med anledning av prop. 2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att alla vuxna utan genomgången
gymnasieutbildning skall ha rätt till minst gymnasieutbildning för allmän
högskolebehörighet samt också komplettering för specialbehörighet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett
lagförslag om utvecklingsstördas rätt till utbildning i särvux.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att den enskilde skall kunna välja
utbildningsanordnare genom att ett system införs för vuxenutbildningen
som motsvarar reglerna för de fristående grund- och gymnasieskolorna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om vikten av att studerande med funktionshinder får det
stöd de behöver för att kunna studera på sina egna villkor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att staten skall finansiera de kostnader som uppstår
för att genomföra teckentolkning inom den offentligt finansierade
vuxenutbildningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att även vuxenstuderande med funktionshinder skall
ha möjlighet att välja utbildningsanordnare.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att studerande i behov av särskilt stöd skall ges rätt
till en fördjupad studieplan där det anges vilka stödinsatser den
studerande behöver för att utbildningsmålen skall nås.
8. Riksdagen avslår regeringens förslag till studiefinansiering.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att totalbeloppet för alla studerande höjs med 200 kr
per månad.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att för dem som studerar på motsvarande
grundskolenivå skall 80 % av studiemedlet utgöras av bidrag och
bidragsdelen för dem som studerar på motsvarande gymnasienivå skall
ligga på 60 %.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att rätten till tilläggslån för studier förutom till
funktionshindrade i första hand skall erbjudas småbarnsföräldrar.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att personer mellan 30 och 55 år skall kunna låna av
det allmänna pensionssystemet för att finansiera utbildning.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att förtidspensionärer skall ges vidgade möjligheter
att studera med bibehållen förtidspension.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att kommunerna skall vara skyldiga att erbjuda
vuxna en validering av sina kunskaper.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att en nationell skolinspektion inrättas, som från
Skolverket tar över uppgifterna kvalitetsgranskning och tillsyn.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att en andel av de medel i budgetpropositionen som
regeringen föreslår skall anslås till kompetensutveckling anvisas
Folkbildningsrådet för fördelning av medel till folkhögskolor och
studieförbund.
3 Inledning
I ett föränderligt samhälle är det en självklar utgångspunkt att människor
skall ha möjlighet att komplettera den utbildning de skaffat i ungdomen.
Det är viktigt både för den enskilda människans kunskapsutveckling och
för samhällets behov av olika kompetenser. Kraven på vilka
grundläggande kunskaper en människa behöver för att kunna delta i
yrkesliv och kunskapsutveckling har ökat kraftigt de senare åren.
Därför välkomnar Folkpartiet liberalerna att det kommer en proposition
med huvudsyfte att säkra vuxna människors möjligheter till vuxenstudier.
Tyvärr ser vi dock att det helhetsgrepp som Kunskapslyftskommittén tog på
vuxenutbildningsfrågorna, har försvagats betänkligt i regeringens proposition.
En lång rad av förslag från en politiskt enig kommitté har försvunnit, när
regeringen nu lägger fram sin proposition om vuxenutbildningen.
Folkpartiet vill påminna om att behovet av vuxenutbildning ökar eftersom
ungdomsskolan inte når sina mål. En enig Kunskapslyftskommitté säger att
grund- och gymnasieskolan måste utvecklas så att en större andel av varje
årskull lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända resultat, än vad
som sker för närvarande. Det krävs krafttag för att bryta den negativa trenden
och få igång en positiv utveckling. Regeringen avstår i propositionen från att
kommentera detta.
4 Rätt till vuxenutbildning motsvarande
gymnasienivå
De allra flesta människor i dag behöver någon form av
gymnasieutbildning som utgångspunkt för arbete eller fortsatta studier. I
dagens kunskapssamhälle borde därför alla människor ha möjlighet att
genomgå en utbildning upp till och med gymnasienivå, även om de inte
skaffat sig denna utbildning i ungdomen. Folkpartiet liberalerna har
tidigare föreslagit att en "gymnasiebank" ska utvecklas. En gymnasiebank
skulle innebära en definierad rätt till en viss mängd utbildning som kan
utnyttjas som ung eller vuxen.
