med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om benämningen yrkeshögskola.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att yrkesutbildningarnas längd och omfattning skall variera
mellan ett till tre och ett halvt år.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att andelen arbetsplatsförlagd verksamhet skall kunna variera
beroende på utbildningens inriktning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kortare yrkesutbildningar inom högskolan skall införas
inom ramen för den nya yrkeshögskolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om benämningarna yrkeshögskolepoäng samt
yrkeshögskoleexamen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utöka yrkeshögskolan till att omfatta 25 000 platser år
2004.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att yrkeshögskolans lärare skall kunna variera sitt arbete
mellan olika yrkeshögskoleutbildningar samt inom den gymnasiala
yrkesutbildningen.
Behovet av en kvalificerad
eftergymnasial
yrkesutbildning
Den snabba kunskapsutvecklingen gör att arbetslivet
förändras i allt högre takt. Inom nästan alla områden ökar
komplexiteten, och nya krav på kunnande ställs. Behovet av
kombinationen teoretiska och yrkesmässiga kunskaper blir
mer och mer framträdande. Detta var ett av skälen för
förändringar av gymnasieskolans yrkesutbildningar för några
år sedan. Dagens arbetsmarknad ställer större krav på
teoretiskt kunnande och bredare kunskaper än förr.
Utvecklingen har visat att kompetensbehoven också ställer krav på mer
kvalificerad yrkesutbildning än vad gymnasieskolans påbyggnadsutbildningar
kunnat åstadkomma. Den försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning som inleddes 1996, och föranlett den nu aktuella
propositionen, är ett uttryck för detta.
Behoven av kvalificerat yrkeskunnande är omfattande och utgör delvis
förklaringen till så kallade flaskhalsproblem - det vill säga arbetslösheten är
omfattande samtidigt som företagen har svårigheter att rekrytera kunniga
medarbetare inom vissa sektorer.
Företagen har ett stort behov av kunnig personal och ställer höga krav på
sina medarbetare. Inom en majoritet av svenska företag har man under senare
tid märkt en tendens till att det blivit svårare att rekrytera högutbildade
medarbetare. Problemet är större bland industriföretag än bland tjänsteföretag.
Sju av tio svenska storföretag uppger dessutom att det kommer att bli än
svårare att rekrytera i framtiden. Även små och medelstora industriföretag
märker tydligt av svårigheterna att rekrytera.
De stora företagen eftersöker medarbetare med stor teoretisk kompetens,
vilken finns bland högskoleutbildade. Små och medelstora företag, samt
industriföretag, behöver medarbetare med en blandning av teoretisk och
praktisk kunskap. Det gäller exempelvis produktionstekniker och andra
yrkeskategorier som faller utanför högskolans civilingenjörsutbildning och
andra ingenjörsutbildningar inom högskolan. Detta ställer höga krav på en
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning, med inslag av teoretiska ämnen
men också en stor del lärande i arbete, för att skapa den rätta balansen i
kunnandet.
Arbetslivets snabba förändring inom vissa branscher och i nya branscher
ställer stora krav på den högre utbildningen. Den traditionella högskolan har
inte kunnat motsvara de krav som finns på nya utbildningar och som
tillgodoser arbetslivets behov. Den kännetecknas snarare av en stor tröghet
inför förändringar av innehåll och inför nya utbildningar.
Den flexibla modell som tillämpats i försöksverksamheten har visat att den
motsvarat arbetslivets krav mot att möta behovet av nya utbildningar.
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har fyllt upp ett
stort behov av utbildningar som inte funnits inom de vanliga skolformerna.
Den nya yrkeshögskolan kommer att ha en viktig roll när det gäller att fylla
upp det tomrum som finns när det gäller arbetslivets behov av välutbildad
arbetskraft, särskilt för de små och medelstora företagen. I rätt form kommer
den att kunna fylla en viktig funktion och vara banbrytande för att tillgodose
arbetslivets behov av ny kunskap och kompetens.
Arbetsmarknadsutbildning leder alltför sällan till arbete. Andelen som fick
arbete efter avslutad yrkesinriktad utbildning har sjunkit från 74 procent
(1989) till 37 procent (1996). Vi menar att detta visar problemen med en
statligt administrerad och ofta helt offentligt organiserad
arbetsmarknadsutbildning. Utbildningen har dessutom varit för mycket
inriktad på att lösa de problem med sysselsättningen som råder för tillfället.
