1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att läroplanernas kunskapsmål för grundskolan och
gymnasieskolan bör kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att
skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången skolform har
utvecklat sin förmåga att reflektera över frågor om sexualitet och
samlevnad utifrån ett frigjort och jämställt synsätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att läroplanernas stycke om "Förståelse och medmänsklighet"
bör kompletteras med en text om jämställdhet, tolerans och integritet på
sexualitetens och samlevnadens område.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sex- och samlevnadsundervisningen bör ges särskild
uppmärksamhet vid utvärderingen av försöksverksamheten med slopad
timplan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Skolverket bör få i uppdrag att utveckla referensmaterial till
stöd för en kritisk pornografidiskussion, som utgår från en frigjord och
jämställd syn på sexualitet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Skolverket bör få i uppdrag att granska
läromedelssituationen när det gäller läromedel som framställer
heterosexualitet som norm och homo- och bisexualitet som avvikelser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om innehållet i och utformningen av sex- och
samlevnadsundervisningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
Högskoleverket bör få i uppdrag att inom ramen för utvecklandet av den
nya lärarutbildningen särskilt stimulera en vidareutveckling av
lärarutbildningen när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen.
En frigjord och jämställd
syn på sexualitet
Sexualiteten är en källa till livsglädje, gemenskap och lust.
Vänsterpartiet verkar för en frigjord och jämställd syn på
sexualiteten. En frigjord syn på sexualiteten innebär för oss
att bejaka varje människas rätt att fritt utveckla sin egen
sexualitet så länge det inte skadar eller förtrycker någon
annan människa. Genom tabun, moralism och stereotypa
föreställningar om normalitet begränsas människor i
utvecklandet av en egen positiv sexualitet.
Sexualiteten är också en arena för maktutövning, exploatering och
förtryck. Den ojämlika sexualiteten, där kvinnors kroppar och sexualitet
reduceras till objekt för mäns sexualitet, är en viktig del av den
könsmaktordning som genomsyrar hela samhället, en könsmaktordning där
kvinnor systematiskt underordnas män. Sexuella handlingar från vuxna
gentemot barn är alltid övergrepp.
Den förhärskande sexuella normen är uteslutande heterosexuell och bygger
på manlig överordning och kvinnlig underordning. Kvinnor, homo- och
bisexuella och transpersoner drabbas givetvis hårdast av denna norm, och
heterosexuella män har ett stort intresse av att den upprätthålls. Samtidigt
påverkas även heterosexuella män negativt genom att deras möjligheter att
utvecklas sexuellt begränsas.
Den mänskliga sexualiteten är i första hand socialt konstruerad och kan
inte förstås utifrån ett biologiskt perspektiv. Det heterosexuella samlaget är
fortfarande i de flesta fall en förutsättning för fortplantning, men
fortplantning
är sällan det primära syftet för människor när de har sex.
Barn och ungdomar utvecklar sin sexualitet i samspel med varandra,
föräldrar, lärare och andra vuxna samt under påverkan av massmedia.
Pornografins kvinnoförnedrande skildring av sex är för många - särskilt
pojkar - en av de starkaste influenserna under den tid då grundläggande
uppfattningar formas om kropp, kön och sexualitet. Genom Internets och
kabelkanalernas porrutbud har tillgängligheten till pornografi ökat dramatiskt
de senaste 10-15 åren. Pornografin skapar en stereotyp bild av normalitet och
bidrar genom detta bland annat till den systematiska underordningen av
kvinnor. Genom pornografin lär sig unga killar att bra sex innebär tjejer som
ställer upp på allt och som ständigt vill ha samlag med flera killar samtidigt,
och bjuda ut sin kropp i sexigast möjliga vinklar, för mannens njutning. Den
bilden hamnar mycket långt ifrån de ideal unga tjejer å sin sida lär sig, genom
till exempel veckotidningar, där sex handlar om evig kärlek och romantik,
men som också blir alltmer sexualiserade i sina beskrivningar av hur tjejer bör
vara för att behaga killar. I det heterosexuella mötet mellan ungdomar som
gjort dessa ideal till sina drar tjejer nästan alltid det kortaste strået.
Vänsterpartiet är motståndare till pornografin, och vi utvecklade vår politik
mot pornografin i en motion under förra riksdagsåret.
