Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökat anslag till Föreningen Norden i Sverige.
Motivering
Allt flera människor rör sig över nationsgränserna. För Sveriges del är
utbytet särskilt stort med de nordiska grannländerna. Sedan årtionden
finns därför en rad nordiska avtal som ska säkerställa en god rörlighet.
Det gäller exempelvis avtal om passfrihet, om arbetsmarknaden och den
sociala tryggheten m m, som är av stor betydelse för alla som inte ser
nationsgränserna som ett hinder för att söka arbete, utbildning och
livskvalité på den plats som är mest lämpad.
Flera tiotusentals nordbor arbetar i ett annat land än där de är medborgare.
Ännu flera är genom sitt arbete aktiva i annat land än sitt hemland. Åtskilliga
tiotusentals nordbor uppehåller sig också utanför arbetsmarknaden,
exempelvis i utbildning eller som pensionärer, i ett annat nordiskt land än sitt
eget. Flera skäl talar för att allt fler blir involverade i aktiviteter över
nationsgränserna i Norden. De förbättrade kommunikationerna, där
Öresundsförbindelsen endast är ett exempel, och det växande
företagssamarbetet ger argument för detta.
Trots de nordiska avtalen återstår många gränshinder. Detta har visat sig
inte minst genom den nordiska servicetelefonen, Hallå Norden! som på
svenskt initiativ bedrivits av Föreningen Norden i Sverige med stöd av
finansiering av Nordiska ministerrådet/Nordiska rådet.
Erfarenheterna visar att åtskilliga nordbor, såväl svenska medborgare som
är verksamma i ett nordiskt grannland som medborgare i andra nordiska
länder som uppehåller sig i Sverige, får stora problem till följd av att de
själva, eller de företrädare för den offentliga förvaltningen som de möter när
problem uppstår, har en helt otillräcklig eller obefintlig kunskap om de
nordiska samarbetsavtalen och regelverken.
Att förbättra informationen om de regler som gäller för nordbor som rör
sig över nationsgränserna blir en allt viktigare uppgift. Dagens situation är
inte tillfredställande. Många tusentals människor drabbas i onödan av
problem till följd av okunskap om gällande avtal. Ytterligare många drabbas
genom brister i tillämpningen av befintliga regelverk vilket åtskilliga gånger
också sammanhänger med okunskap. Verksamheten vid Hallå Norden!-
telefonen bidrar dessutom till att ge erfarenhetsbaserad kunskap om brister i
avtal och regelverk vilket utgör underlag för reforminitiativ i politik och
förvaltning.
Att informera om gällande nordiska avtal är självklart en uppgift för
Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Men det är ingalunda så att dessa
mellanstatliga institutioner är ensamt ansvariga för detta. Att informera om
innebörden i ingångna avtal är med det nordiska samarbetets mellanstatliga
karaktär också en viktig uppgift på nationell nivå.
Verksamheten med den nordiska servicetelefonen Hallå Norden! avses nu
bli permanentad med finansiering via Nordiska ministerrådet. Enligt hittills
redovisade planer blir det ytterst begränsade resurser som ställs till
förfogande. Enligt det budgetförslag samarbetsministrarna lämnat till
Nordiska rådet ställs högst 300 000 DKK till förfogande för nästa år för
Sveriges del. Föreningen Norden avses bli huvudman för verksamheten.
I Nordiska ministerrådet förutsätts den ytterst viktiga marknadsföringen av
Hallå Norden! vara en nationell angelägenhet. Så var också fallet under den
försöksverksamhet som bedrivits tidigare. Till skillnad från motsvarigheten i
Norge har dock inte den svenska statsmakten gjort några insatser för att
marknadsföra Hallå Norden! hittills. Inte heller i proposition 2000/01:1
redovisas någon planering för sådana insatser trots att den nationella nivå
enligt vad Nordiska ministerrådet anger åtagit sig ansvar för marknadsföring
av Hallå Norden!
Regeringen framhåller i proposition 2000/01:1 att "Föreningen Nordens
verksamhet är värdefull och fyller en väsentlig funktion då det gäller att
sprida information och ge det nordiska samarbetet en folklig förankring". Det
är naturligtvis sant.
Men anslagsnivån föreslås nu för nionde året vara nominellt oförändrad,
det vill säga 7 128 000 kronor. Detta trots det påvisade ökade behovet av
information om nordiska avtal och regelverk och trots att Nordiska
ministerrådet, där Sverige medverkat vid besluten, utgår från att
marknadsföringen av Hallå Norden! är en nationell angelägenhet.
Det svenska EU-medlemskapet har lett till att ett särskilt anslag (5:17)
ingår i budgetpropositionen för Europainformation m m. Något motsvarande
anslag för information finns inte när det gäller det nordiska samarbetet, men
här finns istället ett särskilt anslag, Föreningen Norden.
En utökning av anslaget till Föreningen Norden bör ske med en miljon
kronor genom att anslaget 5:17 minskas med samma belopp.
Erfarenheterna visar att tusentals nordbor hamnar i svåra problem på grund
av otillräcklig kunskap om ingångna nordiska avtal och brister i tillämpningen
av dessa avtal. Det finns därför starka skäl för att höja anslaget till
Föreningen
Norden med en miljon kronor budgetåret 2001 i jämförelse med det
oförändrade anslag som gällt under åtta tidigare år. En höjning är
oundgängligen nödvändig med tanke på att den nationella nivån görs ansvarig
för marknadsföring av den nordiska servicetelefon som blir permanentad från
och med den 1 januari 2001 och även med tanke på att Föreningen Norden
åtagit sig att vara ansvarig för det nordiska informationsfönstret, Norden i
Fokus. Vad gäller den senare institutionen har Sveriges regering i Nordiska
ministerrådet åtagit sig att svara för lokalkostnaderna vilket inte alls har
beaktats i proposition 2000/01:1.