Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om körkortsutbildning i gymnasieskolan. Motivering
Trafikskador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. 1998 dödades 540 människor i vägtrafiken och cirka 13 000 blev inlagda på sjukhus till följd av trafikolyckor. 1997 beslöts att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta (nollvisionen).
Nollvisionen
Vi kristdemokrater ställer oss bakom nollvisionen. Varje trafikolycka med allvarliga konsekvenser är en stor tragedi för den enskilde, de anhöriga och för samhället. På inget annat område där det råder ett samspel mellan teknik, människa och miljö accepteras det att det dör människor. Nollvisionen är därför etiskt försvarsbar.
Att främja en så god trafiksäkerhet som möjligt är en angelägen uppgift för staten. En grundläggande del i detta trafiksäkerhetsarbete är att medborgarna får en god och lättillgänglig kunskap om hur man ska uppföra sig i trafiken. Kraven på dagens medborgare att ha goda trafikkunskaper ökar ständigt. I arbetet att söka närma sig nollvisionen blir därför den enskilde medborgarens kunskap om trafikbestämmelserna allt mer betydelsefull. En allmän körkortsutbildning skulle bidra till att öka trafiksäkerheten även om inte alla personer sedan skaffar sig körkort.
Eftersom körkortslagen medger att man får övningsköra från och med 16 års ålder har frågan om körkortsutbildning i gymnasiet blivit aktuell.
Minskat intresse
Intresset för körkort har minskat under det senaste decenniet. I början av 1990-talet sjönk andelen 18-åringar som tog körkort från 52 procent till 35 procent. Sedan 1991 har andelen 18-åringar som tar körkort legat stabilt kring cirka 30 procent. 1997 blev ett bottenår. Då tog 27 procent av 18- åringarna körkort. I Stockholm tog 10 procent av 18- åringarna körkort 1997!
Anledningarna till att allt färre tar körkort är flera. Många upplever det för dyrt och att det tar lång tid. Körkortet, som tidigare betraktades som något av en inträdesbiljett till vuxenlivet, är svårtillgängligt och konkurrerar bland annat med allt längre eftergymnasial utbildning. Tiden och kostnaden blir därför ett hinder.
Körkortsutbildning i skolan
Skolan har ett ansvar i att fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare i dagens komplicerade trafikmiljöer. En regelbunden teoretisk och praktisk trafikundervisning på ett tidigt stadium i skolan bidrar till att ge alla ungdomar en möjlighet att lära sig mer om trafiksäkerhet.
Ett sätt att öka tillgängligheten för körkort är därför att följa upp grundskolans trafikundervisning med införandet av utbildning för körkort på gymnasiet. En sådan fördelad trafikundervisning skulle ge de unga goda kunskaper om bilens trafikmiljö, människans beteende i trafiken, trafikregler och trafiksäkerhet. Eleverna i gymnasieskolan bör därför erbjudas möjlighet att avlägga det teoretiska provet av körkortsutbildningen. Undervisning via modern teknik och kanske simulatorer skulle bidra till ökat engagemang och hög kunskapsnivå till gagn för samhällets trafiksäkerhetsarbete.
Stockholm den 25 september 2000
Åke Carnerö (kd)