I dag har varje individ som fyllt 20 år rätt att delta i grundläggande
vuxenutbildning, om han eller hon saknar sådana färdigheter som ska uppnås
i grundskolan. En enig Kunskapslyftskommitté föreslog att den rätten ska
gälla också för vuxenutbildning på gymnasienivå. I dag är det stora skillnader
mellan vuxnas möjligheter att delta i gymnasieundervisning beroende på var
de bor. Enligt Folkpartiet är det djupt orättvist att en person utan
gymnasieutbildning, som är beredd till ekonomiska uppoffringar för att
studera, inte ska ha rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning. Därför var
huvudprincipen i kommitténs förslag riktig. Även om man av kostnadsskäl
kan anse att kommitténs förslag var för generöst tycker vi liberaler att det är
märkligt att ett förslag lagt i fullständig politisk enighet totalt suddas bort
i
regeringens proposition.
Folkpartiet står, i motsats till regeringen, fortfarande bakom principen om
individens rätt till gymnasieutbildning. Enligt Folkpartiet ska kommunen
kunna erbjuda alla vuxna utan genomgången gymnasieutbildning minst
gymnasieutbildning för allmän högskolebehörighet samt också komplettering
för specialbehörighet. Folkpartiet föreslår att riksdagen beslutar att
regeringen
återkommer med ett lagförslag med denna innebörd.
Vi förutsätter att kommunerna inte kommer att uppfatta denna skyldighet
som en maxnivå utan en miniminivå. De allra flesta kommuner har ju trots
allt redan i dag vuxenutbildning över grundskolenivå.
Det är viktigt att finansieringsprincipen gäller, dvs. att kommunerna får
full ersättning för nya åtaganden. Beräkningen av vilken ersättning
kommunerna ska få måste ske mot bakgrund av i vilken utsträckning
människor efterfrågar vuxenutbildning.
5 Individens rätt att välja
Valet att studera som vuxen måste utgå från individen. Om individen
väljer komvux, folkhögskola, studieförbund eller en privat utbildning, må
vara hans eller hennes ensak. Regeringen uttrycker visserligen i
propositionen sin
acceptans för olika anordnare av vuxenutbildning men begränsar sig till
ett entreprenadtänkande. Det blir inte individen utan kommunen som
beslutar om vilken utbildning en människa ska välja. Folkpartiet
liberalerna föreslår i stället att ett system införs som motsvarar reglerna
för de fristående grund- och gymnasieskolorna. Först då får den enskilde
möjlighet att välja anordnare av sin utbildning.
Folkpartiet anser att rätten för individen att välja anordnare även ska gälla
dem som studerar svenska för invandrare.
6 Hindren för funktionshindrade måste
avlägsnas snarast
När det gäller studerande med funktionshinder, anser Folkpartiet det
viktigt att de kan få det stöd de behöver för att kunna studera på sina egna
villkor. Detta kan t.ex. innebära att utbildningslokaler måste byggas om
för att göras tillgängliga för alla eller att teckentolkar måste anlitas. Det
innebär också att de som verkar inom vuxenutbildningen måste ha goda
kunskaper om de studerandes rättigheter och hur man kan anpassa
undervisningens genomförande till studerande med funktionshinder.
Folkpartiet anser att de brister i utbildningen för funktionshindrade, som
regeringen pekar på, föranleder att förändringar måste vidtas så snart som
möjligt. Regeringens lösning när det gäller att döva i många fall inte får
tillgång till vuxenutbildning, förefaller inte tillfredsställande. Det är inte
bara
nya läromedel som döva och hörselskadade behöver, utan också tillgång till
utbildningstolkar. Nya IT-läromedel kan visserligen komplettera den
ordinarie undervisningen, men inte helt ersätta den. För att en studerande ska
kunna vara fullt ut delaktig i undervisningen, måste han eller hon få ta del av
föreläsningar, ställa frågor och kommunicera med sin lärare. Detta gäller
naturligtvis döva och hörselskadade i lika hög grad som andra studerande.