Den snabba utvecklingen ställer krav på mycket stor flexibilitet och lyhördhet
för förändringar. Specialdesignade utbildningar måste snabbt kunna ordnas,
marknadsföras och genomföras - och läggas ned, om dessa inte leder till
arbeten. Härvidlag är en utvecklad samverkan mellan utbildningsanordnare
och näringsliv absolut nödvändig.
Bakgrund till förslaget om
kvalificerad yrkesutbildning
Socialdemokraterna har länge haft problem med att acceptera
nya former för utbildning. Alltsedan den borgerliga
regeringen tillsatte utredningen om en ny kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning har socialdemokraterna
intagit en skeptisk hållning.
Den socialdemokratiska regeringen presenterade sent omsider en
försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning, men har hela tiden varit
sparsam med tilldelningen av platser. De många ansökningarna, intressanta
utbildningar av hög kvalitet, samt de goda erfarenheterna, tvingade emellertid
regeringen att successivt tilldela försöksverksamheten fler platser och att till
sist lägga fram ett förslag om permanentning av verksamheten.
Försöksverksamheten har motsvarat högt ställda förväntningar. Skola och
arbetsliv har funnit former där de arbetar tillsammans och tar ett gemensamt
ansvar för att åstadkomma nya och fördjupade yrkesutbildningar med ett
innehåll som framtidens arbetsmarknad har behov av. Det som gör en
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning intressant är att utbildningen styrs
av konkreta behov i näringslivet. Utbildningsformen styrs av de
yrkesverksammas lärintresse och arbetslivets långsiktiga rekryteringsbehov.
Antalet sökta platser per år ökade från 5.327 st år 1997, till 8.801 st år
2001. Beviljade platser ökade från 1.995 st till 2.758 inom samma tidsrymd.
De mest sökta utbildningsområdena är IT, inklusive multimedia och grafik,
tillverkning, inklusive produktutveckling, ekonomi/försäkring/handel, samt
vård.
Enligt de undersökningar som gjorts är 80 procent av de elever som
genomgått kvalificerad yrkesutbildning nöjda med utbildningen, och mer än
80 procent får arbete inom en kort tidsperiod efter genomgången utbildning.
Så höga siffror är unika inom utbildningsområdet. Även
utbildningsanordnarna är nöjda. Intresset för att organisera kvalificerad
yrkesutbildning är stort.
Vi bifaller förslaget om att permanenta försöksverksamheten. Förslaget
innehåller emellertid ett antal detaljregleringar som vi anser onödiga.
Därutöver har vi avvikande uppfattning i några delfrågor.
En flexibel och modern
modell för kvalificerad
eftergymnasial
yrkesutbildning
Yrkeshögskola
Regeringen föreslår att försöksverksamheten i dess
permanenta form skall benämnas kvalificerad
yrkesutbildning.
Vi föreslår att verksamheten skall kallas yrkeshögskola. Benämningen
yrkeshögskola bedöms som tilltalande genom att ge associationer till
någonting enhetligt, av hög kvalitet. Genom epitetet yrkes- drar vi en gräns
gentemot den ordinarie högskolan och undviker oklarhet om vad
utbildningsformen står för.
Utbildningarnas längd
Regeringen föreslår att utbildningens inriktning och
omfattning bör bestämmas utifrån bedömningar om den
framtida efterfrågan i arbetslivet. Den normala
utbildningstiden för en kvalificerad yrkesutbildning föreslås
vara två års heltidsstudier (eller deltidsstudier av motsvarande
omfattning). Regeringen menar dock att det bör finnas
möjligheter att genomföra utbildningar som har en annan
omfattning, dock lägst ett och högst tre års heltidsstudier.
Härvid skall göras en prövning i varje enskilt fall.
Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att det krävs utrymme för
variation och korta beslutsvägar för att utbildningarna skall kunna svara mot
arbetslivets krav och därmed de studerandes förväntningar.
Olika branscher och yrken ställer olika krav på ämnesteoretisk kompetens
och färdighetsträning, och det ställer i sin tur också skilda krav på
yrkesutbildningens längd. För vissa yrken och branscher kommer kravet att
vara exempelvis ett år medan det för andra kommer att vara längre.
Utbildningarnas längd bör därför kunna variera mellan ett till tre år. Det finns
anledning att tillåta att enstaka utbildningar varar upp till tre och ett halvt
år
beroende på krav från utbildningens utförare och avnämare.
