Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen under det svenska ordförandeskapet lyfter fram
barnrättsfrågorna i EU:s kandidatländer.
Motiv för mitt förslag
Vid EU-toppmötet i Köpenhamn 1993 bestämde stats- och
regeringscheferna om vilka villkor som skall gälla i blivande EU-länder,
de s.k. Köpenhamnskriterierna. I det politiska kriteriet ingår respekten för
mänskliga rättigheter och skyddet för minoriteter. Det finns en tydlig
koppling även till barnets rättigheter även om inte detta diskuterats i
utvidgningsförhandlingarna särskilt mycket hittills, med undantag för
Rumänien.
Det är dessvärre inte bara gatubarnen i Rumänien som lever under svåra
förhållanden.
FN:s kommitté för barnens rättigheter har hitintills granskat sex av tio
länder i Öst- och Centraleuropa som inlett förhandlingar med EU. De
slutsatser som kommittén dragit beträffande dessa länder talar sitt tydliga
språk. I flera av länderna är diskriminering av barn som tillhör
minoritetsgrupper, särskilt romska barn, mycket omfattande. Detta sker på
olika sätt. Barn får inte rätt till utbildning, barn ges inte möjlighet att
fullfölja
sin skolgång. En för tidigt avslutad skolgång är alltför ofta en biljett in i
kriminalitet och prostitution. I flera länder är många grupper av barn statslösa
och förhindras därigenom att få del av sina rättigheter. Ett stort problem är
också det ökande antalet barn som är prostituerade.
Sverige bör av ovan nämnda skäl lyfta fram barnrättsfrågorna under det
svenska ordförandeskapet.