1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om god utbildning som den bästa välfärdspolitiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tillgång till god utbildning är en grundläggande
rättighet för alla svenska barn och ungdomar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att alla barn och ungdomar skall erbjudas möjlighet
till en individuellt anpassad utbildning.
En skola för mänsklig växt
Skolan är till för att hjälpa barn och unga människor att växa. Det är
individer som lär sig saker, inte kollektiv.
I perspektiv av den förändring samhället går igenom är god utbildning
både i ett individ- och ett samhällsperspektiv viktigare än någonsin. God
utbildning är både den bästa och kanske också den enda fungerande
välfärdspolitiken för ett samhälle.
Genom god utbildning får människor möjlighet att växa, utvecklas och bli
allt det de kan bli. Drömmar blir till realiserbara mål. Gränsen för vart tanken
kan nå flyttas ut. Självförtroende och självkänsla växer när utmaningar klaras
av. Styrka att klara det oförutsägbara och svåra byggs av att klara det
förutsägbara och kända.
Insikter och kunskaper ger möjligheter att förstå, hantera och dra nytta av
den snabba förändring som samhället genomgår - istället för att som annars
kan bli fallet - att förändringen skapar känslor av vanmakt och
utanförstående. Den som kan och förstår blir inget passivt offer för
utvecklingen. Den som kan och förstår räds inte det nya.
Den som inte får hjälp att lära sig läsa och skriva, eller bygga sin plattform
av baskunskaper kan heller inte ta sig an det avancerade. Den som mobbas
och får lära sig att han eller hon inte duger till i skolan kommer inte att ta
för
sig på arbetsmarknaden. Den som känner sig liten och osedd i skolan kommer
inte att känna sig stor på andra håll i livet. Den som inte har verktygen för
att
hantera nuet kommer inte att söka framtiden.
God utbildning är avgörande för individens välfärd. Ingenting kan
kompensera ett barn eller en tonåring för förlorade år och bristande
utbildning. Sambandet mellan låg utbildning och hög risk för arbetslöshet är
tydligt.
Tillgång till god utbildning borde vara en grundläggande rättighet för alla
svenska barn och ungdomar. Alla skall erbjudas möjligheten till en
individuellt anpassad utbildning, rik på stöd när man behöver extra hjälp, rik
på utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare fram, solid i de
vardagliga värderingarna och tydlig om det sociala klimatet på skolan.
God utbildning är verktyget för att lyckas i livet.
Bryt likhetsideologin
Ett välfärdssamhälle värt namnet måste ta hänsyn till, ja, faktiskt bygga
på, att människors behov är olika. Barn är inte "lika". Det vet alla som
träffat mer än ett barn. Barn har olika lätt för olika saker, de utvecklas i
olika takt och har olika intressen. I en enhetsskola görs barns
individualitet till ett problem. Den som avviker kräver särlösningar, som
bryter av från majoriteten och systemet.
De barn som verkligen är olika, annorlunda eller reellt behövande kan fara
riktigt illa på grund av likhetsideologin. Barn med särskilda behov och barn
med funktionshinder behöver mer och annorlunda stöd än andra barn. Detta
stöd måste vara helt individanpassat. Detta skulle innebära en nödvändig
brytning mot den likhetsideologi som präglar dagens skolpolitik, där ordet
"lika" har förvandlats från en beskrivning till en värdering.
Men lika för alla betyder inte att det blir lika bra för alla. Det kan inte vara
insatsen som räknas, utan resultatet. För att resultatet skall bli någorlunda
lika
för barn med olika förutsättningar, så måste insatserna var mycket olika.
Eftersom behoven är individuella måste lösningarna också vara det. Detta är
särskilt viktigt för barn med särskilda behov. De är per definition inte "lika".
Tvärtom är det att kränka deras särart att låtsas som det regnar och att alla
barn är just "lika".
Mycket talar för att skolan idag fungerar bäst för barn med normala
förutsättningar, men sämre både för barn som har det lite svårare och för dem
som det lite lättare än andra i skolan. Barn med problem blir alltför ofta
själva
betraktade just som problem, även om problemet består i att de blir mobbade.
Sämst fungerar skolan för de barn som har svårast förutsättningar.
Särskilda klasser, insatser, grupper eller skolor för barn med särskilda behov
möter ofta hårt motstånd. Specialskolor läggs ner, friskolor med särskild
kompetens för dyslektiker avvisas.
Barn med särskilda behov blir regelmässigt betraktade som kostnader och
problem, inte som människor som har särskilt goda möjligheter att utvecklas,
bara betingelserna är de rätta. Detta är det avgörande skälet för varför
likriktningen av och i skolan måste brytas.
Kunskap - en mänsklig resurs
I det gamla Sverige mättes mänskliga resurser i kronor och ören. Pengar
kunde politiskt tas från den som hade och ges till den som saknade. På så
vis omfördelades resurser och någon form av jämlikhet skapades.
Idag mäts mänskliga resurser i kunskap, attityd och personliga egenskaper.
Sådana egenskaper kan sägas vara ett mjukt kapital, som inte går att överföra
politiskt. Det kräver egen vilja att lära och utveckla sig. Det kräver också
goda, kreativa utvecklingsmiljöer.