Yrkeshögskolorna skall vara ett alternativ till den traditionella högskolan
eller universitetet. Yrkeshögskolor skall också vara ett alternativ för personer
från arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant slag som inte finns på
vanliga högskolor eller universitet. För yrkesverksamma med gedigna
yrkeskunskaper, men utan tillräcklig teoretisk utbildningsbakgrund krävs
andra ingångar än vad som i dag kan erbjudas. Vi menar att detta är möjligt
att åstadkomma genom varierande utbildningsformer och bättre kunskaper om
arbetslivet i aktuell bransch. Med rätt modell är vi övertygade om att den
kvalificerade yrkesutbildningen kommer att fylla ett stort behov som aldrig
kan ersättas av aldrig så stora insatser av "arbetsmarknadsutbildning".
Det är viktigt att utbildningarna följer arbetslivets rytm. Det innebär
konkret att schemaläggning, undervisningsskyldighet och terminsindelning är
av underordnad betydelse. Dessa administrativa frågor skall anpassas till
arbetslivets villkor och således vara rörliga. Utbildningar skall kunna startas
under årets alla månader.
Arbetsplatsförlagd verksamhet
Regeringen föreslår att utbildningen bör ges formen av
lärande i arbete på en arbetsplats. Härvid anger man att den
arbetsbaserade utbildningen bör uppta cirka en tredjedel av
utbildningstiden.
Vi har länge ansett att den modell för tidsanvändning som användes i
försöksverksamheten varit alltför stelbent. Så är även fallet med regeringens
förslag till permanentad yrkesutbildning. Den föreslagna modellen innebär att
av den totala utbildningstiden skall 2/3 vara utbildning i skolan och 1/3 på
arbetsplatsen. För vissa branscher och yrken krävs det betydligt mer av
arbetsplatsförlagd utbildning och för andra mindre. Hur mycket och av vad
måste kunna variera beroende på utbildningens inriktning. Varje
yrkeshögskola bör ha stor frihet att organisera utbildningen efter sina
förutsättningar. Av regelverket för yrkeshögskolorna bör framgå vem som
skall godkänna utbildningen och på vilka kriterier detta skall ske. Besluten
kan tas nationellt, men det är en fördel om den enskilda yrkeshögskolan också
kan ges möjlighet att fatta beslut med hjälp av nationella kriterier.
Inordnande och överföring av
befintliga utbildningsformer
Regeringen skriver att de utbildningsplatser som finns inom
dagens försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning
bör övergå i den nya kvalificerade yrkesutbildningen den 1
januari 2002.
Det finns påtagliga likheter bl. a. i fråga om kunskapssyn och
arbetslivsanknytning mellan yrkestekniska högskoleutbildningar (YTH) och
den modell vi förordar där de enskilda eleverna skall ha möjlighet att gå
direkt från arbetslivet till utbildning inom den kvalificerade
yrkesutbildningens ram för att därefter, efter examen, gå tillbaka till
arbetslivet.
Regeringen antyder vidare att de elever som i dag går i
påbyggnadsutbildningar successivt skall flyttas över till den kvalificerade
yrkesutbildningen. Det är en fördel för den föreslagna nationella myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning att påbyggnadsutbildningarna redan har
kursplaner och mål för utbildningen, vilka kan ligga som grund för att snabbt
komma igång med utbildningarna i den nya strukturen. Vi vill i det
sammanhanget påpeka att flera av dessa utbildningar bör tillföras moment
med arbetslivsanknytning.
Folkbildningen och folkhögskolan bör också ses som en fortsatt
samarbetspartner när det gäller kvalificerad yrkesutbildning. Med sina olika
profiler och sin flexibilitet är den en särskild resurs i utbildningen.
Vi ser med tillfredsställelse att regeringen tillsatt en utredning med
uppdrag att utreda vissa frågor om de kortare yrkesutbildningarna inom
högskolan. Vi stöder förslaget att dessa utbildningar skall leda till examina.
Vi anser att dessa utbildningsformer bör föras över inom ramen för
yrkeshögskolan så snart detta låter sig göras, och vi emotser att regeringen
snarast återkommer med ett förslag i linje med detta. Det har vidare inverkan
på yrkeshögskolans dimensionering, till vilket vi återkommer nedan.
Examen för kvalificerad
yrkesutbildning
Propositionen föreslår att regeringen, eller av den utsedd
myndighet, skall få meddela föreskrifter om examina.
Utbildningsanordnaren skall få utfärda examensbevis.