Sex- och
samlevnadsundervisningen i
de nationella
styrdokumenten
Sex- och samlevnadsundervisningen är idag i läroplanerna ett
ämnesövergripande kunskapsområde. Rektor har ansvar för
att kunskapsområdet integreras i undervisningen i olika
ämnen. Grundskolans kursplaner för biologi och
samhällsorienterande ämnen tar endast kortfattat upp
frågorna. I övrigt är skolan och den enskilda läraren helt
utlämnade till egna prioriteringar när det gäller sex- och
samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll och
uppläggning. Skolverket har visserligen gett ut ett
referensmaterial ("Kärlek känns! förstår du"), men det har
inte alls karaktären av styrdokument.
Detta har lett till att omfattningen av och kvaliteten på undervisningen är
mycket skiftande mellan olika skolor, vilket Skolverkets nationella
kvalitetsgranskning 1999 visade. Många skolor saknar målformuleringar om
undervisningen och den undervisning som förekommer är dåligt samordnad
och bristfälligt dokumenterad. Kvalitetsgranskningen konstaterade därför att
det är svårt att uppnå läroplanens mål om sex- och samlevnadsundervisningen
som ett ämnesövergripande kunskapsområde.
Vänsterpartiet föreslår att den nationella styrningen stärks när det gäller
omfattning och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen. Förmågan att
reflektera över frågor om sexualitet och samlevnad utifrån ett frigjort och
jämställt synsätt bör ingå som ett viktigt kunskapsmål i läroplanernas
kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan. Detta bör ges regeringen
till känna.
Dessa frågor bör också ha en given plats i skolans värdegrund. Därför bör
läroplanernas stycke om "Förståelse och medmänsklighet" kompletteras med
en text om jämställdhet, tolerans och integritet på sexualitetens och
samlevnadens område. Detta bör ges regeringen till känna.
Situationen när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen visar tydligt
på de orimliga konsekvenserna av uppdelningen av kunskap i olika ämnen
med timplan, kursplaner och betyg. Det är uppenbart att en skola som istället
har ett helhetsperspektiv på kunskap skulle ha lättare att förverkliga en bra
sex- och samlevnadsundervisning. Därför är det av särskilt intresse att
utvärdera sex- och samlevnadsundervisningens utveckling inom ramen för
den pågående försöksverksamheten med slopad timplan. Detta bör ges
regeringen till känna.
Innehåll och utformning
Allmänt
Vänsterpartiet menar att diskussioner om identitet, relationer
och maktfrågor kopplade till sexualitet måste stå i centrum
för undervisningen, snarare än ett snävt biologiskt perspektiv.
Därför är det ett problem att hälften av alla grundskolor enligt
Skolverkets kvalitetsgranskning fokuserar sin undervisning
till de biologiska aspekterna inom biologiämnets ram.
Undervisningen om sex och samlevnad måste i första hand utgå från
elevernas egna frågor och erfarenheter, samtidigt som grundläggande värden,
som jämställdhet, tolerans och integritet, måste hävdas. Undervisningen kan
inte bara ske i högstadiet, utan bör återkomma vid flera tillfällen under
grundskolans nio år. Även barn i grundskolans lägre årskurser har behov av
att reflektera över frågor som rör sex och samlevnad.
Sexuellt överförbara sjukdomar och risken för oönskade graviditeter
riskerar att bidra till ett ångestfyllt och negativt förhållningssätt till
sexualitet.
Gedigna faktakunskaper om biologi och preventivmedel tillsammans med
självständiga insikter om relationer och maktfrågor är det bästa skyddet mot
såväl oönskade graviditeter som sexuellt överförbara sjukdomar.
Diskussioner om pornografi m.m.
Barn och ungdomar behöver stöd och samtal i skolan om
sexualitet för att kunna bejaka sexualiteten på sina egna
villkor och för att kunna bilda sig egna uppfattningar om de
värderingar och normer om sexualitet de möter i pornografin
och i andra sammanhang. De behöver också vägledning i att
hitta andra inspirationskällor än den gängse
kvinnoförnedrande pornografin.
Kritiska diskussioner om pornografin är ett ofta försummat område. Därför
är det allvarligt att Skolverkets referensmaterial "Kärlek känns! förstår du"
kännetecknas av att pornografidiskussionen hamnar i skymundan och saknar
ett tydligt kritiskt ställningstagande utifrån en jämställdhetsståndpunkt.
