Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott för ambitiösa skolor, i ett system med nationell skolpeng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott i tre år för skolor som inte möter de nationella kvalitetskraven, varefter rätten att ta emot skolpeng försvinner om problemen inte åtgärdas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket och det nationella institutet för kvalitetsgranskning i skolan löpande bör publicera såväl de skolor som inte uppfyller de nationella kvalitetsmålen som de skolor som väl uppfyller kraven.
Höj kvaliteten i den svenska skolan
Det måste skapas ett tydligt samband mellan skolornas kvalitet och ekonomi.
Det grundläggande är att låta elevernas val av skola styra resursfördelningen. En bra skola får med ett skolpengssystem god elevtillströmning och därmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever och får genom detta en signal om behovet av att trappa upp kvalitetsarbetet. Riktigt dåligt skötta skolor - både kommunala och enskilt drivna - förlorar rätten att ta emot skolpeng och måste därmed stängas.
Men det finns också i ett system med nationell skolpeng möjlighet att premiera framgångsrika skolor, genom inrättande av extraanslag som fungerar som en morot för utveckling. Det finns vidare också möjlighet att anslå extra pengar till skolor som inte uppfyller de nationella kraven, för att underlätta de ytterligare kvalitetsinsatser som krävs på dessa skolor.
En tänkbar modell är att första året en skola inte klarar att uppfylla kvalitetskraven betala ut extra medel som hjälp för att förbättra skolans kvalitet. Andra liksom tredje året utgår också ytterligare medel för detta.
Om skolan trots denna extra medelstilldelning det fjärde året inte klarar att möta de nationella kvalitetskraven, bör dess rätt att ta emot den nationella skolpengen dras in. Det blir då upp till huvudmannen - oavsett om detta är kommunen, en föräldraförening, en enskild eller ett bolag - att omorganisera verksamheten i grunden. När detta är gjort och när det kan göras troligt att skolans problem undanröjts och att kvaliteten därmed kan höjas, skan skolan ånyo komma ifråga för prövning och eventuellt godkännande för mottagande av nationell skolpeng.
Som nämnts i annan motion bör Skolverkets - i det korta perspektivet - och det nationella institutets för kvalitetsgranskning i skolan i det längre perspektivet - granskningar av landets skolor löpande publiceras. Detta för att underlätta elevers och föräldrars val av skola, men också för att huvudmän och skolledare skall få information om hur skolan klarar sig.
Det nationella kvalitetsgranskningsinstitutet skall likaså ges i uppgift att publicera framgångsexempel och skolor som lyckas väl med att uppfylla de nationella kvalitetsmålen.
Stockholm den 22 september 2000
Sten Tolgfors (m)