Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om information till allmänheten om säkerhet vid atomkraftolycka.
Motivering
Miljösituationen på Kolahalvön är katastrofal. Inget annat land i världen
har så många kärnkraftsreaktorer samlade på så liten yta. På Kolahalvön
togs den första atomubåten i drift 1958. Sedan dess har en mängd
atomubåtar och atomdrivna krigsfartyg byggts för den norra Ishavsflottan.
Dessa båtar finns till viss del kvar, några har demonterats och några har
sjunkit. Enligt Bellona, den norska miljöorganisationen, har 16
kärnreaktorer dumpats i Karahavet. Om inte de kvarvarande fartygen på
Kolahalvön och deras radioaktiva last en dag ska sjunka måste
reaktorerna tas bort och bränslestavarna förvaras på ett säkert sätt. Lepse,
en atomdriven isbrytare som länge varit ur drift och aktuell för
demontering, ligger fortfarande vid hamnen i Murmansk i väntan på ett
omhändertagande.
Kärnkraftverket i Poljarnye Zori räknas som ett av de tio farligaste i
världen. Under tio år har kärnkraftverket samarbetat med Norge, Finland och
Sverige för att öka säkerheten. Sedan 1992 har olika intressenter satsat 103
miljoner dollar för att öka säkerheten i kärnkraftverket. Trots detta finns det
mycket kvar att göra.
Situationen är mycket allvarlig. Sverige ligger endast 40-50 mil från
området. Sverige har beredskap mot olyckor och katastrofer, men oftast är de
inte kända för allmänheten och behöver inte heller alltid så vara. I detta fall
är
det däremot mycket viktigt att innevånarna som bor närmast området får
information och kunskap.
En kärnkraftolycka eller annan atomkraftolycka skulle med största
sannolikhet ge radioaktivt nedfall över norra Sverige och ha stora
konsekvenser för miljön. Regeringen bör ge länsstyrelserna i Norr- och
Västerbotten i uppdrag att ta fram en folder, i likhet med den som den norska
regeringen tagit fram, om hur vi ska möta en sådan händelse.
Det är viktigt att få fart på den ekonomiska utvecklingen i
Barentsregionen. Sveriges regering har nyligen beslutat att under det här året
avsätta 10 miljoner kronor för näringslivsutveckling i Barentsregionen och
ytterligare 20 miljoner under nästa tvåårsperiod. Genom regeringens satsning
får företag i Barentsregionen bättre möjligheter att visa vad de kan. Det finns
många duktiga företagare med bra idéer som nu kan göra kraftfulla insatser
och utveckla näringslivet i Barentsregionen. Naturresurserna finns, området
anses vara det mest resursrika i Europa. Dessutom lämpar sig
Barentsregionen bra för turism. Det är ett mycket naturskönt område. På sikt
innebär satsningen på näringslivsutveckling att Ryssland får bättre
möjligheter att med egna resurser lösa en del av miljöproblemen.