1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hjälp och stöd för assyrierna så att de kan stanna i sina
hemländer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att assyriernas situation förs upp på FN:s dagordning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att assyrierna skall få sin etniska och kulturella identitet
erkänd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bistånd för att assyrierna skall kunna återuppbygga sina byar
och institutioner.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att laglösheten i norra Irak skall uppmärksammas och åtgärdas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riktade sanktioner mot den politiska eliten i Irak för att lindra
sanktionernas negativa effekter för den civila befolkningen.
Motivering
Från början var de cirka 80 miljoner, men idag finns cirka 3 miljoner
assyrier kvar. Mer än 1,5 miljon lever i Irak. Men de finns också i Iran,
Syrien, Turkiet, Libanon och i Europa, USA och Australien. I Sverige
finns cirka 60 000 assyrier.
Enligt uppgift grundade assyrierna för mer än 6 000 år sedan
mänsklighetens första civilisation. De utgör den ursprungliga befolkningen i
Irak. De förlorade sin politiska makt redan 700 år före Kristi födelse. Det var
då Nineve och Babylon föll. Efter Nineves fall tog många andra folk och
härskare makten över assyrierna. Det var romare, perser, araber, tatarer,
turkar m fl.
Assyrierna var bland de första som accepterade kristendomen. De
berättade om sin tro för hela Mellanöstern och blev på grund av detta
mördade och massakrerade. En förföljelse startade, som i princip har pågått
sedan dess. Visserligen har de förlorat sin makt men de har bevarat sitt språk,
sin etniska tillhörighet och sammanhållning samt sin religiösa identitet.
I modern tid utsätts assyrierna för religiöst och etniskt förtryck i sina
hemländer. Under första världskriget försökte de återta sina rättigheter. Men
de besegrades och utsattes för massakrer av osmanerna. Deras kurdiska
grannar användes också i aktiviteterna för att förgöra dem. Cirka 500 000
assyrier omkom i ett fruktansvärt blodbad och en påtvingad massutvandring.
Den irakiska regeringen gjorde sig den 7 augusti 1933 skyldig till att
ytterligare assyriers blod utgjöts (flödade) vid den beryktade Semail-
massakern. Det var det första av den irakiska staten sponsrade folkmordet i
det moderna Iraks historia. 4 000-5 000 assyrier omkom vid den massakern.
Genom den förföljelse som assyrierna utsatts för har de fråntagits mark
och egendom. Förföljelsen gick på 50 och 60-talen så långt att många assyrier
för att rädda sina liv förnekade sin identitet.
Efter år 1968 har fler än 250 byar förstörts och invånarna dödats eller flytt.
Hus, kyrkor och kloster har jämnats med marken. En del byggnader var mer
än 1500 år gamla. Det är den nuvarande irakiska regimens armé som utfört
hantverket.
Målet för regimen är att alla som inte är araber skall bort. Men många
flyktingar har framförallt under 1970-talet kommit tillbaka. Skolan, byn och
kyrkan är viktiga institutioner för assyrierna.
Många assyrier lever idag under FNs beskydd i norra Irak. Men så sent
som den 23 augusti 1996 anfölls staden Arbil av Saddam Husseins armé. Den
kurdiska organisationen Barasani var vägvisare. Assyriernas kontor, TV- och
radiostationer, skolor och allt annat av värde förstördes. Den irakiska
regeringen erkänner inte assyriernas etniska och kulturella identitet.
Assyrierna i Irak är vid sidan av kurder, araber och turkmener en del av det
irakiska folket. Den assyriska demokratiska rörelsen i Irak ingår i INC,
Irakiska Nationella Kongressen, som är en opinionsrörelse mot Saddam Hus-
seins regim. INC arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Rörelsen
understöds av USA och Storbritannien.
I norra Irak deltar assyrierna i det politiska skeendet. I det särskilda
parlamentet för norra Irak ingår fem assyrier. De övriga hundra ledamöterna
är kurder. Assyrierna samarbetar kulturellt med kurder och turkmener och
har egna TV- och radiostationer. De har tillåtelse att undervisa i sitt eget
språk
och har 27 egna skolor, där all undervisning sker på assyriska. Detta har inte
varit möjligt på 2000 år, men är nu möjligt tack vare FNs beskydd och
kurdernas förståelse.
Assyrierna tillhör, liksom många andra länder och folk, många kristna
kyrkor. Som exempel kan nämnas den kaldeiska, syrianska, ortodoxa,
romersk katolska, protestantiska med flera kyrkor.
Det assyriska folket är besviket på omvärlden då de anser sig få allt för lite
stöd och hjälp. Idag behöver de politiskt stöd för att få sin etniska och
kulturella identitet erkänd. De behöver hjälp att återuppbygga byar och
sociala institutioner så att de kan leva i hemlandet i respekt och frihet. De
behöver också hjälp mot laglösheten i norra Irak. Där tillåts våld, förtryck och
förföljelse ske utan att förövarna lagförs.
Sanktionerna mot Irak slår också hårt mot assyrierna liksom den övriga
befolkningen, då de av regimen används som vapen mot dem. Sanktioner
måste därför mer inriktas mot den politiska eliten i Irak så att dess negativa
effekter inte drabbar den civila befolkningen på det sätt som den gör idag.