Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fler obligatoriska schemalagda idrottstimmar i grundskolan
och på gymnasiet.
Barn behöver röra på sig
Fysisk aktivitet i unga år minskar risken för ohälsa. Den är
även viktig för den intellektuella utvecklingen hos barn.
Dessutom bidrar motion till att barn orkar med sitt skolarbete
på ett bättre sätt. Många forskare hävdar att skolelever på alla
nivåer behöver fysisk aktivitet minst tre gånger per vecka.
Barn har i dag en helt annan livsstil än tidigare. Den ökande trafiken och
koncentration av befolkning till tätorterna har gjort att allt fler barn åker
kollektivt till och från skolan om de har en lång färdväg. Fritiden ägnas i stor
utsträckning till att sitta framför TV-apparater och datorer. Den fysiska
aktiviteten tillsammans med familjen inskränker sig många gånger enbart till
promenaden till och från bilen. Eftersom spontanidrottandet på fritiden har
minskat kraftigt tenderar de ungdomar som står utanför idrottsrörelsen i allt
högre grad att vara helt passiva. Det har också fått som resultat att
femtonåringar har blivit tre till fyra kilo tyngre det senaste decenniet.
Vi vet att regelbundna motionsvanor lättare grundläggs i unga år. Barn och
ungdomar som fått en positiv upplevelse av fysisk aktivitet och idrott, har en
betydligt större benägenhet än andra att vara fysiskt aktiva även när de blir
äldre. Forskning om vuxnas motionsvanor visar tydligt behovet av att i unga
år skapa intresse för fysisk aktivitet. Mer tid för idrottsämnet i skolan skulle
kunna bidra till detta.
Tanken bakom den gällande läroplanen är att det står eleverna fritt att välja
mer idrott än den obligatoriska. Riksidrottsförbundets studie visar dock att de
som bäst behöver skolidrotten väljer bort den. De 12-15 procent av eleverna
som väljer extra idrott är de som redan är aktiva i idrottsföreningar. Skolan är
genom sitt obligatorium oftast den enda möjligheten att aktivera dessa elever
som står utanför idrotten.