- Grundskolan måste ges förutsättningar att klara sin uppgift. Det måste slås
fast att grundskolan, vid sidan av det som kan ske i förskolan, har det fulla
ansvaret för att lära barn och ungdomar att läsa, skriva och räkna. Det
innebär att det ansvar och de resurser som idag ligger på gymnasieskolans
individuella program kan föras över till grundskolan. Grundskolan ska ha
ansvaret för att elever, som ännu inte nått målen i basämnena, ges den
undervisning och det stöd som behövs. Ansvaret ska också gälla de
ungdomar som inte längre är skolpliktiga men behöver och vill ha fortsatt
undervisning. De eleverna har alltså rätt till undervisning tills de har nått
behörighet till gymnasieskolan eller kan börja i vuxenutbildning.
- De resurser som förs över till grundskolan ska användas till att ge elever
som behöver det extraundervisning, läxläsningshjälp och mer tid till
baskunskaperna.
- Individualiseringen måste drivas längre. Allmän och särskild kurs införs i
basämnena under grundskolans senare år. Allmän kurs ska ge alla
förutsättningar att nå minst godkänt - i särskild kurs går man snabbare
fram och siktar mot de högre betygsstegen.
- Förkunskapskraven för gymnasiestudier måste hävdas. Skolverkets förslag
att avskaffa kravet på godkänt i basämnena för att komma in på gymnasiet
bör avvisas så snart som möjligt. Det är att lura eleverna att få dem att tro
att de klarar gymnasiestudier utan att kunna läsa, skriva och räkna.
- Speciallärarutbildningen ska återinföras.
- Betyg ska ges tidigare och i fler steg. Nationella prov ska genomföras
senast i grundskolans tredje år.
- Elever som gör sig skyldiga till grova förseelser ska kunna stängas av från
skolan under en tid.
- Den nationella timplanen måste avskaffas. I stället ska skolan, utifrån den
enskilde elevens behov och förutsättningar, avgöra hur många timmars
undervisning han eller hon behöver i de olika ämnena.
- Öka läraryrkets status genom lärarlegitimation, karriärtjänster och högre
lön. Den resursökning till skolan, som regeringen föreslagit, måste
utformas så att den även kan användas till högre lärarlöner.
- Eleverna ska normalt börja skolan vid sex års ålder och gå vidare till
gymnasiet tio år senare. Om målen är uppnådda redan efter nio år, dvs.
efter det som nu kallas årskurs åtta, ska övergång till gymnasiet vara
möjlig redan då.
- Ogiltig frånvaro bör anges på terminsbetyget.
- Inrätta en nationell, från Skolverket fristående, skolinspektion.
- Rektorer och förskolechefer ska vara pedagogiska ledare.
- Behöriga förskolelärare ska ha ansvar för den pedagogiska verksamheten
inom förskolan.
- Förskolan ska ha tydliga mål för den pedagogiska verksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det individuella programmet i gymnasieskolan skall
avskaffas och ingen elev börja gymnasiet utan betyget godkänd i
svenska, engelska eller matematik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skollagen skall ändras så att alla elever har rätt till
undervisning och stöd även efter skolpliktens upphörande tills de blir
behöriga till gymnasieskolans nationella program eller kan börja i
vuxenutbildning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att dela in basämnena i särskild och allmän kurs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla elever med särskilda behov skall få extra stöd och
speciallärarutbildningen återinföras.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla elever skall få betyg från årskurs sex och betygsskalan
bli sexgradig.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nationella prov vid fler tillfällen,
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att elever skall få utvecklingssamtal med skriftlig
dokumentation i förskolan och under hela grundskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att elever bör kunna stängas av från grundskolan under en
längre tid om de gör sig skyldiga till allvarliga förseelser som mobbning
och våld.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att brott i skolan alltid skall polisanmälas.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder mot skolk.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmiljön.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om spjutspetsskolor mot segregation.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att timplanen snarast skall avskaffas.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av lärarlegitimation och att den föreslagna
resursökningen till skolan även skall kunna gå till löneökningar för
lärare.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att eleverna normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder
och avsluta den när målen har uppnåtts.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rektorer och förskolechefer.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en nationell skolinspektion.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av fristående skolor.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydliga mål i förskolan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all
undervisning.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret för den
pedagogiska verksamheten.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samarbete mellan föräldrar och förskola.