Att förmedla en nyfiken attityd till att lära, till att lära nytt och till att
lära
om är en central uppgift för skolan. Det gäller mer än någonsin att förbereda
barn och ungdomar för ett livslångt lärande. Att alla barn får den verktygslåda
som krävs för detta i form av tillräckliga grundkunskaper är avgörande för
dem som individer och för landets tillväxtförutsättningar.
Bara i ett Sverige där enskilda människor kan, får och uppmuntras att växa
och lära kan ekonomin och därmed välfärden växa. Växande förutsätter
lärande.
Dagens segregation i samhället utgår från kunskap. Pengar är mer än
någonsin bara sätt mäta kunskap.
Den som vill minska segregation måste inse just att den utgår mer från
kunskap, än från bostadsområde. Mer från bristande möjligheter till lärande,
än från hudfärg. Mer från bristande makt över den egna situationen, än från
etniskt ursprung. Mer från graden av stöd och stimulans i skolan, än från
klassbakgrund.
God utbildning ger människor möjlighet att kontrollera sin egen tillvaro, få
bättre jobb, stärka sin ekonomi och självkänsla. Välfärdsinsatser som bygger
på transfereringar, utan personlig utveckling i form av utbildning, riskerar att
leda till köpt utanförstående, då människor genom bidrag hålls utanför
samhällets utveckling. Få saker kan vara mer kränkande och oacceptabla i ett
välfärdssamhälle.
Många svenskar är delaktiga i samhällsutvecklingen och den växande
ekonomin. Men det kunskapsbaserade utanförståendet måste brytas. Ansvaret
för lärandet är den enskildes, men ansvaret för att möjligheterna till lärande
finns är gemensamt.
Välfärden växer när människor utvecklar sina egna förmågor och
intressen. De blir lyckligare och samhället rikare. Omvänt gäller att när
många människors potential förblir outnyttjad gör de och landet svåra
välfärdsförluster.
Skrota monolitskolan
Politiken skall skapa förutsättningar för, uppmuntra och stödja
människors växande och lärande. Men politiker kan inte ha svaret på hur
utbildningar bör utformas för olika människor. Utveckling måste komma
underifrån. Monolitskolan - den kommunala enhetsskolan - och
likhetsideologin måste avvecklas till förmån för individanpassning av
undervisningen.
Lösningen på det svenska utbildningssystemets problem ligger inte i att
genomföra någon ny enhetslösning. Olika utbildningsformer, profiler och
inriktningar måste tillåtas och uppmuntras att existera parallellt. Med frihet
för skolan att utvecklas kommer det att visa sig vad som fungerar bra i
praktiken och de goda exemplen kommer att bli stilbildande.
Det svenska skolsystemet behöver stöpas om från grunden. Några
utgångspunkter för en ny individbaserad skola kan vara:
- Alla barn skall ha rätt att välja skola på lika villkor
- Alla skolor måste behandlas lika oavsett huvudman
- Skolans verksamhet skall ledas av skolans medarbetare, inte av politiker
- Skolans resurser måste styras till undervisningen
- Profilering som höjer kvaliteten och gör att fler barn kan komma till sin
rätt måste uppmuntras
- Kvalitetsgranskningen av skolan måste intensifieras
- Fokusering på barn med särskilda behov måste öka
Profilering och nischkunnande skall belönas. Ett kontinuerligt
omvandlingstryck skapas när skolor utvecklar egna nischer. Skolledning
och lärare får mycket bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation när
skolorna själva kan avgöra vad pengarna skall användas till. Resurserna
kommer därmed att styras mer till undervisning och god miljö och mindre
till administration. Skolornas resultat måste vara möjliga att följa och
utvärdera för att elevens kunskapsinhämtning skall bli skolans fokus.
Den mångfald av skolor och profiler som skapas genom förslagen ovan gör
att alla barn får bättre möjligheter att komma till sin rätt, att lära sig och
att
utvecklas.
Välfärdsvinsten som görs när tusentals barn får bättre möjligheter att trivas
kan inte överskattas.
I 19 motioner, som var och en belyser en del av skolan, beskrivs olika
perspektiv på skolans utveckling. En del är längre, en del kortare. Gemensamt
är att ämnena alla behöver diskuteras för att frigöra skolan och öka
möjligheterna för varje elev att växa. De 19 motionerna är:
1. God utbildning - den bästa välfärdspolitiken (Ub207)
2. Ersätt skolplikten med individuell kunskapsrätt (Ub206)
3. Garanterad valfrihet för alla barn (Ub205)
4. Ny rättighetslagstiftning för barn med funktionshinder (Ub204)
5. Frigör skolan från politiken (Ub203)
6. Stärk skolans incitament för kvalitetsutveckling (Ub202)
7. Lägg skolans pengar på rätt saker (Ub201)
8. Ökad profilering och mångfald i skolan (Ub213)
9. Friskolor utvecklar skolan (Ub212)
10. En skola i symbios med övriga samhället (Ub211)
11. Stärk ledarskapet i skolan (Ub214)
12. Ökad kvalitetsgranskning av skolan (Ub216)
13. Social kompetens - föräldrarnas ansvar (Ub215)
14. Mobbning - en dold tragedi (Ub217)
15. Nationell krisplan mot våld och mobbning (Ub218)
16. Låt Ekeskolan leva (Ub219)
17. Se över skolans placering av barn i särskolan (Ub220)