Problemet hittills har varit att det blivit för dyrt för en enskild
utbildningsanordnare att bekosta de dubbla teckentolkar som behövs.
Folkpartiet föreslår därför, i likhet med Kunskapslyftskommittén, att staten
finansierar de kostnader som uppstår för att genomföra utbildningstolkning
inom den offentligt finansierade vuxenutbildningen. Finansieringen av denna
reform ska ske genom att medel förs över från kommunbidragen till ett samlat
anslag för utbildningstolkning.
Ett annat problem som måste ses över är att kommuner inte alltid betalar
för elever med funktionshinder som väljer att studera på en folkhögskola eller
studieförbund. Folkpartiet anser att det är centralt att alla vuxenstuderande
har
möjlighet att välja om de vill utbilda sig i den kommunala vuxenutbildningen
eller genom en folkbildningsorganisation - och helst ytterligare anordnare,
enligt vårt resonemang ovan.
Kommunen ska för varje studerande upprätta en individuell studieplan.
När det gäller studerande i behov av särskilt stöd, finns det skäl att
ytterligare
stärka individens ställning genom att införa en fördjupad studieplan. I denna
ska målen för studierna anges och det ska tydliggöras vilka särskilda
stödinsatser eller särskilda anpassningar den studerande kan behöva för att de
uppsatta målen ska nås. Insatserna kan t.ex. innebära stödundervisning,
hjälpmedel eller särskilda läromedel. Folkpartiet föreslår, liksom
Kunskapslyftskommittén, att studerande i behov av särskilt stöd ges rätt till en
sådan fördjupad studieplan.
Folkpartiet har redan tidigare påpekat att funktionshindrades rätt till
personlig assistans har begränsats, dels för att medlen till assistansersättning
dragits ned, dels för att flera försäkringskassor skickar över ansvaret till
kommunerna och alltså gör en snävare bedömning än tidigare. Många
funktionshindrade har fått sin rätt till personlig assistans omprövad. För de
människor som berörs, har det delvis blivit en återgång till situationen före
handikappreformen, då de var beroende av den enskilda kommunens välvilja
och där insatserna skilde sig åt mellan kommunerna. Folkpartiet anser att de
rättigheter som LSS och LASS ursprungligen givit personer med
funktionsnedsättning och deras anhöriga, måste återinföras. Folkpartiet
föreslår att funktionshindrade ska få större möjligheter till assistans när de
arbetar och studerar, inte bara i hemmet. Assistentens insatser ska utvecklas
så att den enskilde känner trygghet i att allt kring hans eller hennes person
fungerar så bra att alla krafter kan användas till att satsa på studierna.
7 En mer rättvis studiefinansiering
Regeringen föreslår att vuxna över 25 år ska kunna få hela studiestödet
som bidrag och att de som haft högre inkomst dessutom ska kunna få ett
förhöjt studiemedel helt i form av bidrag. Enligt Folkpartiet innebär detta
en orättvisa gentemot dem som väljer att studera före 25 års ålder.
Förslaget innebär också en olycklig sammanblandning av
utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadsstöd för
utbildning i bristyrken kan vara aktuellt att ge en person som accepterar
en utbildning staten har bestämt. Men när individen själv har rätt att välja
utbildning är det naturligt att grundprincipen för studie-stödssystemet ska
gälla lika för alla studerande, det vill säga en lånedel och en bidragsdel.
