1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det behövs en fungerande utbildningsstruktur för grund-
och färdigutbildning inom såväl ungdoms- som vuxenutbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det måste till ett gemensamt ansvar för att hela
yrkesutbildningen genomförs på ett över landet likvärdigt sätt och med
hög kvalitet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den tid företagaren avsätter och det material eleven
förbrukar under lärotiden innebär produktionsbortfall och att ett system
för kompensation bör inrättas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i studiemedelshänseende jämställa yrkesutbildningar med
andra former av högre utbildning och utbildning för vuxna.
Hantverket - Yrkesutbildningen -
Småföretagandet
Det finns ett stort behov av adekvata yrkesutbildningar inom hantverkets
område, både en efterfrågan på tjänster och produkter. Denna marknad är
dock relativt okänd för AMS - länsarbetsnämnder - arbetsförmedlingar
då denna sektor inte ingår i deras statistik. Denna sektor är för övrigt den
starkast växande små- och egenföretagarsektorn i dagens Europa, men
knappast i Sverige.
Hantverket är en viktig del av vårt näringsliv. Yrkeskompetensen,
arbetsmarknaden och företagandet inom denna sektors ca 250 yrken är hotad.
Det behövs en fungerande utbildningsstruktur för grund- och färdigutbildning
inom såväl ungdoms- som vuxenutbildningen. Detta bör ges regeringen till
känna.
I början av 70-talet när den då nya gymnasiereformen genomfördes blev
all utbildning för ungdomar gymnasial. Yrkesskolorna införlivades med
läroverken till "en gymnasieskola för alla". Därvid tappade de tidigare
yrkesutbildningarna mycket av sin profil och status. En del yrkesutbildningar
fick en kvalitativ höjning. De traditionella lärlingsutbildningarna, däremot,
fick allt mindre betydelse och omfattning. Samtidigt försvårades
möjligheterna högst väsentligt för människor över 20 år att yrkesutbilda sig.
Vuxenutbildningen är till största delen teoretisk. Vad gäller hantverksyrkena,
ca 250, har dessa inte haft någon egentlig organiserad hemvist sedan reformen
genomfördes och yrkesskolorna lades ner.
Grundutbildningen i gymnasieskolan ger idag endast en introduktion, en
grund i yrket, medan däremot de allra flesta yrken även kräver en
färdigutbildning som avslutas med ett yrkesprov kontrollerat av
representanter från aktuell bransch. Målen för varje aktuell yrkesutbildning
måste vara väl förankrade i såväl skola som bransch och lärare samt
handledare väl utbildade för sina roller. Den normala tid som krävs, utöver
grundutbildningen, är två utbildningsår (ej att förväxla med arbetsår) eller 4
800 klocktimmar. Det måste till ett gemensamt ansvar för att hela
yrkesutbildningen genomförs på ett över landet likvärdigt sätt och med hög
kvalitet, med samma synsätt; vilka värderingar råder i Sverige idag på
högskolebaserade utbildningar respektive hantverksdefinierade
yrkesutbildningar? Detta bör ges regeringen till känna.
Utbildningsansvariga menar att färdigutbildning är ett problem för
marknaden, dvs företagen. Ytterst få småföretag eller hantverksdito har
ekonomiska möjligheter att själva ta fullt arbetsgivaransvar och bekosta
yrkesutbildning för en eller flera elever, vars yrkeskunskaper efterfrågas av
hela samhället. Arbeten som eleven utför under utbildningen sägs vara
produktionsvinster för företagaren.
Den tid företagaren avsätter och det material eleven förbrukar under
lärotiden innebär produktionsbortfall. Detta bör ges regeringen till känna.
Hantverkare blir man genom gedigen och kvalitativ yrkesspecialiserad
utbildning, en utbildning som förekommer som en naturlig del av
utbildningssystemet i övriga Europa, inte minst i våra grannländer. Där har
varje hantverkare ett erkänt yrkesbevis i form av gesällbrev, ett kvalitetsbevis
som också underlättar röligheten över gränserna. I vår landsända har många
ungdomar förstått vikten av detta och skaffar sig yrkesutbildning i Danmark,
Tyskland eller något annat EU-land. I dessa länder ser man dessutom inte
tidigare gymnasieutbildning som ett hinder för yrkesutbildning utan som en
tillgång för det framtida yrkeslivet. Borde inte Sverige öka ansträngningarna
för att själv utbilda sina hantverkare och på så sätt öka det potentiella
nyföretagandet? Borde inte den enskilde själv få avgöra om det är värt att
genom lån satsa på sin framtid? Jämställ i studiemedelshänseende
yrkesutbildningar med andra former av högre utbildning och utbildning för
vuxna. Detta bör ges regeringen till känna.
Länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingarna menar i flera fall att
hantverket inte har någon framtid, det påstås att i den sektorn finns inga nya
arbetstillfällen. Men eftersom de flesta hantverkare är egenföretagare
påverkar det inte AF:s statistik när dessa går i pension. "Nej, skylten tas ner
och vårt land är ytterligare en yrkesutövare och företagare fattigare."
I stället har, inom åtskilliga yrkesområden, så många kvalificerade
hantverkare försvunnit att yrkena kan betraktas som bristyrken. I dessa fall
måste först kvalificerade hantverkare utbildas som därefter kan vara
handledare, utbildare, åt nya generationer elever och kommande
småföretagare. Då kan också nya företag utvecklas på ett sunt kund- och
marknadsorienterat sätt. Tyvärr har vi idag många unga människor med
halvfärdiga yrkesutbildningar som, trots stora personliga uppoffringar, inte
kunnat skaffa sig en färdig yrkesutbildning inom sitt valda område. De har
små möjligheter att få arbete inom önskat område utan fullständig utbildning,
samtidigt som de har problem att försörja sig som egna företagare.
Egenföretagandet kräver inte bara "starta eget"-kunskap utan framför allt
adekvat yrkeskunskap om de produkter eller tjänster vilka skall tillverkas och
marknadsföras. Det finns branscher i Sverige där den nationella kunskapen
mer eller mindre försvunnit, t.ex. sadelmakare.
Märk, att inom EU idag är egen- och småföretagsverksamheten en av de
sektorer som växer snabbast och ger flest nya arbetstillfällen. Inom denna
sektor återfinns hantverksföretagen. Då vi i vårt land håller på att tappa
kompetens och organisation för att utbilda skickligt yrkesfolk inom de
komplexa hantverksyrkena, går vi även miste om denna stora
nyföretagarpotential.
Dessutom är det, till största del, med hjälp av det breda professionella
hantverkskunnandet som vi kan underhålla, renovera och restaurera och
bevara vårt kulturarv. Detta får vi inte fuska bort. Inför vår egen och
kommande generationer har vi alla en skyldighet att slå vakt om och bevara
detta.
Sverige behöver de närmaste åren 100 000 nya välutbildade hantverkare.