En grundskola som lägger
grunden
För liberaler är skolan ett av samhällets starkaste verktyg för
att ge alla jämlika chanser. Den svenska skolan står inför en
mängd utmaningar när det gäller att ge elever de kunskaper
de behöver för att möta framtidens krav. 10 % av
grundskolans elever når inte målen i ett eller flera av
basämnena och är därmed inte behöriga till ett nationellt
gymnasieprogram. Läs- och skrivforskning visar att även
elever som har fått betyget Godkänd i grundskolan saknar
grundläggande kunskaper. Enligt Birgitta Allards
skrivundersökning i Stockholm var skrivförmågan hos 13 %
av första årets långt ifrån de krav som grundskolan ställer och
ännu fler hade svårigheter. 18 % av niondeklassarna nådde
inte målen i matematik enligt vårens nationella prov. Detta är
ett stort misslyckande för grundskolan som inte får
accepteras.
I det svenska skolsystemet slussas många elever hela tiden vidare till högre
nivåer, som de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av. Dessa elever
vore mera hjälpta av att stödjande insatser sätts in tidigt. Grundskolan klarar
inte av att utföra sitt främsta uppdrag - att lära elever läsa, skriva och
räkna.
Det är inte acceptabelt. Det går inte att blunda för problemet genom att sänka
kraven och slopa betyg. I stället måste man hitta lösningar på de problem som
finns. Skolan måste inriktas på att sätta den enskilde elevens
kunskapsinhämtande i centrum. Varje elev måste mötas på sin egen nivå och
ha möjlighet att utvecklas i sin takt. Lärarna är skolans viktigaste resurs.
Svenska elever har rätt att bli undervisade av skickliga lärare. Folkpartiet
vill
se möjligheterna. En skola med hög kvalitet kan bli verklighet i Sverige.
Sverige behöver en ny kurs för skolan.
Lärarna är skolans
viktigaste resurs
Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga
utveckling är bland de viktigaste uppgifter en människa kan
ha. Därför måste läraryrkets status stärkas och lärares
professionalism erkännas. Folkpartiet föreslår att en
lärarlegitimation införs och att karriärtjänster inrättas för
lärare. Folkpartiet anser också att det resurstillskott som
regeringen föreslår för skolan också måste kunna användas
till att höja lärarlönerna. Folkpartiet vill ha en lärarutbildning
med gedigna ämneskunskaper och motsätter sig därför
regeringens förslag till hur lärarutbildningen ska förändras.
Dessutom föreslår Folkpartiet en förstärkning av kunskaperna
om läs- och skrivinlärning för grundskollärarna som har
ansvar för de yngre barnen. Folkpartiet har utvecklat sina
förslag till förbättring av lärarutbildningen i sitt svar på
regeringens proposition En förnyad lärarutbildning.
Skolstart vid sex års ålder
Svenska elever har den kortaste undervisningstiden i
västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan måste öka
för att man ska befästa de baskunskaper som skolan idag inte
lyckas ge alltför många elever. Folkpartiet anser därför att
eleverna normalt ska börja i skolan när de är sex år och att de
ska få en mjuk start med utrymme för lärorik lek. Ett
samarbete mellan förskollärare och grundskollärare ska
garantera att barnet får utvecklas från sin egen nivå.
Folkpartiet förslår att skolgången normalt ska vara mellan nio och tio år
beroende på när eleven når målen. Detta ger möjlighet att anpassa
undervisningen efter de enskilda elevernas behov och ta hänsyn till det
faktum att barn utvecklas i olika takt. Elever som når grundskolans mål redan
efter det nionde året, ska redan då kunna påbörja gymnasiet. Om målen inte
nås i basämnena kan skolgången i grundskolan komma att omfatta tolv år.
Avskaffa timplanen snarast
Elever har olika behov och förutsättningar och behöver därför
olika lång tid för att nå målen i ett ämne. Det är resultatet en
elev uppnår och inte antalet timmar som läggs på varje ämne
i skolan som är det viktiga. Det faktum att en elev har
spenderat 150 timmar i ett ämne säger lite, om ens något, om
vilka kunskaper eleven har uppnått. Idag anger timplanen hur
många timmar alla elever måste undervisas i varje ämne. Det
anser Folkpartiet är ett hinder för individens utveckling.
Varje elev måste få den tid den behöver för att nå målen.
Detta är inte minst viktigt i basämnena svenska, engelska och
matematik.
