1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ledarskapsutbildning bör föras in i lärarutbildningen,
utbildningen av skolledare och fortbildningen av lärare och skolledare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förnyelse av rektorsrollen.
Skolan behöver ett tydligare ledarskap
Alla skolans medarbetare har någon form av ledarskapsuppgift. Rektor
mot lärare och elever. Lärare och alla skolans vuxna gentemot eleverna.
I denna ledarskapsuppgift ingår att föregå med gott exempel, leda och
inspirera, lösa konflikter och problem, stöda människor som är ur balans,
stärka andras självförtroende, samt att delegera och utkräva ansvar.
Få av skolans medarbetare har genomgått någon form av
ledarskapsutbildning i dag. Ledarskapsutbildning bör föras in i både
lärarutbildningen, i utbildning av skolledare samt i kommunernas fortbildning
av lärare och skolledare.
Inte minst är lösningen på skolans ledarskapsproblem en fråga om att
förändra och utveckla rektorsrollen. Rektorsrollen har förändrats över tid. I
dag kräver den stora ekonomiska, administrativa och organisatoriska
kunskaper och fallenheter.
Många skolledare vittnar om att alldeles för mycket av rektorernas tid går
åt till möten och administration. Tiden som är tillgänglig för lärare, elever
och
pedagogiskt ledarskap är starkt begränsad. Många rektorer berättar om en
känsla av otillräcklighet och om brist på tid att vara närvarande på sin egen
skola.
Den traditionella rekryteringsbasen för rektorer kan ifrågasättas. En bra
lärare blir inte nödvändigtvis en bra rektor. En bra rektor måste heller inte
nödvändigtvis ha varit en bra lärare. Det är skilda kompetenser som behövs.
En väg att förnya rektorsrollen är att dela upp den i två delar: För det första
en VD-roll som svarar för skolans ekonomi, administration, personal och
organisation. Den tjänsten kan med fördel rekryteras utanför skolan. För det
andra en pedagogisk ledarroll, som rekryteras bland skolans goda pedagoger.
En verksamhet som har till uppgift att förmedla kunskap och höja
människors kompetens måste ha respekt för just kunskap och kompetens.
Också för det kunnande som finns utanför skolans värld, t.ex. i näringslivet.
Skolan skulle må väl av att tillföras ledarskapskunnande utifrån.
Rimligen skulle professionella ledare, rekryterade utifrån, kunna tillföra
den kommunala skolan nya impulser och dessutom utföra arbetet så mycket
effektivare att ekonomin förbättrades. Genom att den pedagogiska ledaren
fick tid över till att verkligen utöva det ledarskap som i dag mest finns på
papperet skulle stödet till lärare och elever stärkas, vilket också skulle verka
kvalitetshöjande.
För att dessa effekter skall uppnås förutsätts dock att det sker en
avbyråkratisering av kommunernas hantering av skolan.