Motion till riksdagen
2000/01:Ub247
av Gustavsson, Lennart (v)

Skolämnet idrott och hälsa


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ämnet idrott och hälsa bör ges särskild uppmärksamhet vid
utvärderingen av försöksverksamheten med slopad timplan.
Bakgrund
Ämnet idrott och hälsa har en avgörande betydelse i
hälsoarbetet i skolan. De undersökningar som visar på en
sämre fysisk status bland elever får inte nonchaleras.
Utvecklingen på senare tid har gått mot allt mindre fysiska aktiviteter och
mer tid för teoretiska. Det är inte bra ur hälsoperspektiv. Vanan till daglig
fysisk aktivitet måste vara grundlagd i ungdomen genom ett brett spektrum av
lekar och spel, cykling, idrott, dans m.m.
Utbildningssystemet, som möter alla barn, har unika möjligheter att skapa
goda förutsättningar för rörelse och fysisk aktivitet. I ett folkhälsoperspektiv
är de goda, positiva och lustfyllda erfarenheterna från fysisk aktivitet under
skoltiden mycket avgörande. Ska alla barn kunna nås måste verksamheterna
utformas utifrån synsätt som inte befäster och förstärker en situation där de
typiskt "manliga" aktiviteterna blir norm.
I kursplanen för ämnet står bl.a. att läsa
Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för
alla att delta i olika aktiviteter utifrån sina egna villkor, utveckla
gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.
Tendenser finns att flickor söker sig från ämnet i de fall där
ämnet präglas av traditionellt tänkande i idrottsgrenar och
traditionella former. För att skapa ett bestående intresse för
regelbunden fysisk aktivitet hos alla elever menar vi att
ämnet i större utsträckning än idag behöver styras av
flickornas intressen och behov och fokuseringen på tävling
och prestation behöver tonas ned. Här behövs en kontinuerlig
och målinriktad fortbildning av utbildningssystemets
personal.
Även det faktum att klasskillnader ger olika förutsättningar måste påverka
utformningen av verksamheterna. I ett samhälle där ekonomiska klyftor
tenderar att växa och skillnaderna i fysisk aktivitet ökar blir naturligtvis
ämnets betydelse än större. För många barn är skolans idrottsundervisning
den enda ordnade form av fysisk aktivitet de får.
Ska ämnet kunna nå alla barn och uppfylla de viktiga målen i läroplanerna
måste tankarna i ämnet genomsyra hela utbildningssystemet. I debatten om
idrottsämnet förekommer det att krav ställs på utökat antal
undervisningstimmar och liknande. Men det är inte tillräckligt att göra frågan
om ämnets betydelse för folkhälsan till enbart en diskussion om ämnets
omfattning. Teoretiska kunskaper utvecklas i samspel med praktiska och
kreativa kunskaper och därför kan kunskap inte indelas i ämnen.
Vänsterpartiet ser ämnena som ett medel att strukturera kunskapen på, inte
som ett självändamål. En fortgående diskussion måste föras om vilken
ämnesindelning som bäst beskriver verkligheten och därmed är till nytta för
eleverna. Detta är viktigt, eftersom kunskap om en föränderlig värld också
hela tiden förändras.
I en målstyrd skola är det naturligt att låta styrdokumenten vägleda
undervisningen. Lärare och elever ska tillsammans finna vägar att nå målen.
Vänsterpartiet anser därför att de preciserade timplanerna tjänat ut sin roll
och
att innehållet i dagens kursplaner måste ses över.
Vänsterpartiet menar utifrån detta att de i ett åttiotal kommuner inledda
försöken med slopad timplan är positiva. Förutsättningar för ett arbetssätt som
bättre möjliggör ett förverkligande av läroplanen skapas. Detta gäller
naturligtvis även de mål som gäller ämnet idrott och hälsa.
I samband med Skolverkets uppföljning av försöken menar vi mot
bakgrund av det anförda att speciell uppmärksamhet bör riktas mot hur ämnet
idrott och hälsa utvecklas. Detta avser den tid som eleverna får till fysisk
aktivitet, utvecklingen av jämställdhetsperspektivet i ämnet, tillgången på
behöriga lärare, attityder bland skolpersonal och utvecklingen av
ämnesintegrationen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Stockholm den 29 september 2000
Lennart Gustavsson (v)
Hans Andersson (v)
Lennart Beijer (v)
Sture Arnesson (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Kalle Larsson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Lennart Värmby (v)
Gunilla Wahlén (v)
Karin Svensson Smith (v)
Stig Eriksson (v)