Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det juridiska skydd som återfinns i jämställdhetslagen
också skall gälla elever i grundskola och gymnasium.
Motivering
Det har blivit förfärande vanligt med sexuella trakasserier i skolorna. Inte
minst drabbas unga tjejer i grundskolan. Detta är inte acceptabelt. Med
nuvarande regelverk finns inte tillräckliga verktyg för förändring.
Tvärtom kan man konstatera att jämställdhetslagens förbud mot sexuella
trakasserier omfattar lärare och annan skolpersonal, men inte elever. Detta
är inte rimligt.
Sexuella trakasserier av lärare och annat skolpersonal är förbjuden enligt
jämställdhetslagen (SFS 1991:433). Denna lag omfattar emellertid inte elever.
Detta innebär att t.ex. kvinnliga lärare har ett större juridiskt skydd än
kvinnliga elever. Ett förhållande som bl.a. ifrågasatts av JämO.
För elever gäller främst skollagen (SFS 1985:1100) och arbetsmiljölagen
(SFS 1977:1160), vilka emellertid inte ger det juridiska skydd mot sexuella
trakasserier som jämställdhetslagen ger.
Skollagen betonar att verksamheten i skolan skall utformas i enlighet med
demokratiska värderingar och att den som verkar inom skolan skall främja
jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden.
Arbetsmiljölagen medför att arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för
att åstadkomma god arbetsmiljö och att organisera arbetet så att kränkande
särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Detta skydd medför dock inte
att arbetstagare undantas från jämställdhetslagens förbud mot sexuella
trakasserier. Det finns ingen anledning att elever i skolan behandlas
annorlunda.
Den kommitté som har i uppdrag att göra en översyn av skollagen m.m.
(dir. 1999:15) har i uppgift att utreda och föreslå hur en ökad rättssäkerhet
för
eleverna kan uppnås. Kommittén skall vid behov föreslå förändringar för att
stärka barns och ungdomars rättssäkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs-
och skolverksamheten. Detta arbete bör inte lägga hinder i vägen för
riksdagen att besluta om ett principiellt ställningstagande vad gäller att
jämställdhetslagens innebörd skall gälla även elever. (Förslag: Kommitténs
arbete bör inte lägga hinder i vägen för ett principiellt ställningstagande från
riksdagens sida om att jämställdhetslagens bestämmelser även skall gälla
elever.)
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har uttryckt att det finns brister i det
juridiska regelverket mot sexuella trakasserier i skolan och att innebörden av
jämställdhetslagens bestämmelser också bör gälla elever. Trots detta har
skolminister Wärnersson uttalat att hon inte har för avsikt att föreslå
lagstiftning i denna riktning (frågesvar 1999/2000:1320). Elever skall således
inte ha samma skydd som lärare. Något som borde vara självklart, inte minst
med tanke på att det råder skolplikt.