Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att införa ett överlevnadsämne, förslagsvis kallat Livsviktigt, som ett övergripande och genomgående kärnämne i läroplaner för grundskola, gymnasieskola, högskola och andra motsvarande utbildningar. Skolans stora uppgift
I skolan, från vårt första år till dess vi avslutar högskolestudierna, och återkommer till olika former av vidareutbildningar, finns möjligheterna till pedagogiskt förmedlande av de viktigaste livskunskaperna. Många hävdar andra livsuniversitet, ofta med rätta, men vårt undervisningssystem är en unik chans för den unga och mognande människan att samlat och i diskussion med andra få del av och kritiskt kunna granska de erfarenheter och den forskning som gjorts inom livets alla olika delar och dimensioner. Människan är nyfiken på livsvillkoren och historien har också visat att människan, särskilt under det senaste århundradet, missbrukat den natur och de villkor den sätter för allt levande. Detta har minskat marginalerna och gjort livsvillkoren utsatta och alltmer sköra, och beroende av internationella miljööverenskommelser med sikte att hejda förstörelsen av biosfärens känsliga livsbalans. Till denna avgörande överlevnadsfråga har vi inte så mycket tid i våra läroplaner. Ändå är frågan om miljön och en värdig överlevnad för kommande generationer det mest fundamentala problemet för oss alla på detta klot.
Alla ämnen är viktiga
Barnen lär sig kärnämnena, vilket är förutsättningen för alla andra studier och för vår kommunikationskvalitet i egenskap av sociala varelser och samhällsmedborgare. Att kunna läsa, skriva och räkna är basverktyg, som ingen ifrågasätter vikten av. Bland skolans andra ämnen sker från tid till annan olika tyngdpunktsförskjutningar allt beroende på rådande livsstil i samhället och olika forskningsrön. Många gånger har det varit svårt för lärarna att leva upp till ökade krav på specialkunskaper, samtidigt som det krävs helhetssyn och samarbete över ämnesgränserna. Ibland lyckas ämnesöver- gripande lärarlag över förväntan och gör stordåd, ibland är det svårt att alls få lärarna engagerade i nya arbetssätt och att ta på sig ansvar utöver de egna ämnena.
Övergripande insikter om livets förutsättningar
Med tanke på förändringen av livsvillkoren på jorden de senaste årtiondena, ojämlikheten, den sneda resursfördelningen, kemikaliseringens effekter på hälsa och miljö, den långsiktiga klimatförändringens globala inverkan på allt liv på jorden, måste vi våga hantera frågan om livsförutsättningarna på ett samlat vis. De värsta hoten för framtiden har vi redan skapat med den livsstil och det överutnyttjande, missbrukandet, av resurserna vi i den rika delen av världen ägnat oss åt. Priset kommer att bli högt och det är kommande generationer som ställer oss och våra föräldrar till svars. Vi har inte lyckats se resurserna på jordklotet som ett lån av kommande generation utan istället i huvudsak sett dessa som ett arv från tidigare släkten utan förpliktelser.
Därför är det hög tid att bromsa, lägga om resurshushållningen, försöka anta utmaningen att klara framtiden, leva inom ett "rättvist miljöutrymme", skapa "rättvis handel" och ta ansvar i mycket högre grad än idag för framtiden och alla ofödda. För detta behövs det ett övergripande ämne, som följer barnen upp genom ungdomen och till vuxna livet, ett ämne som handlar om överlevnad, om ansvar, solidaritet, hushållning, etik, freds- och konfliktfrågor, men också om livets glädje, kreativitet och kärlek.
Livsviktigt
Det ämnet skulle kunna heta "Livsviktigt" för att det just sammanför det viktigaste i all den kunskap som förmedlas i andra skolämnen, men också sammanförs med händelser och förhållanden direkt ute i verkligheten. Ämnet kan bli det forum, där eleverna ställer de svåra existentiella frågorna om livet, filosofin, men också platsen för praktiska övningar och förslag till hur resursproblemen kan lösas, hur miljön kan räddas och hur vi skall förhålla oss till varandra för att klara av att leva tillsammans i kompisgruppen, i familjen, i det lokala-regionala samhället, världen. Varför är t.ex. demokrati den bästa styrelseformen av våra samhällen och varför måste demokratin hela tiden försvaras och utvecklas?
Informationen och kunskapsnivån skall följa mognadsgrad och möjligheter att ta till sig allt större komplexitet och ansvar.
Detta är en fantastisk uppgift för läromedelskreatörer, att från förskola till högskola förse eleverna med underlag för diskussioner och för att ta egna initiativ till omvärderingar och formuleringar av gamla samhällsbegrepp, teser och värden, som inte längre gagnar positiva värden i livet utan snarare fungerar som kvarnstenar eller murar. Överallt behövs "synvändor" för att klara av att anta utmaningen om en ekologiskt och socialt hållbar framtid. Det finns redan idag liknande innehåll och namn som tillvalsämne på enskilda skolor, så tanken är inte alls ny, men behöver genomsyra hela skoltiden.
Stockholm den 29 september 2000
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Barbro Feltzing (mp)