Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om obligatorisk idrott på gymnasiet.
Mer obligatorisk idrott
Det kommer allt fler larmrapporter om hälsotillståndet hos
ungdomar. Resultat från värnpliktsmönstringen liksom andra
undersökningar visar på såväl fetma, dålig kondition som
ohälsa orsakat av otillräcklig fysisk träning.
Skoltiden är i många avseenden fostrande. Även om föräldrar bär
huvudansvaret för barnens utveckling och fostran torde det vara till stor hjälp
om skolan kan stötta bl.a. med mer obligatorisk fysisk träning.
Samtliga gymnasieprogram har i dag 100 poängs obligatorisk undervisning
i idrott. För de program som saknar en B-kurs i ämnet (som omfattar 50
poäng) har den obligatoriska tiden mätt i antalet timmar minskat i idrott. Det
har nu inträffat på de stora natur- och samhällsvetenskapsprogrammen, där B-
kursen försvunnit som obligatoriskt ämne.
Argumentet för nuvarande ordning att B-kursen kan väljas frivilligt av
eleven som individuellt val håller inte. Enligt en undersökning gjord bland
samtliga elever i Stockholms skolor var nästan 30 procent av eleverna
fullständigt fysiskt inaktiva, om man bortsåg från skolidrotten. Det är inte
särskilt sannolikt att dessa elever väljer idrott och hälsa frivilligt; det blir
de
redan "idrottsfrälsta" som väljer ämnet.
Även om man skulle avskaffa timplanerna för undervisningen i övrigt i
skolan med motiveringen att elever behöver olika många timmar för att nå
samma kunskapsmål, måste synen på ämnet idrott vara en annan. God
kondition kräver ett visst antal timmars regelbunden träning och kan inte
jämföras med rena kunskapsmål i t.ex. språk och matematik.