Folkpartiet avslår därför regeringens förslag till studiefinansiering och
föreslår i stället att totalbeloppet för alla studerande höjs med 200 kr per
månad och att därefter uppräkning tills vidare sker i förhållande till
prisbasbeloppet. De som studerar motsvarande grundskolenivå ska få en
bidragsdel som motsvarar 80 % av studiemedlet. Bidragsdelen för
vuxenstuderande på motsvarande gymnasienivå ska ligga på 60 % av
studiemedlet.
Vuxenstuderande med barn har en utsatt situation. Att förena
föräldraansvaret med vuxenstudier är mycket krävande. Om någon stor grupp
borde gynnas i studiestödssystemet är det just småbarnsföräldrar. Särskilt
ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, möter förutom ekonomiska
svårigheter också stora praktiska hinder, t ex när barnen blir sjuka under en
intensiv studietermin. Riksdagen har redan beslutat om att studerande över 25
år ska ha möjlighet till tilläggslån. Folkpartiet föreslår att denna rätt,
förutom
till funktionshindrade, i första hand ska erbjudas småbarnsföräldrar. Detta
skulle bidra till att bryta dagens trend att ensamstående föräldrar, och då
särskilt mammor, ofta avbryter sina studier.
Folkpartiet har länge förespråkat ett helt nytt system med individuella
utbildningskonton för att människor ska få bättre möjlighet att klara sin
försörjning vid vuxenstudier. Människor måste få större frihet att bestämma
själva, om och när de ska vidareutbilda sig under sin yrkesverksamma tid.
Yrkesarbetande måste ha möjlighet att förbereda sig på kommande
yrkesavbrott för att inte då vara helt beroende av arbetsgivarens eller statens
välvilja. En anställd måste få möjlighet även till utbildning som arbetsgivaren
inte är beredd att räkna som personalutbildning.
Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet ska därför kunna breddas
till ett "pensions- och utvecklingssparande", där individer får göra
skattebefriade avsättningar, som senare kan användas för att bekosta studier.
Huvudlinjerna i det nu liggande utredningsförslaget om kompetenskonton bör
därför snarast genomföras. Folkpartiet vill att människor ska ges en möjlighet
att spara själva till sin utbildning på gynnsamma villkor men också förmånligt
kunna låna pengar för att vidareutbilda sig. Därför föreslår vi att det ska bli
möjligt för människor mellan 30 och 55 år att upp till en viss gräns låna av det
allmänna pensionssystemet för att finansiera utbildning. Om de fackliga
organisationerna vill bredda avtalspensionerna på samma sätt ska detta
möjliggöras genom regeländringar. Förslagsvis kan man få ta ut 60 procent av
sin årslön. I gengäld reduceras individens ålderspension med motsvarande
belopp. Den som tagit ut ett pensionsår i förväg kan återvinna denna
pensionsrätt genom sparande, exempelvis i en privat pensionsförsäkring,
annat privat sparande eller genom att gå i pension något senare.
Folkpartiet anser också att förtidspensionärer ska ha större möjligheter än
idag att studera med bibehållen förtidspension. Studier kan vara en väg
tillbaka till ett aktivt yrkesliv. Idag är det inte ovanligt att
förtidspensionärer,
till följd av regelverket, avstår från vuxenutbildning.
8 Utvecklingsstörda ska också ha rätt till
vuxenutbildning
Regeringen skriver att mycket talar för att alla vuxna utvecklingsstörda
ska ha en rätt att delta i särvux liknande den rättighet som idag finns för
vuxna, som saknar grundskolekompetens, att delta i grundläggande
vuxenutbildning. Ändå avslår man Kunskapslyftskommitténs förslag om
att införa en sådan rättighet.
Utvecklingsstörda behöver mer stimulans än andra för att upprätthålla den
kunskapsnivå de en gång förvärvat. Att deras rätt till vuxenutbildning då ska
vara mindre, finner Folkpartiet liberalerna mycket svårt att förstå. Folkpartiet
föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till
lagstiftning om individers rättighet till särvux. Nivå och omfattning får
anpassas till individernas förutsättningar.
