1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om friskolornas betydelse för utvecklingen av skolans
arbetsformer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att varje skola har rätt att anställa den person de
tycker är mest lämpad som lärare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att varken elever, föräldrar eller lärare har intresse av att dåliga
kommunala skolor skyddas från konkurrens av bättre friskolor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om momsreglerna för friskolor.
Friskolor utvecklar skolan
Friskolor fungerar som en motor för förnyelse av skolan och visar konkret
hur nya idéer fungerar i verkligheten. Även kommunala skolor får därmed
del av nya idéer som prövas av friskolorna.
Ny teknik förändrar informationsinhämtningen. Klassrummen ifrågasätts.
Småbarnsskolor inrättas. Profiler utvecklas. Glesbygdsskolor räddas.
Genom möjligheten för varje enskild skola att bestämma sitt arbetssätt och
sin inriktning, samt genom skapandet av fler friskolor, kommer skolan att
förvandlas från krisbransch till landets kanske mest kreativa arbetsmiljö, för
både lärare och elever. Om tio år kommer vi att fråga oss varför vi inte
öppnade skolans värld för förnyelse tidigare.
På sikt bör all skolverksamhet bedrivas av friskolor eller självstyrande
kommunala skolor, vilket utvecklas i annan motion.
Friskolor för alla elever
Fristående grundskolor förbättrar situationen för studiesvaga elever. Det
är en föråldrad bild att friskolor skulle vända sig till särskilt duktiga
"elitelever", såsom Socialdemokraterna ofta hävdar. I stället har friskolor
ofta en större andel elever som behöver extra hjälp.
"De fristående skolorna satsar i stor utsträckning på billiga lokaler och
använder i stället pengarna till mindre grupper. Det uppfattas som positivt av
föräldrar till barn som har svårigheter", sammanfattade Sven-Åke Johansson,
ordförande i den statliga utredning (SOU 1999:98 "Likvärdiga villkor?") som
följt utvecklingen av friskolornas situation.
I samma rapport står också att föräldrar som inte anser att barnen får det
stöd de behöver i den kommunala skolan ofta söker sig till friskolor.
Friskolor utvecklar lärarrollen
Läraryrkets status har sjunkit sedan 50-talet. Det är nödvändigt att
läraryrket återupprättas. Duktiga lärare skall ges den lön hon eller han
förtjänar.
Problemen inom läraryrket är ett tecken på att kommunerna ofta är dåliga
arbetsgivare. Detta förstärks av kommunernas monopolliknande situation som
skolans arbetsgivare. Konkurrens mellan kommunala skolor och friskolor är
viktigt också för skolans lärare, som plötsligt får alternativa arbetsgivare,
möjlighet att starta egna verksamheter och förutsättningar att utveckla egna
pedagogiska idéer.
Varje skola borde själv få bestämma vilka krav som skall ställas på den
som vill bli lärare. Om alla lärare måste ha likadan utbildning hindrar det
människor med erfarenheter från andra områden att bli lärare.
Lärare måste man kunna bli genom flera olika sorters utbildning och
erfarenheter. Den som bedöms som den lämpligaste läraren skall ha jobbet,
precis som det fungerar på många andra arbetsplatser. Genom att "öppna"
läraryrket öppnar vi för en utveckling av lärarrollen, och därmed för förnyelse
av skolan. Samtidigt kommer statusen på yrket att höjas när människor från t.
ex. näringslivet gör entré. Det skall vara lätt att komplettera andra akademiska
utbildningar med en kurs i pedagogik, före inträdet i skolan, för den som så
önskar.
Oklara regler missgynnar friskolor
Friskolorna står för en växande - om än fortfarande liten - del av
skolutbildningen. Om en dynamisk utveckling skall komma till stånd
måste dock de finansiella villkoren förändras. I dag är kommunen både
finansiär av och konkurrent till friskolorna.
Senast i september 2000 menade statsministern att en utveckling där
kommunala gymnasier konkurreras ihjäl av fristående gymnasier måste
stoppas. Varför det? Om eleverna väljer en bättre skola, så är det väl bara bra?
Ingen skall tvingas gå i en sämre skola för att kommunala skolor skall
skyddas från konkurrens.
Det har inget som helst egenvärde att skolan drivs kommunalt. Endast
utbildningens kvalitet borde spela roll vid bedömningen av skolor. Varken
elever, föräldrar eller lärare har intresse av att dåliga skolor skyddas från
konkurrens av bättre skolor.
Sannolikt finns det ett antal kommunala skolor som tvärtom borde stängas,
eller reformeras i grunden, eftersom kvaliteten brister. Men vid fritt skolval
blir elevernas val det avgörande för vilka skolor som finns. Det blir upp till
varje skola att övertyga eleverna om sin kvalitet.
Oklara regler för stödet till friskolor
Regler för friskolornas bidragsfördelning är bristfälliga. Det finns inget
enhetligt resurstilldelningssystem till friskolorna. Mängden av
kommunala system är stor och många är sätten att bedöma vad som ska
ingå i vilken del av systemet.
Enligt SOU 1999:98, "Likvärdiga villkor?", saknar en tredjedel av
kommunerna politiska beslut om hur resurserna till friskolor ska tilldelas. I
dessa kommuner ges alltså möjligheter för tjänstemännen att själva bestämma
om tilldelningen till de fristående skolorna.
En fjärdedel av alla fristående skolor anser sig inte ha fått information om
och förståelse för hur kommunen bestämmer resurstilldelningen. Detta är
under all kritik och visar att reglerna är allt annat än enkla och rättvisa. För
många friskolor är det problem att sätta sig in i de olika systemen. Det räcker
inte att begripa systemet i den egna kommunen, eftersom många skolor -
särskilt de med egen pedagogisk profil - har elever från flera olika
kommuner.
De kommunala bidragen blir ofta föremål för förhandlingar. Resultatet kan
bli godtyckligt. Det är svårt för en friskola att planera sin verksamhet,
särskilt
på längre sikt, när ekonomin är helt beroende av externa faktorer, som på
förhand inte fullt ut går att förutse.
Dagens irrationella stödfördelning borde ersättas med en nationell
skolpeng för alla barn, som förutom att det garanterar varje svenskt barn
rätten att välja den skola där det kommer till sin rätt, också ger skolorna goda
och förutsebara arbetsförhållanden.
Momsreglerna missgynnar friskolor
Friskolorna kommer i en sämre konkurrenssituation än de kommunala
skolorna på grund av orättvist utformade momsregler. Det har
Konsumentverket konstaterat efter en inventering av skatte- och
momsreglerna för fristående aktörer inom vård och skola.
Tjänsteproduktion i skolverksamheten är momsbefriad. Det innebär att
den moms som betalas vid till exempel inköp av material till
verksamheten inte kan dras av mot utgående moms.
Kommunala skolor får dock ersättning för sådana momskostnader. Det får
däremot sällan friskolor, vilket snedvrider konkurrensen. Detta konstaterande
gjorde också Konkurrensverket. Detta orättvisa förhållande måste korrigeras.