En försöksverksamhet pågår just nu i 80 kommuner där man får lov att
bortse från timplanens uppdelning av tid i ämnen när undervisningen
organiseras. Timplanedelegationen lämnar sitt slutbetänkande först 2005, men
Folkpartiet anser att man redan i dag ska fatta ett principbeslut om
avskaffande av timplanen. Med en utvecklad målstyrning och mer
återkommande och utförliga utvärderingar av elevernas kunskapsresultat
behövs inte timplanen.
Undervisning i rätt takt -
"allmän" och "särskild"
kurs
Flera undersökningar visar att alldeles för många elever
lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att klara
gymnasieskolan. Dessa elever lämnar skolan med en känsla
av misslyckande och oro inför framtiden. Samtidigt har det
konstaterats att de duktigaste eleverna i Sverige ligger efter
andra länders. De får jobba på så gott de kan på egen hand
utan stöd i sin utveckling. Ingen elev ska få känna sig
ostimulerad i skolan och ingen elev ska behöva lämna
grundskolan utan baskunskaperna.
Lärarna måste ges tid och möjligheter att organisera sin undervisning så att
det inte längre är "lite till alla" utan "mesta möjliga till var och en". Den
enskilde eleven har rätt att läsa i en takt som passar hans eller hennes
individuella förutsättningar. Folkpartiet föreslår därför att läraren i
grundskolans senare år ges möjlighet att organisera undervisningen i olika
kurser för olika elever. Detta ska i första hand gälla ämnena engelska och
matematik, men även i andra ämnen ska skolan kunna dela in eleverna i olika
undervisningsgrupper vissa timmar beroende på elevers intresse för ämnet
och behov av stöd. Elever som behöver mycket träning ska ges möjlighet att
få stöd och få läsa i en takt som passar dem. Deras undervisning ska, precis
som alla elevers, syfta till att nå minst betyget Godkänd men den ska även ge
möjlighet att nå högre betyg. För elever som har särskild fallenhet och
intresse för ett ämne bör möjligheten till "särskild kurs" återinföras. Där är
tempot högre och det ska finnas möjlighet att, med stöd av läraren, fördjupa
sig i något kunskapsområde.
Det är viktigt att poängtera att betyget Godkänd alltid ska ge behörighet
för vidare studier på gymnasieskolans samtliga program. Samma krav på de
olika betygsnivåerna ska gälla i allmän respektive särskild kurs. Självfallet
måste det också finnas möjligheter att byta mellan allmän och särskild kurs.
Speciallärare och särskilt
stöd
Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd har drabbats hårt
av de senaste årens besparingar i kommunerna. Att skolan
inte räcker till för dessa elever är oacceptabelt. Dessutom
uppger många skolor att fler elever än tidigare är i behov av
extra stöd.
Elever med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) måste
uppmärksammas mer i skolan. Trots mångårig vetskap om problematiken har
skolan inte blivit särskilt framgångsrik i arbetet med dessa problem. Om
dyslexi inte uppmärksammas i tid blir ofta konsekvensen att eleven får
problem med alltfler inslag i skolarbetet. Det kan vara avgörande för många
elever om de kan få undervisning enskilt eller i mindre grupp under vissa
perioder. Därför måste speciallärartjänster återinrättas på skolorna och därför
måste en speciallärarutbildning införas på lärarhögskolorna. De senaste tio
åren har antalet speciallärare minskat från 9 000 till 5 000 i skolorna. Det är
också nödvändigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har
kunskaper och utbildning för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.
Kontinuerlig kompetensutveckling måste komma till stånd. Inte minst gäller
detta kunskaper om datorprogram som är till hjälp för elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad många tror.
Uppskattningsvis talar mellan fyra och fem procent av befolkningen
stammande under någon period i livet. Problem med stamning börjar ofta i
tre- till fyraårsåldern för att sedan försvinna hos en del barn. Hos andra
fordrar stamningen kvalificerade behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Under senaste tid har behovet av tidig diagnos, behandling och rehabilitering
av barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) blivit uppmärksammat
både på grund av de problem beteendestörningar skapar för barnet och de
problem barnen möter som vuxna om de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar
åtminstone ett barn i varje skolklass. Det är därför viktigt att lärarna och
skolhälsovården får en adekvat utbildning om dessa elever.
Det finns många exempel på skolor som har funnit lösningar för att ge
elever särskilt stöd. Extra undervisning på sommaren, eftermiddagar och
helger har tillkommit på vissa håll för att hjälpa elever som inte klarat
kraven.