9 Utbildning på rätt nivå
De som studerar eller tänker studera inom vuxenutbildningen har
erfarenheter och kunskaper med sig, som de antingen tillskansat sig i
arbetslivet eller genom utbildningar av olika slag. Det är av största vikt att
de i vuxenutbildningen bemöts på rätt nivå och inte behöver läsa om
moment, så att deras utbildning blir längre, dyrare och mindre
meningsfull än den skulle ha behövt vara. Detta skulle innebära stora
förbättringar, inte minst för de många välutbildade invandrare som hittills
inte fått någon användning för sina utländska examina. Det skulle vara
värdefullt för samhället att få tillgång till den arbetskraften, särskilt i
dessa tider när det råder brist på läkare, lärare och en mängd andra
yrkesgrupper.
För att åstadkomma en utbildning som passar var och en, måste man
validera, dvs. värdera och erkänna, vuxenstuderandes förkunskaper.
Folkpartiet anser att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda alla som är
intresserade en validering av sina kunskaper. I valideringen kan också
individen få vägledning om eventuella åtgärder som han eller hon kan vidta
för att uppnå sina mål.
10 Oberoende utvärdering
Folkpartiet delar kommitténs uppfattning att det finns behov av två olika
typer av organ med kontrollerande respektive främjande funktioner.
Folkpartiet har tidigare pekat på att det är fel att Skolverket både ska
utveckla utbildningssystemet och vara rådgivande organ till kommunerna
samtidigt som verket är den instans som följer upp kvaliteten i den
utbildning som ges. Det är en mycket svår uppgift att samtidigt vara
stödjande och rådgivande mot den man kritiskt ska granska och
kontrollera. För en tydligare uppföljning föreslår Folkpartiet en
uppdelning av de uppgifter som i dag åligger Skolverket.
Folkpartiet föreslår att en nationell skolinspektion inrättas, som tar över
granskningen av kvaliteten i undervisningen och utövar tillsyn. Skolverket
behåller sin stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter.
11 Folkhögskolor och studieförbund
Folkbildningen är en viktig del i vår demokrati. Den kan erbjuda
förståelse, samtal, eftertanke, kunskap och insikt för att kunna påverka
samhället och individens egna livsvillkor. Folkbildningens arbetsformer,
såväl på folkhögskolor som i studieförbund, visar att folkbildningen har
en egen plats i det nuvarande och kommande utbildningssamhället. Dess
metoder präglas av allas delaktighet och utgår från deltagarnas egna
erfarenheter och egna behov av insikter och kunskaper.
Studieförbund och folkhögskolor har en lång tradition av att speciellt rikta
sig till grupper som är i behov av särskilt stöd, t.ex. dyslektiker och
funktionshindrade. Genom sin närhet till deltagarna har studieförbund och
folkhögskolor visat sig speciellt kapabla att anpassa verksamheten
pedagogiskt och ämnesmässigt till individens behov.
Folkpartiet vill påminna om vikten av att folkbildningen behåller sitt
oberoende. Regeringens proposition innehåller förslag om mål och strategier
för vuxnas lärande. Folkpartiet förutsätter att dessa inte skrivs in i
förordningen om statsbidrag till folkbildningen, eftersom staten enbart skall
ange syften med sitt stöd medan folkbildningen själv beslutar om målen för
sin verksamhet.
I propositionen föreslår regeringen vidare att Skolverket ska få särskilda
medel (21 miljoner kronor) för att genomföra en satsning på
kompetensutveckling av lärare med inriktning mot vuxenpedagogiskt
arbetssätt och specialpedagogik. Eftersom Skolverkets myndighetsroll är
begränsad till den kommunala vuxenutbildningen, föreslår Folkpartiet att en
andel av dessa medel anvisas Folkbildningsrådet för fördelning av medel till
folkhögskolor och studieförbund. Regeringen bör återkomma med förslag om
detta i budgetpropositionen.