Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att införa ett
överlevnadsämne, förslagsvis kallat Livsviktigt, som ett övergripande
och genomgående kärnämne i läroplaner för grundskola, gymnasieskola,
högskola och andra motsvarande utbildningar.
Skolans stora uppgift
I skolan, från vårt första år till dess vi avslutar
högskolestudierna, och återkommer till olika former av
vidareutbildningar, finns möjligheterna till pedagogiskt
förmedlande av de viktigaste livskunskaperna. Många hävdar
andra livsuniversitet, ofta med rätta, men vårt
undervisningssystem är en unik chans för den unga och
mognande människan att samlat och i diskussion med andra
få del av och kritiskt kunna granska de erfarenheter och den
forskning som gjorts inom livets alla olika delar och
dimensioner. Människan är nyfiken på livsvillkoren och
historien har också visat att människan, särskilt under det
senaste århundradet, missbrukat den natur och de villkor den
sätter för allt levande. Detta har minskat marginalerna och
gjort livsvillkoren utsatta och alltmer sköra, och beroende av
internationella miljööverenskommelser med sikte att hejda
förstörelsen av biosfärens känsliga livsbalans. Till denna
avgörande överlevnadsfråga har vi inte så mycket tid i våra
läroplaner. Ändå är frågan om miljön och en värdig
överlevnad för kommande generationer det mest
fundamentala problemet för oss alla på detta klot.
Alla ämnen är viktiga
Barnen lär sig kärnämnena, vilket är förutsättningen för alla
andra studier och för vår kommunikationskvalitet i egenskap
av sociala varelser och samhällsmedborgare. Att kunna läsa,
skriva och räkna är basverktyg, som ingen ifrågasätter vikten
av. Bland skolans andra ämnen sker från tid till annan olika
tyngdpunktsförskjutningar allt beroende på rådande livsstil i
samhället och olika forskningsrön. Många gånger har det
varit svårt för lärarna att leva upp till ökade krav på
specialkunskaper, samtidigt som det krävs helhetssyn och
samarbete över ämnesgränserna. Ibland lyckas ämnesöver-
gripande lärarlag över förväntan och gör stordåd, ibland är
det svårt att alls få lärarna engagerade i nya arbetssätt och att
ta på sig ansvar utöver de egna ämnena.
Övergripande insikter om
livets förutsättningar
Med tanke på förändringen av livsvillkoren på jorden de
senaste årtiondena, ojämlikheten, den sneda
resursfördelningen, kemikaliseringens effekter på hälsa och
miljö, den långsiktiga klimatförändringens globala inverkan
på allt liv på jorden, måste vi våga hantera frågan om
livsförutsättningarna på ett samlat vis. De värsta hoten för
framtiden har vi redan skapat med den livsstil och det
överutnyttjande, missbrukandet, av resurserna vi i den rika
delen av världen ägnat oss åt. Priset kommer att bli högt och
det är kommande generationer som ställer oss och våra
föräldrar till svars. Vi har inte lyckats se resurserna på
jordklotet som ett lån av kommande generation utan istället i
huvudsak sett dessa som ett arv från tidigare släkten utan
förpliktelser.
Därför är det hög tid att bromsa, lägga om resurshushållningen, försöka
anta utmaningen att klara framtiden, leva inom ett "rättvist miljöutrymme",
skapa "rättvis handel" och ta ansvar i mycket högre grad än idag för
framtiden och alla ofödda. För detta behövs det ett övergripande ämne, som
följer barnen upp genom ungdomen och till vuxna livet, ett ämne som handlar
om överlevnad, om ansvar, solidaritet, hushållning, etik, freds- och
konfliktfrågor, men också om livets glädje, kreativitet och kärlek.
Livsviktigt
Det ämnet skulle kunna heta "Livsviktigt" för att det just
sammanför det viktigaste i all den kunskap som förmedlas i
andra skolämnen, men också sammanförs med händelser och
förhållanden direkt ute i verkligheten. Ämnet kan bli det
forum, där eleverna ställer de svåra existentiella frågorna om
livet, filosofin, men också platsen för praktiska övningar och
förslag till hur resursproblemen kan lösas, hur miljön kan
räddas och hur vi skall förhålla oss till varandra för att klara
av att leva tillsammans i kompisgruppen, i familjen, i det
lokala-regionala samhället, världen. Varför är t.ex. demokrati
den bästa styrelseformen av våra samhällen och varför måste
demokratin hela tiden försvaras och utvecklas?
Informationen och kunskapsnivån skall följa mognadsgrad och möjligheter
att ta till sig allt större komplexitet och ansvar.
Detta är en fantastisk uppgift för läromedelskreatörer, att från förskola till
högskola förse eleverna med underlag för diskussioner och för att ta egna
initiativ till omvärderingar och formuleringar av gamla samhällsbegrepp,
teser och värden, som inte längre gagnar positiva värden i livet utan snarare
fungerar som kvarnstenar eller murar. Överallt behövs "synvändor" för att
klara av att anta utmaningen om en ekologiskt och socialt hållbar framtid. Det
finns redan idag liknande innehåll och namn som tillvalsämne på enskilda
skolor, så tanken är inte alls ny, men behöver genomsyra hela skoltiden.