Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samernas rätt att delta i den nordiska gemenskapen på samma villkor som andra folk i Norden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en samling av resurser bör ske kring atomavfallet på Kolahalvön.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att Museum Anna Nordlander blir nordiskt centrum för kvinnokonst.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ökade satsningar på gemensam nordisk produktion av barnfilm.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fortsatt kontinuerlig finansiering av Nordicom.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att inrätta en nordisk filmproduktionsfond för ländernas ursprungsbefolkningar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökat marknadsföringsstöd för nordisk kultur i Europa och internationellt.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av beslut under våren om förbättrad och utvidgad nordisk miljömärkning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av erfarenhetsutbyte vad avser de nordiska länderna och närområdets länders olika rovdjurspolitik.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kampen mot handel med flickors och kvinnors kroppar både över gränser och inom länderna behöver lyftas upp till regeringschefsnivå.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett initiativ skall tas för att lösa frågan om grannlands-TV i Norden.
Bakgrund
Med anledning av regeringens skrivelse vad avser nordiskt samarbete med inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet vill jag här lyfta fram följande.
Ministerrådet har tagit på sig en samordnande roll beträffande årliga ministermöten i samefrågor. Det är bra men samer har levt och bott i norra Skandinavien så länge det funnits människor här, och därför ska de deltaga i den nordiska gemenskapen på lika villkor som andra folk i Norden och som fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet.
Nordiska ministerrådet arbetar aktivt med närområdesfrågor tillsammans med de tre baltiska länderna, nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis. Kravet kommer efterhand att öka vad avser insatser i det ryska närområdet. Bra! Situationen i Kaliningrad har uppmärksammats och insatser planeras. Här finns redan en väl etablerad miljöorganisation, ECO-Defence, att samarbeta med. De sociala frågorna som handel med kvinnor, knark och en dramatisk ökning av hiv/aids kan angripas först om själva attityden mot de som utsätts förändras. Handel med flickors och kvinnors kroppar kan endast förekomma om det finns en efterfrågan på prostituerade. Här krävs insatser på statsministernivå om resultat skall nås.
Det finns även förslag till att koncentrera insatser till större projekt. Då vill jag påminna om den mycket alarmerande situationen på Kolahalvön med läckande atomavfall på de kärnvapenbestyckade ubåtarna. Låt oss tala klartext: Om ingeting görs åt situationen och radioaktiviteten läcker ut i havet så smittas hela Atlanten. Bellona som erhållit rådets miljöpris har många goda förslag till åtgärder. Norge har alltför länge lämnats ensamt att bygga kontakt- nät och satsa pengar - det är hög tid för ministerrådet att nu göra en kraftsamling.
I det danska ordförandeprogrammet på kulturområdet har uppmärksamhet fästs vid nya former för konstnärssamarbete. Ett konkret projekt skulle Museum Anna Nordlander kunna vara. Museet har ambitionen att vara ett nordiskt centrum för kvinnors konstnärliga skapande. Det vill arbeta med jämställdhetsfrågor genom att sätta kvinnliga konstnärer och deras skapande i fokus. Museum Anna Nordlander är i dag tillsammans med Frauen Museum i Bonn det enda konstmuseet i Europa som arbetar med och för kvinnliga konst- utövare. I Norden finns två kvinnomuseum, Kvindemuseet i Århus och Kvinnemuseet Rolighed i Kongsvinger. Museum Anna Nordlander i Skellefteå skulle bli ett bra nordiskt tillskott för kvinnokonst.
Ministerrådets kultursamarbete inom barn- och ungdomsområdet har som huvudmål att stärka den nordiska identiteten. I det medielandskap som de nordiska ungdomarna lever i dominerar dock det amerikanska utbudet med upp till 70 procent. Barn i Sverige mellan 3 och 8 år umgås 2 timmar och 42 minuter varje dag med medier. De gemensamma satsningar som görs för barnkulturforskning är mycket bra, och vi vill gärna att satsningarna på nordisk barnfilm ökar. Vi är ganska så ensamma i Europa om att satsa speciellt på barnfilm.
Nordicom stöds bland annat av Nordiska rådet. Dess forskning inom medieområdet är i dag erkänd världen över och dess forskning på barn och medier världsunik. För fortsatta framgångar krävs fortsatt kontinuitet i arbetet och fortsatt långsiktig finansiering av rådet.
Den nordiska film- och TV-fonden behöver kompletteras med en ny fond för ländernas ursprungsbefolkningar. De nordiska ländernas olika språklagar har resulterat i olika insatser för ländernas ursprungsbefolkningar när det gäller produktion av film på eget språk. I Sverige ges inga öronmärkta pengar över huvud taget till samisk filmproduktion, vilket vi hoppas att det snart blir en ändring på. När det gäller nordiskt samarbete vill vi att en nordisk filmproduktionsfond inrättas för våra olika ursprungsfolk. Jag tänker på norska, finska och svenska samer, grönländare men även på samarbete med ryska samer och med Skottlands ursprungsfolk.
När det gäller Nordiska kulturfonden så tycker jag att det är bra att den satsar på bredden. Jag vill dock påminna om att om Sverige bygger ut ett nätverk av folkmusikinstitut, som Norge och Finland har gjort, så underlättas det regionala nordiska samarbetet inom området. Marknadsföringen av nordisk litteratur, musik, film, teater och dans behöver förstärkas, kanske i första hand till våra systerländer i Europa. Intresset för nordisk konst inom alla de områden som står till buds är mycket stort just nu. Då är det synd att inte hela utbudet kan nå ut på den europeiska och internationella marknaden.
En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat på att utreda gemensamma problem och möjligheter samt utbyta erfarenheter och synpunkter vad avser frågor av gemensamt intresse. De olika nordiska ländernas rovdjurspolitik är en viktig näringspolitisk fråga där de nordiska ländernas olika erfarenheter kan behöva ventileras. Här spelar även Rysslands och de baltiska ländernas rovdjurspolitik in. Frågan behöver lyftas i Nordiska rådet för utbyte av erfarenheter och aktuell politik.
När det gäller de nordiska konsumenternas krav på olika former av miljömärkning så behöver Nordiska ministerrådet öka takten. Miljömärkningen Svanen går sakta framåt; här gäller det att hålla hög kompetens så att inte bristfälliga produkter slinker igenom. Undersökning har även visat att de nordiska konsumenterna vill att livsmedel märks inte endast med innehåll utan även med ursprungsland. Här förväntas konkreta förslag från ministerrådet under våren.
Inom jämställdhetsområdet behöver även gemensam kunskap utbytas. I Sverige är det så att löneskillnader mellan kvinnor och män ökar trots lagstiftning som säger tvärtom. I den gemensamma kampen mot handel med flickor och kvinnor är det viktigt att se till problemets grund, efterfrågan på prostituerade. I Sverige är det förbjudet att köpa en kropp men inte i våra nordiska grannländer. Handel med kvinnor över gränserna och inom länderna ökar. Frågans dignitet blir tydlig om den lyfts på regeringschefsnivå.
Slutligen kan jag konstatera att ordet grannlands-TV inte nämns alls i skrivelsen. Det måste vara ett förbiseende, ty samarbetsministrar från olika länder har vid flera frågetillfällen sagt att de arbetar aktivt med frågan. Nu finns även ett nytt medlemsförslag för rådet att ta ställning till. Men det bästa vore om Nordiska ministerrådet, på initiativ från Sverige, kunde lösa frågan innan den igen behandlas i rådet. Låt oss få ett slut på denna långkörare.
Stockholm den 29 mars 2001
Ewa Larsson (mp)