Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk idrott på gymnasiet. Mer obligatorisk idrott
Det kommer allt fler larmrapporter om hälsotillståndet hos ungdomar. Resultat från värnpliktsmönstringen liksom andra undersökningar visar på såväl fetma, dålig kondition som ohälsa orsakat av otillräcklig fysisk träning.
Skoltiden är i många avseenden fostrande. Även om föräldrar bär huvudansvaret för barnens utveckling och fostran torde det vara till stor hjälp om skolan kan stötta bl.a. med mer obligatorisk fysisk träning.
Samtliga gymnasieprogram har i dag 100 poängs obligatorisk undervisning i idrott. För de program som saknar en B-kurs i ämnet (som omfattar 50 poäng) har den obligatoriska tiden mätt i antalet timmar minskat i idrott. Det har nu inträffat på de stora natur- och samhällsvetenskapsprogrammen, där B- kursen försvunnit som obligatoriskt ämne.
Argumentet för nuvarande ordning att B-kursen kan väljas frivilligt av eleven som individuellt val håller inte. Enligt en undersökning gjord bland samtliga elever i Stockholms skolor var nästan 30 procent av eleverna fullständigt fysiskt inaktiva, om man bortsåg från skolidrotten. Det är inte särskilt sannolikt att dessa elever väljer idrott och hälsa frivilligt; det blir de redan "idrottsfrälsta" som väljer ämnet.
Även om man skulle avskaffa timplanerna för undervisningen i övrigt i skolan med motiveringen att elever behöver olika många timmar för att nå samma kunskapsmål, måste synen på ämnet idrott vara en annan. God kondition kräver ett visst antal timmars regelbunden träning och kan inte jämföras med rena kunskapsmål i t.ex. språk och matematik.
Stockholm den 28 september 2000
Catharina Hagen (m)