Skolverket bör därför få i uppdrag att utveckla referensmaterial till stöd för
en
kritisk pornografidiskussion som utgår från en frigjord och jämställd syn på
sexualitet. Detta bör ges regeringen till känna.
Sexuella trakasserier, både i form av ovälkomna sexuella närmanden och i
form av trakasserier på grund av kön, bör uppmärksammas och diskuteras
inom ramen för sex- och samlevnadsundervisningen.
Sexuellt utnyttjande av barn är ingen ovanlig företeelse; många elever i
skolan bär med sig egna erfarenheter av detta, och skolan måste därför på
barnens egna villkor uppmärksamma frågan om sexuellt utnyttjande av barn.
Sexuell identitet och
samlevnadsformer
Undervisningen om sex och samlevnad ska också ge
utrymme för reflektioner kring olika samlevnadsformer. Det
är viktigt att skolan beskriver homosexuella relationer som
likvärdiga och lika naturliga som heterosexuella. Bland annat
bör öppet homo- och bisexuella bjudas in för att bidra till en
korrekt och objektiv bild av homo- och bisexualitet.
Därigenom kan skolan spela en viktig roll för att stärka
homo- och bisexuella ungdomars ställning. Men syftet med
undervisningen måste också vara att stödja alla barn och
ungdomar till att självständigt och kritiskt reflektera över
såväl den egna som andras sexuella identitet och
könsidentitet.
Alltför ofta framställs homosexualitet som en avvikelse och inte som en
likvärdig form av gemenskap. Det kan inte accepteras att fördomsfulla lärare
och läromedel formar ungdomars syn på homosexualitet. Det är därför viktigt
att homo- och heterosexualitet framställs som likvärdiga och att begreppet
homofobi förklaras och diskuteras. Fortfarande framställer många läromedel
heterosexualitet som norm och homo- och bisexualitet som avvikelser.
Skolverket bör ges i uppdrag att granska läromedelssituationen i detta
avseende. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det är också viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen innehåller
kritiska diskussioner om den traditionella kärnfamiljen. De romantiserade
föreställningar som finns om den traditionella kärnfamiljen är vare sig
korrekta beskrivningar av dagens samlevnadsformer eller av historiska
familjemönster, utan i huvudsak ideologiska produkter som konserverar
rådande könsmönster och maktrelationer. Trots kvinnornas insteg på
arbetsmarknaden är det fortfarande kvinnorna som har huvudansvaret för hem
och barn i de flesta heterosexuella familjebildningar. Hemmet är den
farligaste platsen för kvinnor och barn att vistas på. Där sker de flesta fallen
av våldtäkt, misshandel och sexuellt utnyttjande av barn.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis anser Vänsterpartiet att det är viktigt att
sex- och samlevnadsundervisningen
- sätter diskussioner om identitet, relationer och maktfrågor snarare än
biologi i centrum
- utgår från elevernas egna frågor och erfarenheter
- innehåller diskussioner om pornografin utifrån ett kritiskt jämställdhets-
perspektiv
- innehåller diskussioner om sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande
av barn
- beskriver homosexuella relationer som likvärdiga och naturliga
- syftar till att stödja alla elever till att självständigt och kritiskt
reflektera
över såväl den egna som andras sexuella identitet och könsidentitet samt
- innehåller kritiska diskussioner om den traditionella kärnfamiljen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utbildning och
kompetensutveckling av
lärare
Lärare som undervisar i sex och samlevnad måste ha relevant
utbildning för att kunna vara trygga nog att diskutera bland
annat pornografins bild av sex. Den som ska undervisa i
kunskapsområdet måste ha bearbetat och diskuterat sina egna
känslor inför de frågor som ingår i undervisningen.
Utbildningen måste innehålla såväl biologiska kunskaper som
kunskaper om genus och gruppsamtalsmetodik. Dessutom
bör läraren själv ha tagit del av det pornografiska utbud som
många av eleverna tar del av; en kritisk diskussion om
pornografin kan knappast ledas av en lärare som inte vet vad
eleverna talar om.
Behovet av kompetensutveckling och fortbildning av redan
yrkesverksamma lärare är mycket stort. Detta måste uppmärksammas vid
utformandet av den nya lärarutbildningen och av kommunerna.
Högskoleverket bör ges i uppdrag att stimulera en vidareutveckling av
lärarutbildningen när det gäller sex- och samlevnadsundervisning. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.