Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att säkerställa utbildning vid
naturbruksgymnasierna.
Motivering
Lantbruksskolorna runt om i Sverige står inför ett ökande problem. Trots
att kurserna är fullbelagda tvingas skolledningarna allt oftare att ställa in
kurser och på senare tid har det varit mer regel än undantag. Anledningen
är att elevernas hemkommuner vägrar att betala för eleverna. Särskilt
bekymmersamt är det då det kan vara så omfattande kurser som 40
veckor. Det är också bekymmersamt när de s.k. karaktärskurserna
drabbas, d.v.s. då grunderna för specialisering mot naturbruk läggs.
Problemet gäller i huvudsak de utbildningar som ryms under komvux,
vilket är allvarligt då det minskar möjligheten för denna grupp medborgare
som kanske redan misslyckats i gymnasieskolan med att inhämta kunskaper
och självförtroende.
Argumentet för detta är enligt hemkommunerna att det inte finns något
arbetskraftsbehov inom lantbruksnäringen, ett resonemang grundat på statistik
från arbetsförmedlingen. Enbart statistik ger en missvisande bild av
arbetskraftsbehovet inom lantbruksnäringen, och på sikt kan nuvarande
förfarande ge stora problem när det gäller att rekrytera mer kvalificerad
personal till lantbruket, avbytartjänster m.m. Det hotar också
naturbruksgymnasiernas trovärdighet och i värsta fall deras existens, vilket är
allvarligt då naturbruksgymnasierna också bidrar till lantbruks- och
landsbygdsutvecklingen.
En bättre genomlysning än enbart arbetsmarknadsstatistik behövs alltså för
att få en helhetsbild av lantbrukets behov. Man bör också snarast undersöka
hur man skall garantera att naturbruksgymnasierna inte utsätts för
kommunernas godtycke eller goda vilja, utan att en viss långsiktighet
garanteras i verksamheten.