Det är bra. Men insatserna måste sättas in tidigt. Det måste finnas resurser så
att skolan kan sätta in speciallärare och ge stödundervisning och
läxläsningshjälp.
Avskaffa det individuella
programmet - ge
grundskolan ansvaret
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa,
skriva och räkna. För att bli behörig till ett nationellt program
i gymnasiet ska en elev minst ha betyget Godkänd i engelska,
svenska och matematik. Folkpartiet anser att detta är ett
rimligt krav. Idag går dock elever som inte har nått
grundskolans mål i dessa ämnen in i det s.k. individuella
programmet på gymnasiet. Tanken är att de ska komplettera
sina kunskaper för att bli behöriga till ett riktigt, nationellt
gymnasieprogram. Det individuella programmet misslyckas
dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå över till ett
nationellt program. Bara 16 procent av eleverna som inlett sin
gymnasiekarriär på det individuella programmet har fyra år
senare fullföljt sin utbildning och fått slutbetyg.
Gymnasieskolan får ta över problem som borde ha lösts i grundskolan.
Ingen elev ska börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget Godkänd i
svenska, engelska och matematik. Folkpartiet anser därför att man ska
avskaffa det individuella programmet och i stället ska grundskolan ges det
fulla ansvaret för att eleverna får baskunskaperna. Grundskolan måste bli mer
flexibel och ge varje elev den tid hon eller han behöver för att nå målen.
Folkpartiet föreslår att skrivningarna i skollagen (4 kap 10 §) skärps i detta
avseende så att alla elever som inte har nått målen uttryckligen har rätt till
undervisning i grundskolans regi även efter skolpliktens upphörande. Denna
rätt gäller tills eleverna har nått behörighet till gymnasieskolans nationella
program eller kan påbörja vuxenutbildning. Syftet är i första hand att
uppmuntra kommunerna att sätta in stöd tidigt. Det individuella programmets
resurser ska föras över till grundskolan och användas till mer stöd till elever
med särskilda problem och behov - i form av extraundervisning,
läxläsningshjälp, prioritering av baskunskaper m m.
Att avskaffa det individuella programmet är att skärpa kravet att ingen elev
ska börja grundskolan utan att ha fått godkända betyg i svenska, engelska och
matematik. Skolverkets kvalitetsnämnd har dock lämnat ett förslag till
regeringen som går i motsatt riktning - verket föreslår att kravet på godkända
betyg i basämnena helt slopas. Regeringen har inte tagit avstånd från
förslaget, vilket Folkpartiet anser är absolut nödvändigt. Det är att lura
eleverna att tro att de kan klara gymnasiestudier utan att kunna läsa, skriva
och räkna.
Betyg och nationella prov
tidigare
I dag delas de första betygen ut under höstterminen i årskurs
åtta. Det tycker Folkpartiet är alldeles för sent. Folkpartiet
anser att elever, föräldrar, skola och skolpolitiker tidigare än i
åttan bör få den tydliga signal om elevens
kunskapsutveckling som betyget innebär. Alla elever ska få
betyg från årskurs sex. Dessutom bör betygsskalan bli
sexgradig. Det är för få steg idag för att betygen ska visa
vilka kunskaper eleven har uppnått.
Nationella prov ger, liksom betyg, möjlighet att upptäcka elever som är i
behov av stöd. De ger också en samlad bild av skolans resultat. För att på
bästa sätt kvalitetssäkra den svenska skolan anser Folkpartiet att obligatoriska
nationella prov regelbundet ska genomföras. De nationella ämnesproven i
svenska, engelska och matematik ska vara obligatoriska redan i grundskolans
tredje år.
Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare.
Elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling utvärderas och uppmuntras
genom dessa samtal. Folkpartiet anser att utvecklingssamtal ska föras redan i
förskolan och genom hela grundskoletiden. Eftersom samtalen ställer höga
krav på läraren förutsätter de utbildade lärare. Folkpartiet anser att
utvecklingssamtalen alltid ska dokumenteras skriftligt och föreslår att
grundskoleförordningen ändras så att detta möjliggörs.
Rektor ska vara pedagogisk
ledare
Folkpartiet anser att rektorer ska vara pedagogiska ledare.
Många skolledare vittnar om en mycket pressad situation.
Övertid, stress och en känsla av utsatthet präglar många
skolledares vardag. Det är nödvändigt att ändra på den
situationen. Ledarskapet i skolan måste uppvärderas.
