Motion till riksdagen
2000/01:Ub231
av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)

Betygen i gymnasieskolan


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa fler betygssteg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att under gymnasietiden tentera upp betygen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydliga kriterier för betyg.
Betygen är ett viktigt
verktyg
Betyg i gymnasieskolan är inte en förutsättning för bra
kvalitet. Däremot är det ett viktigt verktyg för såväl elever
och föräldrar som lärare att mäta av vilka kunskaper som
erhållits, detta för att ge utrymme för mer stöd eller mer
utmaning för eleven. Betygen är också en god vägvisare vid
intagning till högre studier. Det är inte alla utbildningar som
enbart klarar att ta ut elever via muntliga eller praktiska
övningar.
Antalet betygssteg måste utökas. De tre betygssteg som i dag används är
otillräckliga för att spegla elevernas kunskaper och resultat på ett
tillfredsställande sätt. Informationen om betygskriterierna måste dessutom
förbättras. Det är för stora skillnader på vad som är nätt och jämt Godkänd
och nästan Väl godkänd för att motivera samma betyg. Eleverna tycker att det
gör betygen orättvisa, vilket gör betygen oanvändbara som pedagogiskt
verktyg. Det högsta betyget Mycket väl godkänd saknar dessutom nationella
kriterier. Detta är mycket olyckligt då just det betyget krävs för attraktiva
högskoleutbildningar. Eleverna upplever det som orättvist när olika skolor gör
egna kriterier för detta betygsteg.
De elever som studerar vid gymnasiet har av olika anledningar mer eller
mindre motivation under åren. Detta innebär att de kurser de läser från början
ger dem ett slutbetyg. En elev som under gymnasietiden upptäcker sin lust att
vilja studera vidare och inser att betygen inte räcker, har ingen chans med
dagens system att tenta upp sitt betyg. Det är endast möjligt att tenta upp om
betyg IG ( icke godkänd) erhållits.
För eleven blir signalen att läsa vidare på komvux tillsammans med vuxna
elever. Detta tar mer tid i anspråk, gör att fler elever kommer i en mindre kvot
till högskolans intagning, samt att vuxna elever måste arbeta med betydligt
mer studieförberedda elever. Den andra signalen blir att se till att upptäcka i
tid att du inte får ett förväntat betyg och se till att misslyckas med kursen
för
att erhålla IG, och då kunna tenta om redan på gymnasiet.
Många elever vill veta att det skall löna sig att arbeta, även i skolan. Om
eleven under det andra året inser att nu räcker inte betygen till det som jag
äntligen kommit fram till att plugga för, då måste det finnas möjligheter. Eget
ansvar och insikt om att man själv ska kunna påverka sin situation är en viktig
förutsättning för framtidens vuxna. Därför måste regeringen snarast återinföra
möjligheten att tenta upp sina betyg oavsett grad, redan under gymnasietiden.

Stockholm den 28 september 2000
Catharina Elmsäter-Svärd (m)