Motion till riksdagen
2000/01:Ub203
av Tolgfors, Sten (m)

Kommunala skolor


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att landets kommunala skolor skall omvandlas till
självständiga enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling har att besluta om skolans angelägenheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hur de nationella riktlinjerna och målen för skolans
verksamhet skall uppnås skall avgöras av respektive skola.
Frigör skolan från politiken
Det sätt den svenska skolan organiseras och drivs på är föråldrat, vilket är
en grund för de problem som visar sig i undersökningar om skolans
resultat. Skolledningar och lärare är bakbundna av lager på lager av
politiska beslut. De som har att verka i skolan saknar tillräckligt
inflytande över sin situation.
Idag styrs skolan av riksdagen, Skolverket, kommunfullmäktige, barn- och
ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och brukarstyrelser. Det är en
topptung och byråkratisk organisation, med starkt begränsad frihet för
skolornas ledningar.
De som arbetar i skolan - skolledning, lärare och elever - har alldeles för
litet inflytande över skolans arbete. De som har det praktiska ansvaret har inte
rätten att fatta beslut. De som inte arbetar i skolan - politiker på olika
nivåer -
har alldeles för stort inflytande. De som fattar beslut behöver aldrig se de
praktiska konsekvenserna av besluten.
Den uppdelade och oklara ledningen av skolan gör också
ansvarsutkrävande mycket svårt för föräldrarna. Vem skall man som förälder
vända sig till om man är missnöjd med skolans miljö, som i sin tur beror på
skolans ekonomi, som i sin tur bygger på skolans anslag och lokalkostnader,
som i sin tur är beroende av kommunens budget, som i sin tur är beroende av
statsbudgeten?
Ansvaret och möjligheten att ta beslut måste flyttas till skolorna, där
skolledning och lärare, tillsammans med barn och föräldrar kan forma
verksamheten. För att åstadkomma detta måste kommunfullmäktige, barn-
och ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt frammanade
brukarstyrelser lyftas bort från styrningen av skolan. Det innebär inte att det
inte skall finnas kommunala skolor, men väl att de som arbetar i skolan styr
verksamheten bättre än de som inte gör det.
Riksdagen skall lägga fast nationella riktlinjer och mål för skolans
verksamhet. Det skall finnas en nationell målbaserad läroplan. Men hur målen
nås skall avgöras av respektive skola.
Varje skola måste därmed frigöras från politiken, göras till en självständig
enhet för att få fungera som friskolarna gör, med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling och fulla beslutsmöjligheter över skolans
angelägenheter placerade hos skolans medarbetare och ledning.
Konkurrens mellan skolor bidrar till en kvalitetsökning. Ingen söker sig till
en dålig skola. Många söker sig till skolor som kan visa goda
kunskapsresultat bland sina elever och som tillförsäkrar eleverna en god
studiemiljö.
Konkurrens bidrar också till att många idéer kommer att prövas och till att
ge besked om vilka idéer som är lyckosamma.
Såvitt känt finns det inget forskningsstöd för att hävda att stora klasser,
eller besparingar i sig, ligger bakom skolans bristande resultat. Däremot finns
det, enligt Industriförbundet, forskning som visar att inslag av konkurrens
mellan skolor har betydelse för skolornas kvalitet.

Stockholm den 22 september 2000
Sten Tolgfors (m)