med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en förändring av gymnasieskolans yrkesutbildning är en
nödvändig förutsättning för den kvalificerade yrkesutbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att behörighetskravet för den kvalificerade yrkesutbildningen
inte behöver vara detsamma som för högskolestudier.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en examen från gymnasieskolan skall utgöra ett
grundläggande behörighetskrav för den kvalificerade yrkesutbildningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en studerande inom den kvalificerade yrkesutbildningens
ram också skall kunna komplettera sina gymnasiestudier.
5. Riksdagen begär att regeringen låter utreda den slutliga utformningen av
organisationen för den kvalificerade yrkesutbildningen.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag om
utbildningsvägar och avgränsningar mellan den kvalificerade
yrkesutbildningen och högskolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av en svensk variant av amerikanska "colleges"
(fack-/yrkeshögskolor).
Inledning
Folkpartiet välkomnar att regeringen har insett att det behövs
en nivå i utbildningssystemet som inte syftar till akademisk
examen men erbjuder en fördjupning av gymnasieskolan.
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har
fallit väl ut och Folkpartiet stöder därför grundidén med att
den omvandlas till reguljär verksamhet.
Den stora svagheten i regeringens proposition är att den inte ger någon
beskrivning av vilken typ av utbildningar som ska ingå i den kvalificerade
yrkesutbildningen. Hur kommer den fortsatta utbyggnaden att fördelas mellan
högskolan och den nya kvalificerade yrkesutbildningen? Borde en del av
dagens yrkesinriktade högskoleutbildningar i stället ligga inom kvalificerad
yrkesutbildning? Riksdagen måste ha ett klart begrepp om vad en ny
utbildningsform ska innehålla, innan den fattar beslut om genomförande.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om
utbildningsvägar och avgränsningar mellan den kvalificerade
yrkesutbildningen och högskolan.
Inför "colleges"
Folkpartiet föreslår i sitt nya högskolepolitiska program "Den
fria akademin - en liberal vision om framtidens högskola" att
en svensk variant av de amerikanska "colleges" (fack-
/yrkeshögskolor) införs. Dessa ska bedriva såväl kvalificerad
yrkesutbildning som förberedelse för högre utbildning. Efter
genomgången kvalificerad yrkesutbildning ska studenten ha
möjlighet att vid ett universitet tillgodoräkna sig en del av
poängen i kurser inom ett ämnesområde.
Sverige måste överge dagens verklighetsfrämmande modell enligt vilken
alla nya högskolor betraktas som blivande universitet. Utbildningssystemet
måste bli mer differentierat där varje lärosäte genom sin specifika inriktning
(bred grundforskning, spjutspetsforskning inom en viss nisch, akademiska
grundkurser, kvalificerad yrkesutbildning) bidrar till en mångfald i
utbildningsutbudet. Fördjupad specialisering ger ökad valfrihet och kvalitet
för studenten.
Förändringar i
gymnasieskolan är
nödvändiga
Propositionen föreslår att en kvalificerad yrkesexamen införs,
trots att en grundläggande yrkesexamen inte finns. Detta
innebär att terminologin blir ologisk och oklar. Från
Folkpartiets sida är det svårt att se att en "kvalificerad"
yrkesexamen kan införas, så länge det inte finns någon annan
yrkesexamen. Det är därför viktigt att poängtera att en
ordentlig yrkesutbildning måste skapas också inom
gymnasieskolans ram. De praktiskt inriktade programmen har
idag stora svårigheter. Många elever hoppar av och bara en
minoritet når det mål som regeringen ställt upp, nämligen
högskolebehörighet. Det är bättre att en elev fullföljer en
gymnasieutbildning som har en lägre teoretisk ambitionsnivå,
än att eleven påbörjar och sedan avbryter en utbildning med
aldrig så högt slutmål. I dagens gymnasieskola får den
praktiska undervisningen inte tillräckligt med utrymme. Detta
får negativa återverkningar också på elevernas förmåga att
tillgodogöra sig den kvalificerade yrkesutbildningen.
Folkpartiet liberalerna föreslår att en lärlingsutbildning liknande den
norska införs, där eleven tillbringar halva utbildningstiden på en eller flera
arbetsplatser. Utbildningen ska avslutas med en lärlingsexamen.
För vissa elever eller yrken är inte lärlingsutbildning aktuell och de
eleverna ska i stället erbjudas en yrkesutbildning, där tonvikten läggs på
karaktärs-ämnen och praktik. Kärnämnena ska kunna anpassas till respektive
program, så att t.ex. den elev som läser på omvårdnadsprogrammet ska kunna
välja att läsa medicinskt inriktad engelska. Denna utbildning ska avslutas med
en yrkesexamen.
Kvalificerad yrkesutbildning
ska kunna ge
högskolebehörighet
Folkpartiet liberalerna anser också att den kvalificerade
yrkesutbildningen ska kunna vara en fortsättning på och
komplettering till gymnasieskolans utbildning. Kravet på
högskolebehörighet för alla i gymnasieskolan är orealistiskt.
Att läsa på universitet/högskola eller att genomgå en
yrkesutbildning kan vara vitt skilda företeelser och kraven på
förkunskaper borde därför också kunna vara olika.
Grundläggande behörighet till kvalificerad yrkesutbildning
bör den ha som har en lärlings-, yrkes- eller studentexamen
enligt Folkpartiets motion om gymnasieskolan
(2000/01:Ub236).
Inom den kvalificerade yrkesutbildningen ska det vara möjligt att
komplettera sina gymnasiestudier så att den studerande kan få allmän
högskolebehörighet eller särskild behörighet till en viss högskoleutbildning.
Likaså ska den kvalificerade yrkesutbildningen kunna erbjuda
kärnämneskurser om utbildningen kräver kompletterande studier i något eller
några ämnen. På så vis slipper den studerande att läsa både en kvalificerad
yrkesutbildning och kompletteringsläsa på komvux eller folkhögskola.
Avvakta beslut om
myndighet
I propositionen föreslås att en ny myndighet ska tillskapas för
att administrera den kvalificerade yrkesutbildningen. I dag är
den nya utbildningen för oklart definierad för att det ska vara
möjligt att ta definitiv ställning till en framtida
myndighetsorganisation. Folkpartiet föreslår därför att beslut
om den slutliga organisationsformen och finansieringen av
den kvalificerade yrkesutbildningen fattas först när det står
klart vilket innehåll och vilken omfattning utbildningsformen
kommer att få. För detta ändamål behöver en utredning
tillsättas, där bl a representanter från Skolverket,
Högskoleverket och näringslivet ingår.
Folkpartiet vill också betona vikten av att man från statens sida inte börjar
lägga sig i valet av pedagogiska metoder. Det är därför olyckligt att
propositionen kortfattat omnämner problembaserat lärande som en önskvärd
metod. Lösryckta formuleringar om pedagogiska metoder kan verka styrande
på ett negativt sätt för utbildningsanordnarna. Dylika beslut ska, enligt de
beslut som har fattats i riksdagen, ligga på den professionella nivån. Det är
genom uppföljning av resultaten som staten kan avgöra om en utbildnings
kvalitet håller måtten.