Motion till riksdagen
2000/01:Ub213
av Tolgfors, Sten (m)

Profilering och mångfald i skolan


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ju bredare skolans utbud blir genom individuella skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att finna sig till rätta
och göra väl ifrån sig i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att om varje skola finner sitt område att bli särskilt duktig på
kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skolors profilering kan utgöra ett incitament för
vidareutbildning för lärare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skolplacering av barn lika naturligt skall kunna ske efter
vilken pedagogisk inriktning som ligger nära barnen, som efter skolans
geografiska närhet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av fritt skolval för att säkerställa landsbygdsskolors
överlevnad.
Ta till vara barnens förmåga
Människor är olika. Vi har olika intressen och olika förmåga. Några få har
lätt för det mesta. De flesta har olika lätt för olika saker, men alla har vi
något vi är bra på. En del av oss är teoretiskt intresserade, andra gillar att
jobba med händerna.
En skola som bortser från människors olikheter kan aldrig bli
framgångsrik. I stället gäller att skolan måste ta vara på varje barns förmåga
och bidra till att utveckla den. Alla kan inte bli lika bra på allt, men alla
kan
bli bra på något.
Ju smalare skolans utbud är desto färre barn kommer skolan att passa och
fungera bra för. Dagens situation förtrycker alla de barn som inte trivs eller
finner sig till rätta i den kommunala enhetsskolan. Omvänt gäller att ju
bredare skolans utbud är, desto fler barn och ungdomar kommer att finna sig
till rätta, känna sig lyckade och göra väl ifrån sig i skolan.
När det gäller idrott har profilering och specialisering alltid accepterats.
Inga rop har hörts som varnat för segregation eller elitskolor. I decennier har
kommuner strävat efter att tilldelas något av landets idrottsgymnasier.
Det är lika naturligt att landets skolor inte bara får utan också aktivt
uppmuntras att specialisera sig på olika teoretiska ämnen, konst, musik eller
en speciell pedagogik. Om varje skola finner sitt område att bli särskilt duktig
på kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
Om alla svenska företag tillverkade samma sak, eller om alla svenska
studieförbund hade exakt samma utbildningsutbud så förmodar jag att många
inser att kvaliteten skulle vara lägre än i dag. Specialisering ger
spetskunnande.
Har man särskild fallenhet för matematik måste man kunna läsa det på en
skola som lägger särskild vikt vid matematikundervisningen. Gillar man hi-
storia extra mycket måste man kunna söka sig till den skola som delar och
prioriterar detta intresse. Utvecklas man bättre i en skola som satsar på
miljön, eller på att utveckla sin egen speciella pedagogiska inriktning måste
man ha rätt att söka sig dit. Alla dessa profiler är möjliga i en målstyrd
skola.
Samtidigt kommer ett antal skolor, inte minst på mindre orter och på
landsbygden, att ha en allmän profilering. Profilen blir då att vara bygdens
skola av god kvalitet. Många mindre skolor på mindre platser har lagts ner
eller hotats av nedläggning de senaste åren. Ett exempel ger Axbergshammars
skola utanför Örebro. Många av dessa landsbygdsskolor kan räddas med ett
statligt garanterat och finansierat skolval för alla landets elever. De små
bygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för städernas politiker utan
för bygdens invånare.
Också för lärarna skulle ökad profilering vara en sporre. Möjligheten att
utvecklas i sitt ämne förbättras och elevernas motivation höjs. Här finns också
incitament för vidareutbildning och förkovran.
Profileringen skapar också en sund konkurrens mellan landets skolor,
oavsett huvudman. I dag skolplaceras barn efter geografisk närhet, inte efter
vilken inriktning som ligger nära barnen. Naturligtvis skall barn kunna välja
den skola som ligger närmast geografiskt, om man vill det, men lika naturligt
är att barn skall kunna välja den skola vars inriktning känns riktig.
Varje elevs utbildning blir bättre än vad som annars skulle bli fallet när
skolorna söker hitta sina profilområden. Detta innebär att fler barn och
ungdomar kommer till sin rätt. Det är utvecklande för landet som helhet. En
grund för skolpolitiken måste vara att uppmuntra skolors profilering och
specialisering.

Stockholm den 22 september 2000
Sten Tolgfors (m)