Som pedagogisk ledare har rektor det övergripande ansvaret för att målen
uppfylls och för att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till de
mål skolan har. Lika viktigt som det är att inom grundskolan ha pedagogiska
ledare är det att ledarna inom förskolan har pedagogisk kompetens.
Genom att tidsbegränsa tjänsten och ge väsentligt högre lön kan tjänsten
som skolledare bättre svara mot skolans förändringar och nya krav. Därför
bör lön och villkor för tjänsterna ses över. Rektor ska vara pedagogisk ledare
- inte kamrer.
Informationsteknik
Att skolan ger eleverna kunskaper i informationsteknik är en
förutsättning för att de ska klara sin framtid i dagens
datoriserade samhälle. Det viktiga är inte att lära sig om
datorn utan hur den kan användas för att lära sig. Skolan ska
överbrygga den ojämlikhet som uppstår mellan elever som
har dator hemma och elever som inte har.
Läraren är en nyckelperson i satsningen på informationsteknik i skolan. En
lärare som saknar IT-kompetens kan inte vägleda eleverna i hur
informationsteknik kan användas som verktyg i lärandet. Det är viktigt att det
också finns teknikkunnig personal på skolan som ansvarar för underhållet. En
materiell satsning på fler datorer i skolan kan omintetgöras om det inte finns
någon som kan underhålla datorerna eller använda dem på rätt sätt.
Lärarhögskolorna måste därför i högre utsträckning än i dag satsa på att
utbilda lärare i IT-användning. IT-kompetens måste bli ett grundläggande
krav för att få sin examen från lärarhögskolan. Det är avgörande att skolan har
en teknikkunnig och IT-engagerad personalkår.
Respekt och värderingar i
skolan
Kraftfulla åtgärder mot mobbning
Rapporterna om grovt våld, mobbning och ett förödmjukande
språkbruk duggar tätt från landets skolor. Enligt uppgifter
från Barnombudsmannen mobbas 100 000 elever i skolan. En
rapport från Brottsförebyggande rådet 1998 visade att 50 000
högstadieelever utsattes för våld i skolan.
Även lärare utsätts för kränkningar. Det kan handla om knivhot och grovt
kränkande tillmälen. Värst drabbade är kvinnliga lärare. Att kräva ordning
och reda i skolan är att stå upp för en jämställd skola som präglas av
demokratiska värderingar och respekt för varandra. Det borde vara en
självklarhet. Arbetsron är en förutsättning för kunskap och lärande i skolan.
Mobbning, våld och sexuella trakasserier ska inte tillåtas i skolans
arbetsmiljö. Brott som begås i skolan ska alltid polisanmälas. Varje skola ska
ha en åtgärdsplan mot mobbning. En av de viktigaste åtgärderna är att
informera föräldrar till barn som mobbar eller mobbas. Det är idag ingen
självklarhet. Det finns metoder mot mobbning som förespråkar att föräldrarna
"inte blandas in". Det tycker Folkpartiet är fel. Föräldrar har rätt att få veta
hur deras barn har det i skolan och de kan också bidra till en lösning av
problemet.
Folkpartiet anser att elever som gjort sig skyldiga till grova förseelser som
mobbning och våld måste kunna skiljas från skolan under en längre tid. Idag
finns bara möjligheten att visa ut en elev från klassrummet under ett
undervisningspass. Följden blir att det är den mobbade i stället för mobbaren
som flyttar på sig. Om en elev gör skolmiljön otrygg för sina kamrater, måste
kraftfulla åtgärder vidtas. Det är angeläget att under elevens avstängning
arbeta på att lösa problemet på längre sikt och förbereda hans eller hennes
återinträde i skolan. Detta arbete ska skolan göra i samarbete med eleven,
elevens föräldrar och, om de samtycker, med professionell hjälp utifrån.
Handlingsprogram mot skolk
Skolk är ett växande problem i många skolor vilket leder till
att det är svårt att bedriva en ordnad undervisning.
Undervisning förutsätter närvaro av eleverna. Såväl lärare,
skolledare som politiker måste ge tydliga signaler om att
skolan inte är ett "öppet hus" där man kan komma och gå
som man vill. Ogiltig frånvaro från lektionstimmar får aldrig
accepteras.
Skolket ökar om en elev känner sig otillfredsställd med sina studieresultat.