Examen bör definieras genom nationella mål och
dokumenteras i examensbevis, där innehåll, omfattning och
inriktning anges. Utbildningens omfattning bör uttryckas i
KY-poäng, där en veckas heltidsstudier motsvarar en KY-
poäng. Examen bör benämnas kvalificerad yrkesexamen.
Vi vill, i enlighet med vårt förslag om att benämna utbildningen
yrkeshögskola, kalla poängen för yrkeshögskolepoäng, samt examen för
yrkeshögskoleexamen.
I försöksverksamheten har den som gått en utbildning omfattande minst
två år fått yrkesexamen. Vi stöder förslaget om en särskild examen för dem
som gått yrkeshögskolan. Vi anser dock att det skall kunna finnas flera olika
typer av examina, för att systemet skall bli flexibelt och rättvisande.
De studerande skall kunna tillgodoräkna sig tidigare erfarenheter i sin
examen. För de teoretiska delarna av utbildningen ser vi inga hinder för ett
nära samarbete mellan utbildningar inom de fristående yrkesskolornas ram
och högskolor och universitet.
Vi vill i sammanhanget även påpeka att regeringen snarast bör återkomma
med ett förslag på en modern gymnasieexamen, i ljuset av att den
kvalificerade yrkesutbildningen delvis föreslås skola bygga på de kunskaper
som eleverna får på nationella eller specialutformade program i
gymnasieskolan.
Dimensionering av den kvalificerade
yrkesutbildningen
Regeringen skriver i propositionen att den avser att
återkomma till riksdagen avseende dimensionering av den
kvalificerade yrkesutbildningen. Regeringen skriver att
verksamheten under innevarande budgetår uppgår till 12.000
platser, och att dessa platser kan överföras i permanent
verksamhet utan något mera omfattande förändringsarbete.
Yrkeshögskolan bör få betydligt större utrymme än så. Detta stöds av en
enig front av företrädare för SAF, LO, TCO och Företagarna, som vill ge den
här utbildningsformen högsta prioritet. Företag och branscher har i dag
betydande rekryteringsproblem, i synnerhet när det gäller medarbetare med
kvalificerad yrkeskompetens. Företagen hindras i sin expansion av
rekryteringssvårigheter, vilka ytterligare förvärras av stora förestående
pensionsavgångar.
Vi föreslår att yrkeshögskolan byggs ut till att omfatta 25.000 studieplatser
år 2004. Detta är en påtagligt större satsning än vad regeringen medger trots
goda resultat och stor efterfrågan på denna utbildning. Dimensioneringen bör
göras med stor hänsyn till arbetsmarknadens efterfrågan på kvalificerad
yrkeskompetens.
Lärare och handledare
Regeringen skriver att lärare och handledare skall genom
utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den undervisning
som de skall bedriva.
Vi delar regeringens åsikt att rätt kompetens hos dem som undervisar är en
nyckelfaktor för att uppnå en hög kvalitet inom yrkeshögskolan. Vi stöder
också förslaget om att sådan kompetens kan ha förvärvats genom utbildning
eller erfarenhet.
Vi har redan i andra sammanhang påpekat vikten av att ta tillvara den
kunskap och kompetens som finns hos yrkesverksamma och erfarna aktörer.
Inom ramen för den föreslagna yrkeshögskolan är detta särskilt aktuellt. När
det gäller lärarkompetens finns goda förutsättningar för en naturlig
anknytning mellan yrkesgymnasiet, yrkeshögskolan och högskolan. Den
flexibla struktur som den nya utbildningsformen ges kan bidra till konstruktiv
samarbete mellan utbildningsformerna. Det ligger i den nya myndighetens
ansvar att strukturera detta.
Det är vår mening att de lärare som handhar utbildningens teoretiska del
skall kunna vara flexibla i sitt arbete. Detta innebär konkret att en lärare
skall
kunna undervisa på flera olika yrkesutbildningar, beroende på hans eller
hennes specifika kompetens. Det är också önskvärt att dessa lärare kan
undervisa inom ramen för gymnasiets yrkesinriktade program. På detta sätt
bereds en bredare och mer flexibel arbetsmarknad för de aktuella lärarna samt
sker en naturlig anknytning mellan yrkesgymnasiet och yrkeshögskolan. Om
yrkeshögskolan kan erbjuda attraktiva lärartjänster kommer även andra
utbildningar att kunna dra fördel av detta under förutsättning att tjänsterna
blir
flexibla.