1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett
resurstillskott för ambitiösa skolor, i ett system med nationell skolpeng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett
resurstillskott i tre år för skolor som inte möter de nationella
kvalitetskraven, varefter rätten att ta emot skolpeng försvinner om
problemen inte åtgärdas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Skolverket och det nationella institutet för
kvalitetsgranskning i skolan löpande bör publicera såväl de skolor som
inte uppfyller de nationella kvalitetsmålen som de skolor som väl
uppfyller kraven.
Höj kvaliteten i den svenska skolan
Det måste skapas ett tydligt samband mellan skolornas kvalitet och
ekonomi.
Det grundläggande är att låta elevernas val av skola styra
resursfördelningen. En bra skola får med ett skolpengssystem god
elevtillströmning och därmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever
och får genom detta en signal om behovet av att trappa upp kvalitetsarbetet.
Riktigt dåligt skötta skolor - både kommunala och enskilt drivna - förlorar
rätten att ta emot skolpeng och måste därmed stängas.
Men det finns också i ett system med nationell skolpeng möjlighet att
premiera framgångsrika skolor, genom inrättande av extraanslag som
fungerar som en morot för utveckling. Det finns vidare också möjlighet att
anslå extra pengar till skolor som inte uppfyller de nationella kraven, för att
underlätta de ytterligare kvalitetsinsatser som krävs på dessa skolor.
En tänkbar modell är att första året en skola inte klarar att uppfylla
kvalitetskraven betala ut extra medel som hjälp för att förbättra skolans
kvalitet. Andra liksom tredje året utgår också ytterligare medel för detta.
Om skolan trots denna extra medelstilldelning det fjärde året inte klarar att
möta de nationella kvalitetskraven, bör dess rätt att ta emot den nationella
skolpengen dras in. Det blir då upp till huvudmannen - oavsett om detta är
kommunen, en föräldraförening, en enskild eller ett bolag - att omorganisera
verksamheten i grunden. När detta är gjort och när det kan göras troligt att
skolans problem undanröjts och att kvaliteten därmed kan höjas, skan skolan
ånyo komma ifråga för prövning och eventuellt godkännande för mottagande
av nationell skolpeng.
Som nämnts i annan motion bör Skolverkets - i det korta perspektivet -
och det nationella institutets för kvalitetsgranskning i skolan i det längre
perspektivet - granskningar av landets skolor löpande publiceras. Detta för att
underlätta elevers och föräldrars val av skola, men också för att huvudmän
och skolledare skall få information om hur skolan klarar sig.
Det nationella kvalitetsgranskningsinstitutet skall likaså ges i uppgift att
publicera framgångsexempel och skolor som lyckas väl med att uppfylla de
nationella kvalitetsmålen.