Därför måste man satsa mer på stödinsatser för elever som kommit efter. Det
är också viktigt att skolan utfärdar ett handlingsprogram mot skolk som anger
vilka regler som ska gälla och hur de ska upprätthållas. Exempel på en åtgärd
som uppges ha givit positivt resultat är att varje månad skicka rapporter till
hemmen om elevernas frånvaro. Folkpartiet anser att det ska vara möjligt att
ange ogiltig frånvaro på terminsbetygen. I tidigare årskurser ska föräldrarna
regelbundet få skriftlig information om sina barns frånvaro.
Jämställdhet
Traditionella och stereotypa könsroller lever till stor del kvar
i vårt land och utgör därmed ett hinder för mäns och kvinnors
möjligheter att forma sina liv efter sina egna mål och
önskningar. Vi måste skapa ett samhälle där kvinnor och män
ges samma livschanser. Jämställdhetsfrågan berör och
påverkar samhällets alla områden och därmed även skolan.
För att skolan ska kunna bli mer jämställd måste organiseringen av
undervisningen och val av pedagogiska metoder göras med hänsyn till de
olika krav som flickor och pojkar ställer. Det kan innebära att man i skolan
kan arbeta med tillfälligt enkönade undervisningsgrupper med tydliga syften.
I all undervisning måste lärarens målsättning vara att utgå från såväl
flickornas som pojkarnas vardag, verklighet och olika uttryckssätt. Det
betyder att de exempel som används, de övningar och tillämpningar som görs
ska hämtas från såväl flickors som pojkars värld. Pedagogiken måste anpassas
så att såväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av
undervisningen. Detta förutsätter att lärarna har en djup kunskap om pojkars
och flickors olika förutsättningar och villkor.
Det är också viktigt att barn i omsorg och förskola och elever i skolan
möter såväl manliga som kvinnliga förebilder. Folkpartiet driver av flera skäl
att lärarna måste få ökad status och högre löner och det är viktigt att
poängtera att detta också skulle leda till att fler män sökte sig till skola och
barnomsorg.
Skolan som en murbräcka mot
segregation
Det ska vara kommunernas skyldighet att ge skolor i utsatta
områden extra resurser för att hindra utslagning av elever. I
dessa områden bör spjutspetsskolor eller magnetskolor startas
som drar till sig elever från olika stadsdelar. Dessa skolor
sätter prägel på hela stadsdelen - en bra och populär skola är
positiv för hela omgivningen. Möjligheten att välja bland
kommunala och fristående skolor är ett viktigt medel till att
bryta segregationen eftersom eleverna då kan välja en skola
utanför sitt bostadsområde.
Förbättring av skolans arbetsmiljö
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att svenska
skolelever omfattas av arbetsmiljölagen, så har brister i
skolans arbetsmiljö avslöjats. både när det gäller den
psykosociala och den fysiska arbetsmiljön.
Allergiframkallande skollokaler, bullriga miljöer och
olycksdrabbade skolgårdar är exempel på problem i den
fysiska arbetsmiljön. Än mer skrämmande är att så många
elever är utsatta för våld och mobbning i skolan. Det är ett
problem som måste tas på djupaste allvar. För Folkpartiet är
det självklart att även elever och lärare ska ha en arbetsplats
som uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö.
Folkpartiet anser att det är viktigt att skolan inte låter undervisning om
viktiga ämnesövergripande frågor falla mellan stolarna. Hit hör sex- och
samlevnadsundervisningen. Varje oönskad graviditet är en för mycket. Ingen
årskull får gå miste om denna undervisning och det är viktigt att den inte
utsätts för några nedskärningar i en tid av knappa resurser.
Folkpartiet ser med allvar på att tillgängligheten när det gäller alkohol och
narkotika tycks ha ökat. Informationen om alkohol, narkotika och tobak måste
göras mer effektiv. Undersökningar visar att både rök- och alkoholdebuten
sker allt längre ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa attityden till
narkotika ha luckrats upp hos en del ungdomar. Det är nödvändigt att kampen
mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras. Folkpartiet efterlyser därför en
nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol,
narkotika och tobak ska intensifieras.
Missbruk, ätstörningar och självmordsförsök är de mest drastiska
yttringarna av ungdomars ångest och dåliga självförtroende. 150 ungdomar
tar livet av sig varje år. Den komplexa problematik som finns i
ungdomsvärlden och i samhället i stort är inte något som skolan på egen hand
kan lösa. Men i en skola med god arbetsmiljö och respekt för varandra, där
varje elev är sedd, finns möjligheten att stödja eleverna i sin personliga
utveckling, både i och utanför undervisningen. En god skola kan i bästa fall
förebygga och förhindra tragedier.
