något av
en inträdesbiljett till vuxenlivet, är svårtillgängligt och konkurrerar bland
annat med allt längre eftergymnasial utbildning. Tiden och kostnaden blir
därför ett hinder.
Körkortsutbildning i skolan
Skolan har ett ansvar i att fostra eleverna till ansvarsfulla
samhällsmedborgare i dagens komplicerade trafikmiljöer. En
regelbunden teoretisk och praktisk trafikundervisning på ett
tidigt stadium i skolan bidrar till att ge alla ungdomar en
möjlighet att lära sig mer om trafiksäkerhet.
Ett sätt att öka tillgängligheten för körkort är därför att följa upp
grundskolans trafikundervisning med införandet av utbildning för körkort på
gymnasiet. En sådan fördelad trafikundervisning skulle ge de unga goda
kunskaper om bilens trafikmiljö, människans beteende i trafiken, trafikregler
och trafiksäkerhet. Eleverna i gymnasieskolan bör därför erbjudas möjlighet
att avlägga det teoretiska provet av körkortsutbildningen. Undervisning via
modern teknik och kanske simulatorer skulle bidra till ökat engagemang och
hög kunskapsnivå till gagn för samhällets trafiksäkerhetsarbete.