Inrätta en nationell
skolinspektion
Sverige behöver en nationell skolinspektion för att kraftigt
stärka statens utvärdering och uppföljning av skolans resultat.
Detta har visat sig nödvändigt efter den olyckligt genomförda
kommunaliseringen av skolan. Att kommunaliseringen hittills
misslyckats beror på att staten inte varit tydlig i sina mål,
men ännu mer på att statens utvärderingsinstrument är
otillräckliga.
Folkpartiet anser att det är fel att Skolverket både ska utveckla skolan och
vara rådgivande organ till kommunerna samtidigt som verket är den instans
som följer upp kvaliteten i skolan. Det är en mycket svår uppgift att samtidigt
vara stödjande och rådgivande mot den man kritiskt ska granska och
kontrollera. För en tydligare uppföljning föreslår Folkpartiet en uppdelning av
de uppgifter som i dag ligger hos Skolverket. Skolverket behåller sin
stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter. Samtidigt
tillskapas en ny myndighet för att stärka statens roll i utvärderingen av
skolans resultat - en nationell skolinspektion.
Nationella skolinspektionen ska granska kvaliteten i såväl kommunala som
fristående skolor, säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov
och det nationella betygssystemet. Nationella skolinspektionen ska också vara
den myndighet som utfärdar respektive drar in den lärarlegitimation som
Folkpartiet föreslår inrättas.
Fristående skolor
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än
en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. En liberal
skolpolitik utgår från den enskilda elevens behov och dennas
valfrihet är ett honnörsbegrepp. Vissa elever föredrar
fristående skolor framför kommunala och friskolor utgör
därför ett viktigt komplement. Föräldrar och elever ska kunna
välja mellan offentliga och enskilda förskolor.
Mer mångfald inom utbildningsväsendet behövs även för att stimulera
kvalitet och pedagogisk utveckling. De enskilda alternativen behöver bli
betydligt fler och de ska kunna konkurrera med de offentliga skolorna på
ekonomiskt lika villkor.
Den socialdemokratiska regeringen har tillsammans med bl a Miljöpartiet
genomfört försämringar för fristående skolor genom att låta kommunerna
påverka godkännandet av friskolor. Därmed råder olika villkor för fristående
skolor i olika delar av landet och valfriheten och mångfalden minskar. Istället
för att skapa en likriktad skola borde satsningar genomföras så att valfriheten
och mångfalden i utbildningen ökar. Intresset för utbildningar i fristående
skolor är mycket stort. Särskilt intressant är att flera skolor lyckats locka
många sökande till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre
eftertraktade. Dessa skolor har ofta nya idéer som de förmår förverkliga och
lyckas inte sällan med pedagogisk förnyelse.
En lag för fristående skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte
tillåts vara avgörande för om en fristående skola ska godkännas, och reglerna
för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att helt skilda tolkningar i
kommunerna inte är möjliga.
Förskolan - en del av det
livslånga lärandet
Att vårda lusten att lära ska vara ledstjärna inom
utbildningspolitiken. Kunskapen om människors
inlärningsförmåga är stor och vi vet att inlärningskapaciteten
är som störst innan barnen har uppnått skolåldern. För barn är
lek lärande och lärande lek. Det är nyfikenheten som för oss
människor vidare.
Förskollärare
När förskolan nu har ett större pedagogiskt ansvar än tidigare
är det oerhört viktigt att det är utbildad personal som har
huvudansvaret för verksamheten. Förskollärare har efter tre
års högskolestudier en pedagogisk kompetens att lära och
utveckla barn. Deras kompetens som yrkeskår är värdefull
och ska tas på allvar. För Folkpartiet är det lika viktigt att
förskollärarna ska ha det pedagogiska ansvaret inom
förskolan som det är att behöriga lärare ska undervisa inom
grundskolan. Barnomsorg- och skolakommitténs (BOSK)
slutbetänkande Att erövra omvärlden betonar vikten av
pedagogiskt utbildad personal inom förskolans pedagogiska
verksamhet. Tyvärr har regeringen inte förstått vikten av
behöriga lärare även inom förskolan. Regeringens politik
innebär att ansvaret för verksamheten ska åläggas alla i
arbetslaget. Med den nuvarande politiken ges inte
förskollärarna med treårig högskoleutbildning ett större
ansvar än personal som saknar högre utbildning. Vi anser att
detta är kunskapsföraktande och en nedvärdering av Sveriges
lärarkår. Folkpartiets mål är att all personal med pedagogiskt
ansvar inom förskolan ska vara högskoleutbildad. Det är
därför viktigt att barnskötarna som i dag arbetar inom
förskolan ges möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.
Tydliga mål för förskolan
För både elever och lärare är det viktigt att det finns klara mål
med verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Den ena
uppsättningen mål ska ange inriktningen på förskolans
pedagogiska verksamhet och uttrycka en önskad
kvalitetsutveckling - mål att sträva mot. Den andra
uppsättningen mål ska uttrycka vad varje barn ska ha uppnått
när det lämnar förskolan. Sådana mål att uppnå saknas i
förskolan men finns för grundskolan och alla andra
skolformer.
Folkpartiet anser att det ska utarbetas mål att uppnå också för förskolan.
Att inte ha klart uppställda mål försvårar resultatuppföljningen av
verksamheten. Det är självklart att en förskola med höga ambitioner också har
ett ansvar för att vissa resultat uppnås under förskoletiden.
Barnen i centrum
Folkpartiet liberalerna stöder att alla barn från fyra års ålder
erbjuds plats i den allmänna förskolan med verksamhet ca tre
timmar om dagen. Med ökad pedagogisk inriktning inom
förskolan är det extra viktigt att alla barn får denna möjlighet
att utvecklas. Att delta i en pedagogisk verksamhet redan från
tidig ålder ger alla barn stora möjligheter till individuell
utveckling. Det ger också en extra möjlighet för skolan att på
ett tidigt stadium uppmärksamma barn med särskilt behov av
stöd. Barn med läs- och skrivsvårigheter får större
möjligheter att lära sig läsa och skriva om deras problem
uppmärksammas tidigt i livet. Barn med svenska som
andraspråk ges också en större möjlighet att lära sig svenska
före skolstarten om de deltar i den pedagogiska förskolan.
För att en läroplan ska ha effekt måste det finnas individuellt uppsatta mål
för vad ett barn ska uppnå i skolan. Sådana mål saknas ofta i dagens förskola.
För både elever och lärare är det viktigt att det finns klara mål med
verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Ett mål som anger inriktningen
på förskolans pedagogiska verksamhet och samtidigt uttrycker en önskad
kvalitetsutveckling ("mål att sträva mot"). Det andra målet ska utgå från det
enskilda barnets förutsättningar och med hänsyn till dessa uttrycka vad barnet
ska ha uppnått när det lämnar förskolan ("mål att uppnå").
Pedagogiskt inriktad allmän förskola
Den nya allmänna förskolan ska skilja sig från
heldagsbarnomsorg genom att vara mer strukturerad och
målinriktad. Samtidigt ska den allmänna förskolan vara rolig
för barnen och stimulera deras nyfikenhet och lust att lära
genom lek. I regeringens förslag beskrivs inte den nya
allmänna förskolans mål på ett tydligt sätt. Folkpartiet ser det
som viktigt att den allmänna förskolan bedriver en medveten
och planerad pedagogisk verksamhet och inte bara består av
tre timmar gratis barnomsorg.
Folkpartiet föreslår därför att det i läroplanen utformas en särskild
beskrivning av vilka mål den allmänna förskolan ska uppnå.
Samarbete mellan förskola och
föräldrar
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns fostran
och utveckling. Förskolans betydelse som kompletterande
funktion till föräldraansvaret har dock blivit viktigare.
Förskolans arbete med barnen ska därför ske i nära samarbete
med föräldrarna. För föräldrarna är förskolan, skolan och
skolbarnsomsorgen viktiga mötesplatser där de träffar andra
föräldrar och samtidigt har tillfälle till kontakt med personal
som möter deras barn varje dag. Alla föräldrar har rätt att
förvänta sig att barnet ska få en god omsorg och kunna
tillägna sig kunskaper och färdigheter i förskolan. Alla
familjer är olika och har olika traditioner. Det är därför
viktigt att personalen inom förskolan har utbildning och
kunskap för att kunna tolka och förmedla viktig information,
som både familjen och personalen behöver för ett gott
samarbete. Det är också centralt i detta sammanhang att
samarbetet mellan föräldrar och personal ständigt utvärderas.
För att barn och föräldrar ska kunna ha ett reellt inflytande i förskolans
verksamhet ska varje förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,
arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.